The aims of this thesis are to illuminate the meaning of being cared for and treated by nurses and physicians, as narrated by psychiatric suicidal in-patients; the meaning of taking care of and treating patient at risk of committing suicide, as narrated by nurses and physicians; and the meaning of being met and having one’s suicidal relative taken care of by health personnel, as narrated by relatives. Narrative interviews were conducted with 42 adult patients at risk of committing suicide in an in-patient psychiatric unit, 19 RNs, 19 physicians, and 15 relatives at a hospital in Norway. The tape-recorded and transcribed interviews were interpreted using a phenomenological hermeneutic method. Nurses’ relations to patients at risk of committing suicide were illuminated via the dimension ‘Distance- Closeness’ (I). The relation of the suicidal patient to the nurses was illuminated via the dimension ‘Confirming- Lack of confirming’ (II). The relation of physicians to patients was illuminated via the dimension ‘Power to - Power over’. (III). The relation of suicidal patients to physicians was illuminated via the dimension ‘Participating approach-Observing approach’ (TV). Results from the relatives’ experiences of being met by health personnel of suicidal patients reveal that the context of being met was characterized by ‘being helpless-powerless’, and that the meaning of the experiences of ‘being met’ was reflected in six themes: ‘Being seen as a human being’; ‘Participating in an I-Thou relationship with personnel’; ‘Trusting personnel, treatment and care’; ‘Being trusted by personnel’; ‘Being consoled’; and ‘Entering into hope’ (V). The interpreted meanings of the experience of being cared for as a person at risk of committing suicide were illuminated as confirmation, communion, consolation and hope. Threaded through these meanings is the relation with self and others. Thus, the essence of the results that emerged from this study indicates the presence of a relational view of the care received by people at risk of committing suicide. / <p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2001, härtill 5 uppsatser</p> / digitalisering@umu

This paper will discuss the presentations of Judas Iscariot in the Gospel of Matthew and in Jesus Christ Superstar, a musical written by Andrew Lloyd Webber and Tim Rice in 1970. To do this, I will compare the two sources and evaluate what modern reception history has done with Judas as a character. I will be using a film version of the musical from 2000, which is available on YouTube. Mainly this study will examine the Matthean pericope and scene of Judas’ death to try to get an understanding of the presentation of the disciple Judas in biblical times and today. Because of the different types of material, the analyses of Matthew and the Musical will differ somewhat. A central argument is that Judas alone is responsible of his acton, betraying Jesus and taking his own life. I will in this paper argue that the presentation of Judas is not black or white. We need both the biblical and the modern presentation to create a credible presentation of the historical Judas. / I begynnelsen var berättelsen. Jag var tretton år när jag hade mitt första möte med Judas. Jag hade tidigare läst och hört om honom, men jag hade aldrig mött honom, förrädaren. När jag var tretton år introducerades jag till Jesus Christ Superstar. Rockoperan som visar Jesu sista vecka utifrån Judas perspektiv. Vad händer när den mörke förrädaren istället blir en bekymrad vän? Vem var Judas och hur har han presenterats genom tiderna? Berättelsen om Judas Iskariot, känd som förrädaren, bär på något speciellt och välbekant. Jag vill med denna uppsats undersöka bilden av Judas. Bilden av den bibliska Judas men också hur bilder av honom har kommit att se ut i modern receptionshistoria. Denna uppsats kommer att jämföra presentationen av Judas utifrån hans sista tid på jorden. Detta görs genom att jämföra Judas död i Matteusevangeliet och rockoperan Jesus Christ Superstar från 1970 av Andrew Lloyd Webber och Tim Rice. Jag uppfattar att Bibeln överlag ger en platt bild av Judas och endast svartmålar honom. Denna bild vill jag mena att Jesus Christ Superstar arbetar emot och istället gör till en levande och mänsklig Judas som vi kan känna igen oss i. Detta är den argumentation jag kommer att föra i denna uppsats.

