Introduktion: Självmord bland de äldre männen över 65 år är inte lika uppmärksammat som för de unga och unga vuxnas självmord. Statistik indikerar dock att det är de äldre männen över 65 år som begår flest självmord i många länder. I takt med att befolkningen blir äldre, står vi inför ett folkhälsoproblem där vi har en äldre befolkning med en hög självmordsstatistik. Syfte: Syftet med studien är att beskriva riskfaktorer som bidrar till att män över 65 år begår suicid. Metod: Metoden är en systematisk litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar har insamlats från databaserna PubMed och CINAHL, artiklarna analyserats med hjälp av en tematisk analys för att besvara syftet. Resultat: Resultatet visar att riskfaktorer för självmord bland äldre män var depression, brist på socialt stöd, ensamhet, förlust av partner, problem i kärleksrelationer, smärta, fysiska sjukdomar, ekonomiska problem, låg utbildningsnivå, försämrad livskvalitet samt ett lågt BMI. Slutsats: Litteraturstudien pekar på viktiga riskfaktorer som bidrar till självmord hos män över 65 år. Genom att skapa suicidpreventiva insatser riktade mot faktorerna finns en god möjlighet för att kunna minska folkhälsoproblemet. / Introduction: Suicide among older men over the age of 65 has not received as much attention as the suicide of young people and young adults. Statistics indicate that it is the older men over the age of 65 who commit the most suicides in many countries. As the population gets older, we are facing a public health problem where we have an older population with a high suicide rate. Aim: The purpose of the study is to describe risk factors that contribute to men over the age of 65 committing suicide. Method: The method is a systematic literature study where ten scientific articles have been collected from the databases PubMed and CINAHL, the articles have been analyzed using a thematic analysis to answer the purpose. Results: The results show that risk factors for suicide among older men were depression, lack of social support, loneliness, loss of partner, problems in love relationships, pain, physical illnesses, financial problems, low level of education, deteriorating quality of life and low BMI. Conclusion: The literature study points to important risk factors that contribute to suicide in men over 65 years. By creating suicide prevention efforts aimed at the factors, there is a good opportunity to be able to choose the public health problem.

Der Ausgang des Romans Die Leiden des Jungen Werther (1774, von Johann Wolfgang von Goethe) wird beim ersten Anblick oft als tragische Folge einer unglücklichen und unerwiderten Liebe zu Lotte angesehen. In dieser vorliegenden Arbeit wird der weit erforschten Frage der Unvermeidbarkeit des Suizids im Werk eine alternative Deutung geliefert. Diese ist außerhalb des Romans angesiedelt, und zeigt, dass der Suizid schon in der Epoche angelegt ist.

The ability to imagine negative or positive future events is associated with psychological well-being. The present thesis deals with depressed individual’s ability to imagine negative or positive future events. It consists of three quantitative studies (I-III) and one qualitative study (IV). Participants in studies I-III were assessed in connection with a randomized controlled trial of two ways to deliver Internet-based treatment for major depressive disorder (MDD). Their ages ranged between 19-65 years. In addition to receiving treatment participants completed the Controlled Word Association Test; the Autobiographical Memory test (AMT) and the Future Thinking Task (FTT). Participants in study IV were recruited from a psychiatric clinic in Sweden. The sample sizes varied between study I (N=40), II (N=88), III (N=47) and IV (N=15). The aim of the first study was to compare positive and negative future thinking in a group of depressed individuals (n=20) who were compared with a matched group of non-depressed persons (n=20). The results showed that depressed persons report lower scores regarding anticipated future positive events, but that they do not differ in terms of future negative events. The aim of the second study was to examine the association between FTT and AMT in a depressed sample. The results showed that positive future thinking was significantly correlated with retrieval of specific positive autobiographical memories (r = 0.23). The results only gave weak support for an association between FTT and AMT. The aim of the third study was to investigate if scores on the FTT would change following two forms of Internet-delivered cognitive behaviour therapy for major depression (guided self-help and e-mail therapy). A second aim was to study if changes in depression scores