Bakgrund: Dödshjälp är endast lagligt i ett fåtal länder och stater i världen, men det förekommer att patienter förmedlar en önskan om dödshjälp till vårdpersonal, även i andra länder. Läkare beskriver bördan med att hantera förfrågningar om dödshjälp och försöker undvika dessa genom att behandla patienters fysiska samt psykiska behov. Anhöriga till individer som dött genom dödshjälp, menade att den döende individens livskvalitet förbättrades i slutet av deras liv relaterat till beslutet gällande dödshjälp. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors attityder till, samt erfarenheter kring dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt, i enlighet med Friberg genomfördes. Systematisk sökning har utförts i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultatet av översikten baseras på 13 originalartiklar.  Resultat: Sjuksköterskors attityder varierar oavsett om de arbetar i länder där dödshjälp är lagligt eller inte. Tendenser tyder på att sjuksköterskor är mer positivt inställda till eutanasi än läkarassisterat självmord. De underliggande aspekter som påverkar sjuksköterskors attityder grundas på deras personliga värderingar utifrån professionell kunskap, erfarenheter och religiösa övertygelser. Sjuksköterskor kan rättfärdiga sina handlingar genom så kallad dubbel-effekt, där goda handlingar utförs trots att det kan leda till negativa konsekvenser. Palliativ vård fungerar som preventiv strategi, vilket tidvis minskar antalet förfrågningar om dödshjälp. Diskussion: Resultaten är diskuterade utifrån Beauchamp och Childress etiska principer, samt vårdande utifrån deras tolkning av vårdande etik. Det uppstår konflikter mellan sjuksköterskors personliga värderingar, yrkesprofessionella kunskap, lagar och de etiska principerna i vårdandet av döende individer med obotliga sjukdomar.

<p>Denna uppsats behandlar det fenomen som uppstår när en, mer eller mindre isolerad, grupp religiöst hängivna människor, hamnar i en så pass allvarlig konflikt med staten och dess instutitioner att våldsamheter uppstår. Fenomenet brukar gå under beteckningen fanatiskt religiöst våld, och är i dess västerländska tappning mer eller mindre synonymt med sekter och sekterism.</p><p>P.g.a. ämnets digra karaktär är en kraftig begränsning nödvändig för att kunna behandla ämnet i en C-uppsats. Jag har därför gjort valet att koncentrera mig på de två mest extrema och medialt uppmärksammade fallen av religiöst sektvåld. Då ett av syftena med uppsatsen är att undersöka orsakerna till hur och varför väpnade konflikter uppstår mellan stat och sekt har jag valt att utesluta de fall där enbart kollektivt själmord av och med sektmedlemmarna utförts, utan inblandning av staten. Exempel på dylika är Heavens Gate (Hale-Bopp sekten) och allra senast den Ugandiska neo-katolska domedagssekten ”Restoration of the ten commandments of God”, där över tusen människor begick kollektivt självmord. Dessa och liknande händelser är onekligen mycket intressanta, men faller tyvärr utanför ramen för detta arbete.</p>

Background and aim: The number of refugees and unaccompanied children are increasing in Sweden and these people belong to one of the groups that are at higher risk for developing suicidal behavior. At the same time the lack of research on the subject is mentioned several times by different sources. The aim of this study is therefore to investigate suicidal behavior among young refugees between the ages 13 to 18 years in Sweden, from personnel experiences in social services. Method: We have chosen a qualitative approach with seven narrative interviews that each lasted for about one hour and were recorded. The interview guide was semi structured. The respondents in this study consist of one student counselor, workers from two child psychiatry departments and four different residential care homes for unaccompanied children and young persons. Results and conclusions: The respondents had the understanding that young refugees have been through a lot, lost their families and experienced difficult traumas and a tough refuge. The result from the collected data showed that the personnel thought the cause of the suicidal behavior is the long wait during the asylum process, the trauma they have experienced and lack of social networks. Suicidal behaviors among the young refugees were often thoughts and suicide attempts with pills, through self-starving, hanging, or cutting themselves. We have noticed an opinion that a connection between being a refugee and suicide is possible and that a shorter asylum process might help reduce the suicidal behavior among young refugees. / Bakgrund och syfte: Antalet flyktingar och ensamkommande barn ökar i Sverige och dessa människor tillhör en av de grupper som löper större risk att utveckla självmordsbeteende. Samtidigt nämns bristen på forskning inom ämnet av olika källor. Syftet med denna studie är därför att undersöka självmordsbeteende bland unga flyktingar i åldern 13 och 18 år i Sverige, från personals upplevelser i sociala verksamheter. Metod: Vi har valt en kvalitativ ansats med sju narrativa intervjuer, ungefär en timme långa vardera och bandinspelade med diktafon. Intervjuguiden var semistrukturerad. Respondenterna i denna studie utgörs av en kurator, personal från två avdelningar inom barnpsykiatrin (BUP) och fyra olika hem för vård eller boende (HVB-hem) för ensamkommande barn och ungdomar. Resultat och slutsatser: Intervjupersonerna hade uppfattningen att unga flyktingar har gått igenom mycket, förlorat sina familjer och erfarit svåra trauman och en besvärlig flykt till Sverige. Resultatet från insamlad data visade att personalen trodde att orsaken till självmordsbeteende är den långa väntan under asylprocessen, det trauma som de har upplevt och brist på socialt nätverk. Självmordsbeteende bland unga flyktingar var ofta tankar och självmordsförsök genom tabletter, självsvält, hängning eller genom att skära sig. Vi har uppmärksammat respondenters åsikter om att en koppling mellan självmord och att vara flykting är möjlig och att en kortare asylprocess kan bidra till att minska självmordsbeteende bland unga flyktingar.

Denna uppsats behandlar det fenomen som uppstår när en, mer eller mindre isolerad, grupp religiöst hängivna människor, hamnar i en så pass allvarlig konflikt med staten och dess instutitioner att våldsamheter uppstår. Fenomenet brukar gå under beteckningen fanatiskt religiöst våld, och är i dess västerländska tappning mer eller mindre synonymt med sekter och sekterism. P.g.a. ämnets digra karaktär är en kraftig begränsning nödvändig för att kunna behandla ämnet i en C-uppsats. Jag har därför gjort valet att koncentrera mig på de två mest extrema och medialt uppmärksammade fallen av religiöst sektvåld. Då ett av syftena med uppsatsen är att undersöka orsakerna till hur och varför väpnade konflikter uppstår mellan stat och sekt har jag valt att utesluta de fall där enbart kollektivt själmord av och med sektmedlemmarna utförts, utan inblandning av staten. Exempel på dylika är Heavens Gate (Hale-Bopp sekten) och allra senast den Ugandiska neo-katolska domedagssekten ”Restoration of the ten commandments of God”, där över tusen människor begick kollektivt självmord. Dessa och liknande händelser är onekligen mycket intressanta, men faller tyvärr utanför ramen för detta arbete.

This study, Death shadowed by life: Accountability in popular interpretations of suicide in Sweden 1850–1900, draws inspiration from the perspective of new cultural history, exploring ideas of accountability and the relationship between life and death in interpretations of suicide in late 19th century rural Sweden. The sources used in this study consist of records of popular belief and practice that were collected in the early 20th century. In historical writings suicide is often treated as an isolated act which was by default morally condemned. In this work the perspective is broadened, analysing the self-killing act in relation to understandings of the self-murderer’s earlier life as well as to related types of death. I argue that the definition of suicide, in the context here examined, had less to do with the intention and agency of the person who killed themself than with the context of the person’s earlier life. The main aspect when classifying deaths, both accidental and intentional, as suicides was the presence of sinful acts in the past. Furthermore, suicide was part of an even wider category of deaths caused by sinful acts in life. However, as opposed to these other kinds of death, suicide was understood as the ultimate proof of sinful behaviour. Finally, I suggest that sin in this context had a pragmatic facet that intertwined with, but did not depend on, moral judgment. This study thus sheds new light on the stigmatization of suicide.

Syftet med denna studie var att genom en enkät kartlägga socialsekreterares upplevelse av beredskap och förekomst av möten med självmordsnära klienter inom socialtjänsten. I Sverige dör cirka 1100 människor årligen genom suicid och det klassas idag som ett folkhälsoproblem. Enligt forskning, kommer socialsekreterare inom socialtjänsten ofta i kontakt med suicidala klienter men hur dessa möten hanteras har inte studerats i någon större utsträckning. Studiens urval har avgränsats till Stockholm samt tre andra län och enheterna försörjningsstöd och vuxen/beroende valdes ut för närmare granskning. Forskning pekar på olika riskfaktorer för självmord, som exempelvis psykisk ohälsa, socioekonomisk utsatthet eller missbruk, därav valet av dessa enheter. Empirin bearbetades med hjälp av programmet SPSS, genom vilket bi- och univariata analyser utfördes. Resultatet analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning, samt med teori om suicidprevention. Ett av studiens huvudresultat var att många socialsekreterare stöter på självmordsnära klienter. En majoritet av dessa socialsekreterare har träffat en eller flera självmordsnära klienter det senaste året. Vidare visade resultatet att de medverkande i viss utsträckning upplever sig beredda i möten med dessa klienter. En femtedel av de medverkande uppgav att de genomgått utbildning i suicidprevention och resultatet visade att sådan utbildning har positiv påverkan på deras upplevelse av beredskap. / The purpose of this study was to map out social workers’ preparedness and the occurrence of encounters with suicidal clients within the social services, through a survey. Nearly 1100 people in Sweden dies because of suicide every year and suicide is classified as a public health problem. According to research social workers often encounter suicidal clients, but how these encounters are handled have not been studied in any greater degree. The study’s selection was defined to Stockholm and three other counties. The units within the social services that were chosen for further examination were income support and adult/addiction. Research revolving suicide indicate that socioeconomic vulnerability, addiction and mental illness are risk factors connected to suicide, hence the choice of these units. The collected data material was processed by means of SPSS, through which univariate and bivariate analyses have been executed. The results were interpreted by means of earlier scientific findings, as well as theories concerning suicide prevention. One of the main findings that could be extracted from this study was that many social workers encounter suicidal clients. Most of the social workers have met one or several suicidal clients during the past year. The results also implies that the participants believe that they have preparedness to some extent in encounters with these clients. One fifth of the participants state that they have passed training in suicide prevention and the results show that training of such has a positive impact on their experience of preparedness.