as measured by the Beck Depression Inventory would correlate with changes in future thinking. The results showed that FTT index scores for negative events were reduced after treatment. There was no increase for the positive events. Change scores for the FTT negative events and depression symptoms were significantly correlated. The aim of the fourth study was to investigate representations of the future in depressed individuals by using open-ended methodology inspired by grounded theory. The results showed that depressed individuals experienced a state of “ambivalence”. Ambivalence and its negative emotional and cognitive effects were substantially reduced in strength when participants were asked about their distant future. The conclusions drawn from these studies are that depressed persons report lower scores regarding anticipated future positive events (Study I). There is some support for a positive association between FTT and AMT, but the association is weak and only concern positive FTT and positive AMT (Study II). Negative future thinking may be reduced after Internet-delivered treatment, and changes in depressive symptoms correlate to some extent with reductions in negative future thinking (Study III). The concept of ambivalence may be an important feature of depression which deserves more attention from both a theoretical and clinical perspective (Study VI). / Förmågan att föreställa sig negativa eller positiva framtida händelser är förknippad med vårt psykiska välbefinnande. Denna avhandling fokuserar deprimerade individers förmåga att föreställa sig negativa eller positiva framtida händelser. Den består av tre kvantitativa studier (I-III) och en kvalitativ studie (IV). Deltagare i studie I-III rekryterades i samband med en randomiserad kontrollerad studie av två sätt att ge Internet-baserad behandling för egentlig depression (vägledd självhjälp och e-postterapi) . Deltagarnas ålder varierade mellan 19-65 år. Förutom att gå igenom behandling fick deltagarna genomföra olika tester ( Controlled Word Association Test (COWAT), Autobiographical Memory test (AMT) och Future Thinking Task (FTT)). Deltagarna i studie IV rekryterades från en vuxenpsykiatrisk klinik i Sverige. Sampelstorleken varierade mellan studie I (n = 40), II (n = 88), III (n = 47) och IV (n = 15). Syftet med den första studien var att undersöka positiva och negativa framtidstankar hos deprimerade individer (n = 20) vilka jämfördes med en matchad grupp av icke-deprimerade individer (n = 20). Resultaten visade att deprimerade individer rapporterade färre förväntade framtida positiva händelser, men att de inte skiljer sig åt vad gäller framtida negativa händelser. Syftet med den andra studien var att undersöka sambandet mellan FTT och AMT hos deprimerade individer. Resultaten visade att positivt framtidstänkande var signifikant korrelerat med specifika positiva självbiografiska minnen (r = 0.23). Dock visade resultaten enbart ett svagt stöd för ett statistiskt signifikant samband mellan FTT och AMT. Syftet med den tredje studien var att undersöka om poäng på FTT ändrades som en följd av två former av Internetbaserad kognitiv beteendeterapi hos deprimerade individer. Ett andra syfte var att studera om förändringar i depressionspoäng mätt med Beck Depression Inventory skulle korrelera med förändringar i FTT. Resultaten visade att FTT indexpoäng för negativa händelser minskade efter behandling. Det fanns ingen ökning gällande positiva händelser. Ändrade poäng för FTT negativa händelser och depressionssymtom var signifikant korrelerade. Syftet med den fjärde studien var att undersöka representationer av framtiden hos deprimerade individer genom att använda en ”open-ended” metodik inspirerad av grundad teori. Resultaten visade att deprimerade individer upplevde ett tillstånd av "ambivalens". Ambivalensen och dess negativa emotionella och kognitiva effekter minskade betydligt i styrka när de tillfrågades om en mer avlägsen framtid. Slutsatserna från dessa studier är att deprimerade individer rapporter färre förväntade framtida positiva händelser, men att de inte skiljer sig från en kontrollgrupp avseende antal negativa framtida händelser (Studie I). Det finns visst stöd för ett positivt samband mellan FTT och AMT, men sambandet är svag och avser endast positiva FTT och positiva AMT (Studie II). Negativt framtidstänkande kan reduceras efter Internetbaserad behandling, och förändringar i depressionssymtom korrelerar till viss del med minskning av negativt framtidstänkande (studie III). Koncepten ambivalens vid depression kan vara ett viktigt inslag av depression som förtjänar mer uppmärksamhet från både ett teoretiskt och kliniskt perspektiv (Studie VI).

No description available.

Suicide is among the major public health problems in Sweden and worldwide with social, emotional and financial consequences. Suicide is present in almost all age groups, and the elderly shows no exception of this trend. The research defines the elderly as those 65 years of age and older. Among the elderly, the risk factors to commit suicide mainly include health-related causes, but also other social issues, such as the severity of depression and hopelessness, lack of reasons for living, social isolation, loneliness and the occurrence of stressful life events. The current paper focuses on loneliness as a risk factor. Loneliness among older adults contributes to several health- related issues such as self-assessed poor health status, mental decline, anxiety, depression and suicide. Research has demonstrated that many of the elderly experience loneliness. Several different methods and models are used both within and outside the primary care to prevent elderly loneliness. To understand the processes of suicide risk the Interpersonal Theory of Suicide has been used. It explains the different factors and processes that happen within and around a person ́s life when being in suicidal risk. The theory focuses on loneliness and burdensomeness as two main factors that can lead to suicide. The research aims to understand and analyse how different staff members and the Swedish healthcare deal with loneliness as a risk factor among old people that have suicidal behaviour. The research also aims to find out how this risk of loneliness could be managed. A qualitative case study was implemented that included semi-structured interviews with personnel from Region Skåne. The selection of the interviewees followed both purposive sampling and snowball sampling. In addition, online documents and reports from Region Skåne ́s website were used to complete the interview material in order to implement triangulation and to increase validity. The collected data were analysed using qualitative content analysis. The results show that staff members at Region Skåne’s Psychiatry departments use several different methods to identify the risk of loneliness among the elderly. The most remarkable results to emerge from the data are the several ways of communication they use with the patients, the different team-works they establish, as well as the time invested into gaining competences about the risk of suicide. / Självmord är bland de största folkhälsoproblemen i Sverige och världen över och leder till sociala, emotionella och ekonomiska konsekvenser. Självmord finns i nästan alla åldersgrupper, och de äldre visar inget undantag från denna trend. Forskningen definierar de “äldre” som är 65 år gamla och äldre. Bland äldre inkluderar riskfaktorerna för att begå självmord, huvudsakligen av hälsorelaterade orsaker (såsom förekomst av fysisk sjukdom, funktionella begränsningar), men också andra sociala problem, tex allvarlig depression och hopplöshet, brist på skäl att leva, social isolering, ensamhet och förekomsten av stressande livshändelser. I den här uppsatsen är det fokus på ensamhet som en riskfaktor. Ensamhet bland äldre vuxna bidrar till flera hälsorelaterade frågor såsom självbedömd dålig hälsostatus, mental nedgång, ångest, depression och självmord. Forskning har visat att många av de äldre upplever ensamhet. Flera olika metoder och modeller användes både inom och utanför primärvården för att förhindra ensamhet bland äldre. För att förstå processen för självmordsrisk har den interpersonella teorin om självmord tillämpats. Den förklarar de olika faktorerna och processerna som händer inom och runt en äldre vuxens liv när de är i självmordsrisk. Teorin fokuserar på ensamhet och känslan att man är en börda för samhället, som två huvudfaktorer och som eventuellt kan leda till självmord. Forskningen syftar till att förstå och analysera hur olika anställda inom den svenska sjukvården och hur man i allmänhet hanterar ensamhet som en riskfaktor bland äldre som har självmordsbeteenden. Forskningen syftar också till att ta reda på hur denna risk för ensamhet kan hanteras. En kvalitativ fallstudie genomfördes och inkluderade semistrukturerade intervjuer med personal från Region Skåne. Urvalet av de intervjuade togs avsiktligt och med snöbollseffekt. Dessutom användes ett online dokument och rapporter från Region Skånes webbplats för att slutföra och komplettera intervjumaterialet för att öka validiteten. Den insamlade data analyserades med användning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att anställda vid Region Skånes psykiatriska avdelningar använder flera olika metoder för att identifiera risken för ensamhet bland äldre. De mest anmärkningsvärda resultaten som framgår av uppgifterna är de olika kommunikationssätten de använder med patienterna, de olika teamarbeten som de skapar, samt den tid som investerats för att få kompetens om risken för självmord.