Abstract This ethnological bachelor level essay investigates how suicide is looked upon amongst the Sámi people (in Sweden) from cultural perspectives. The subject is studied by interviewing ten respondents who have experienced suicide in their closeness, mainly within their family at some point between 1980- 2020. Most respondents and all their deceased relatives are of Sámi origin.  The study found that suicide has occurred amongst people with vastly different living conditions, all over the Swedish parts of Sápmi. The deceased consists of 7 men and 3 women, ages 20 – 60. The study analysis focuses upon how the respondents explain their relative’s mental ill-health and suicide, because from an ethnologic perspective a lot of knowledge about the cultural understanding of suicide can be found within their model of explanation.  The results of the study show that the respondents first explanation on the direct question vary widely, it can be mental illness, alcoholism as well as a fragile persona. But by analysing the explanation in it´s cultural context a more complex picture evolves, where their shared experiences as Sámi occur. The study found potential reasons for mental ill-health amongst the Sami such as different postcolonial scars that still today occur in many contexts, ethnic discrimination as well as other difficulties as a minority population. The main issue why Sámi who experience mental ill-health do not seek professional help nor help from within their own group is explained by a tradition of silence within the Sámi culture.

Introduktion: Psykisk ohälsa är ett alarmerande globalt folkhälsoproblem. Undersökningar visar att män skattar sin hälsa högre än kvinnor och söker vård i lägre utsträckning för mentala hälsoproblem. Paradoxalt nog är män överrepresenterade i självmordsstatistiken. Det har visat sig finnas ett samband mellan psykisk ohälsa och sociokulturella mönster gällande könsuttryck. Mycket pekar på att en bidragande orsak är snäva normer för maskulinitet och traditionell maskulinitet kan kopplas till självmordstankar och verkar samverka med flertalet stressorer som förstärker självmordstankarna. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad i unga mäns upplevelser, relaterat till maskulinitet, kan förenas med ökad risk för psykisk ohälsa och självmord. Metod: En strukturerad litteraturstudie har gjorts vilken inkluderade både kvalitativ och kvantitativ forskning. Databas som användes var: MEDLINE; EBSCO. Analysmetoden var tematisk analys. Resultat: Unga män upplevde att de var under hög press att följa traditionella begränsande och restriktiva könsnormer för manlighet. Det var tydligt att männen också upplevde svårigheter med att leva upp till idealet. Utebliven framgång att uppnå de hegemoniska idealen av maskulinitet sågs som en av de främsta anledningarna till att fler män än kvinnor tar sina liv. Slutsats: Den här studien har lett fram till insikter att det finns ett stort behov av att utveckla strategier för självsmordprevention hos unga män. Insatserna behöver vara specifikt inriktade på att minska det maskulina idealets inverkan på psykisk ohälsa och självmord för att bana sig väg igenom barriärer som gör att män inte vill söka emotionellt stöd eller vård för psykisk ohälsa utan istället tar sitt liv. / Introduction: Mental illness is an alarming global public health problem. Surveys show that men rate their health higher than women and seek health care to a lesser extent for mental health problems. Paradoxically, men are overrepresented in the suicide statistics. It has shown that you have to use a connection between mental illness and socio-cultural patterns of gender expression. Many points to make a contribution cause are tight norms for masculinity and traditional masculinity can be linked to suicidal thoughts and works interact with the majority of stressors that reinforce suicidal thoughts. Aim: The purpose of the study is to describe what of young men’s experiences, related to masculinity, can be associated with an increased risk of mental illness and suicide. Method: A structured literature study was conducted which included both qualitative and quantitative research. Databases used were: MEDLINE; EBSCO. The method of analysis was thematic analysis. Results: Young men felt that they were under high pressure to follow traditional restrictive and restrictive gender norms for masculinity. It was clear that the men also experienced difficulties in living up to the ideal. Failure to achieve the hegemonic ideals of masculinity was seen as one of the main reasons why more men than women take their lives. Conclusion: This study has led to the realization that there is a need to develop suicide prevention strategies in young men. The efforts must be specifically focused on reducing the masculine ideal in works on mental ill-health and suicide in order to pave their way through barriers that see that one does not want to feel the feeling as support or care for mental ill-health but instead takes one's life.