Bakgrund: Självmord är brett representerat över hela världen och berör många miljoner människor direkt eller indirekt. Psykiatriskt sjukdomstillstånd och andra sociala och biologiska tillstånd ligger som grund då en människa tar sitt liv. Omvårdnaden vid självmordsproblematik är central och sjuksköterskors inställning och den vårdrelation som finns mellan sjuksköterska och patient är viktig vid omvårdanden av självmordsnära patienter. Syfte: Syftet med studien var att utifrån sjuksköterskor inom psykiatrisk vård och självmordsnära patienter beskriva omvårdnad som kan vara betydelsefull samt svårigheter som kan föreligga. Metod: Litteraturstudie med 12 artiklar där kvalitativ, kvantitativ och mixad metod användes. Data analyserades med Thomas och Hardens tematiska syntes. Resultat: Resultatet bildade två huvudteman; ”Förutsättningar för att bedriva ändamålsenlig omvårdnad för självmordsnära patienter” och ”Sjuksköterskors känslor – En utmaning vid omvårdnaden av självmordspatienter”. Underteman för respektive huvudteman beskriver ”Observation och säkerhet”, ”Bedömning”, ”Teamarbete”, ”Kommunikation”, ”Kunskap och stöd” samt ”Tid” och för huvudtema två ”Osäkerhet”, ”Sjuksköterskors förhållningssätt: Empati – icke empati” samt ”Medkänsla och sjuksköterskans ingjutande av hopp hos patienten”. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Joyce Travelbees teoretiska utgångspunkt och belyser den unika människan och den mellanmänskliga relationen, hoppets betydelse för den lidande människan och hur vi förstår andras upplevelser genom tid och kommunikation. / Background: Suicide is widely represented all over the world and affects many millions of people directly or indirectly. Psychiatric disease states and other social and biological conditions lie as a basis when a person takes one’s life. Nursing in suicide problems is central and nurses' attitude and the care relationship between nurse and patient is important in nursing suicidal thinking patients. Aim: The purpose of the study was to describe nursing care that may be significant as well as difficulties that may exist from nurses in psychiatric care and suicidal patients. Method: Literature review with 12 articles using qualitative, quantitative and mixed methodology. Data was analyzed by Thomas and Hardens thematic synthesis. Results: The result formed two main themes; "Prerequisites for proper care for suicidal patients" and "Nursing feelings – A challenge in nursing of suicide patients". Subtopics for the respective main themes describes "Observation and Security", "Assessment", "Teamwork", "Communication", "Knowledge and Support" and "Time" and for the main theme two "Uncertainty", "Nurse’s approach: Empathy - Empathy" and "Compassion and nurse’s initiation of hope for the patient". Discussions: The result is discussed based on Joyce Travelbee's theoretical theory and highlighting the unique human and interpersonal relationship, the significance of the hope for the suffering person, and how we understand the experiences of others through time and communication.

Detta är en fördjupande studie baserat på en kvantitativ folkhälsoundersökning som visade samband i särskilt utsatthet bland förekomst av vilka som allvarligt övervägt självmord och demografiska faktorer hos folkbokförda i Umeå. Byggt på premissen av det pågående suicidpreventiva arbetet i Umeå tar denna studie i anspråk att utforska vilka livsomständigheter som skiljer sig åt mellan den generella populationen i Umeå jämfört med de som allvarligt övervägt självmord, samt föreslå suicidpreventiva åtgärdsförslag utifrån resultaten.    Data som omsattes i denna studie var ursprungligen insamlat av Övergripande planering Umeå kommun genom ett stratifierat urval som svarade mot olika demografiska områden av Umeå som resulterade i 2588 svaranden, med en svarsfrekvens av 37% som deltog i en folkhälsoundersökning som omfattade 102 frågor vilka var kvalitetskontrollerade av SCB.  Studieförfattarna utformade en metod för att skala ner urvalet av livsomständigheter till 15 variabler som skulle överensstämma med studiens teman: demografi, ekonomiska förutsättningar, vanor, mående och stöd som alla ställdes mot frågan: “Har du allvarligt övervägt självmord?”, där 10,7% av de tillfrågade svarade affirmativt. Slutsatser av denna studie är att undersökta livsomständigheter såsom socioekonomiska faktorer, vanor, demografiska faktorer, mående och stöd indikeras vara relaterade till en högre förekomst av att ha allvarligt övervägt självmord för folkbokförda i Umeå. Bland annat visas fulltidsanställda vara 22,9% mindre sannolika- där studerande är mer än dubbelt så sannolika- där personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning var 444,9% mer sannolika att allvarligt ha övervägt självmord. Svaranden anger oftare sämre sömn (42,9% jämfört med 70,7%) hos de som allvarligt övervägt självmord. 77,4% av svaranden med ångestrelaterade svårigheter- 43,0% av svaranden med behov av psykisk vård som inte sökt- och 56,4% av svaranden med psykiska funktionshinder uppger att de allvarligt övervägt självmord jämfört med 10,7% hos generella svaranden. Utifrån studiens resultat föreslår studieförfattarna kompletterande lokala suicidpreventiva åtgärder, men finner behov av åtgärder med nationellt omfång för att svara mot de bredare socioekonomiska- och sociala problem som premissen och resultatet av denna studie belyser. / This is an in-depth study based on a quantitative public health survey which raised cause for concern about sociodemographic differences in occurrence of who has seriously considered suicide in the municipality of Umeå. Following the premise built on the current suicide prevention work in Umeå this study aims to give insight on which living circumstances differ regarding those with suicidal ideation in Umeå compared to the general population and what proposed actions might be indicated from the results.   The data used in this study was originally sampled by Övergripande planering, Umeå municipality using a stratified selection of different demographics in Umeå resulting in 2588 participants, an answer rate of 37% who answered a public health survey consisting of 102 questions, which was quality checked by SCB.   By process of elimination finding relevant living circumstances the authors designed a method of selection resulting in 15 variables consistent with the subtypes: demographics, economical circumstances, habits, health and support, all of which to correlate with the question translated to: “Have you seriously considered suicide?” where 10,7% of respondents answered positively.   Conclusions from this study are that certain life circumstances such as socioeconomic factors, habits, demographic factors, well-being and support is indicated being related to a higher prevalence of having seriously considered suicide amongst habitants of Umeå. Key findings include full-time employed was 22,9% less likely-, where students were more than two times more likely- and people on welfare or sick leave were 444,9% more likely to have seriously considered suicide. Respondents are less likely to have a good nights sleep (42,9% compared to 70,7%) if they have seriously considered suicide. 77,4% of those with anxiety-related issues, 43,0% of those in need of medical care for psychological health and 56,4% of respondents with psychological disability responds to have seriously considered suicide compared to the average of 10,7%. The authors provide examples of local implementations based on the findings but arrive at the need for a national scope to come to terms with the wider socio-economic and social issues that is suggested by the premise and result of this study.

Syftet med studien var att undersöka intresset för aktiv dödshjälp hos patienter som lider av en långt framskriden cancer samt vilka faktorer som påverkar dem i detta ställningstagande. I en litteraturstudie har relevant litteratur insamlats, analyserats och tolkats. Utifrån bevisen från sammanlagt fem kvalitativa studier har nya slutsatser dragits. Resultaten pekar på att det finns ett intresse för aktiv dödshjälp bland svårt sjuka cancerpatienter men att detta i hög grad är framtidsorienterat. Faktorer som påverkar intresset är uppfattningen om att vara en börda för andra, rädsla för framtiden, lidande, den demoraliserande inverkan som cancern har på individen samt religion och etik. / The aim of this study was to examine the personal interest in receiving a physician hastened death among terminally ill cancer patients and the factors that are associated with such a consideration. A review of literature has been conducted on relevant articles. The evidence from a total of five qualitative studies formed the basis upon which new conclusions have been reached. The results suggest that an interest is prevalent among terminally ill cancer patients for receiving a physician hastened death. However, this is in most cases future orientated. Factors that influence patients in this consideration are the perception of being a burden to others, fear of the future, suffering, the demoralising effect that cancer has on the individual as well as religion and ethics.

Whether mentally ill individuals have the right to receive euthanasia is a controversial issue and today it looks different in different countries regarding how legislation relates to this. In this essay I will present philosophical arguments for and against euthanasia for individuals suffering psychologically. Based on the philosophical arguments, I will examine how and when a psychologically suffering individual can be morally entitled to euthanasia in a modern society. In this essay I will suggest that, based on the arguments, there are cases where it is morally justified within a modern society to perform euthanasia on a psychologically suffering individual who autonomously requests to end their suffering. / Huruvida psykiskt lidande individer har rätt till att få dödshjälp är en kontroversiell fråga och idag ser det olika ut i olika länder gällande hur lagstiftningar förhåller sig till detta. I den här uppsatsen kommer jag att presentera filosofiska argument för och emot dödshjälp för individer som lider psykiskt. Jag kommer utifrån dessa filosofiska argument att undersöka hur och när en psykiskt lidande individ kan vara moraliskt berättigad till dödshjälp i ett modernt samhälle. I uppsatsen kommer jag att driva tesen att det, utifrån argumenten, finns fall där det är moraliskt rättfärdigat inom ett modernt samhälle att utföra dödshjälp på en psykiskt lidande individ som autonomt begär att få sitt lidande avslutat.

SAMMANFATTNING   Sverige har ännu ingen straffrättslig plikt att bistå nödställd som en del andra nordiska länder har. Genom ett dagsaktuellt direktiv har det begärts att eventuella följder vid ett införande av en sådan plikt skall utredas. Plikten är uppsatsens huvudämne och det ämnas redogöra för konsekvenser av ett eventuellt framtida införande av denna plikt.   Historiskt sett har ett flertal motioner lämnats om införande av plikt att bistå nödställd. Kritik handlar om att det är straffritt att se på utan att ingripa då andra till följd av olyckor eller brott hamnat i nöd. Motionerna har varje gång efterföljts av avslag. Grunden till detta baserar sig huvudsakligen på problem med lagens allmänna ordalydelse där det skulle bli svårt för allmänheten att förutse vad som är tillräcklig hjälp och inte. Sådan plikt ansågs också överflödig dels på grund av att Sverige har flertalet specialbestämmelser med påbud om ingripande men även för att allmänheten ser det som en moralisk plikt att hjälpa nödställda.   Då området för konsekvenserna är oöverskådligt har jag valt att fokusera på två huvudproblem som grund till frågeställningarna. Den första frågan är om Norges lagstadgade plikt i § 387 NSL är en god förebild för Sverige vid utformning av bestämmelsens ordalydelse och tillämpning av densamma?   Den andra frågan rör medhjälp till självmord som är straffritt i Sverige. Kan detta straffria område komma att påverkas rent straffrättsligt vid införande av plikt att bistå nödställd?   För att besvara dessa frågor har en i huvudsak rättsdogmatisk metod med komparativa inslag valts. Då Norges stadgande ligger till grund för en av frågeställningarna är det naturligt att huvudfokus ligger på detta grannland.   Vid äkta underlåtenhetsbrott är det uttryckligen underlåtenhet att vidtaga en påbjuden handling som är den straffbelagda gärningen. Oäkta underlåtenhetsbrott kriminaliserar en underlåtenhet som är kausal till uppkommen effekt. Dock måste gärningsmannen befinna sig i garantställning för att straffansvar skall kunna utkrävas vid detta brott. Handlingsplikten kan uppstå genom åligganden i lag, avtal eller eget föregående handlande. Det sistnämnda innebär att gärningsmannen själv framkallat en viss fara som resulterat i en effekt, det vill säga skada av något slag, där garanten bestraffas för underlåtenhet att avvärja denna effekt.   Norges § 387 NSL är utformad som ett äkta underlåtenhetsbrott, men uttryckligen i lagtexten stadgas att för det fall den nödställde omkommer utdöms ett högre fängelsestraff än om denne överlever. I praktiken tillämpas stadgandet som om det vore ett oäkta underlåtenhetsbrott där den underlåtande straffas för uppkommen effekt. Tidigare nämndes att i svensk rätt sker detta endast vid oäkta underlåtenhetsbrott där gärningsmannen är garant. Slutsatsen tillhörande den första frågeställningen är att Norges stadgande inte bör ses på som en god förebild vid ett eventuellt införande av hjälpplikt då allmänheten indirekt hamnar i garantställning och straffas i enlighet därmed.   Den andra frågeställningen gällande huruvida den straffria medhjälpen till självmord kan komma att påverkas av nämnda plikt besvaras jakande. Den som försöker begå självmord är i nöd. När medhjälparen underlåter att rädda den nödställdes liv kan denne dömas för underlåtenhet att bistå nödställd. Hur denna problematik för svensk del skall hanteras förtäljer inte historien.