During 2010, 1446 people committed suicide in Sweden. Research shows that groups that are less favored in society have an increased risk of suicide. Social services often encounter groups of people that have a high risk of suicide, for instance welfare recipients or substance abusers. The purpose of this study was to shed light on how social workers talk about suicide and how this might affect interactions with suicidal clients. The study is based on qualitative interviews with five social workers in Stockholm. The results were analyzed using the theory of professional discretion and the perspective of existentialism. The most important results were that social workers do not think that they can help suicidal clients on their own, instead they need psychiatric help. Meeting with suicidal clients raises a lot of feelings and one way to cope with this is by distancing oneself from the client. The study also showed that suicide is a complex issue and it can be hard to find a position between the human right of autonomy and the will to help people. Continuity was viewed as an important factor, but due to the work load it can be hard to follow up these clients.

Avsiktligt självskadebeteende bland normalbefolkningen är ett välkänt men ännu relativt outforskat fenomen. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förekomst och former av, samt könsskillnader i, avsiktligt självskadebeteende i en ickeklinisk ungdomspopulation, samt att undersöka eventuella samband mellan självskadebeteende och hjälpbehov, självmordsförsök, självkänsla, copingstrategier och aggressivitet. En förenklad version av Deliberate Self-Harm Inventory administrerades tillsammans med övriga frågor bland 211 gymnasieungdomar i Mellansverige. Resultatet visade att 37 % av tonåringarna skadat sig själva under det senaste året. Signifikanta könsskillnader förekom gällande såväl prevalens som form av självskadebeteende. Självskadebeteende visade sig samvariera med hög grad av aggressivitet och låg självkänsla. Ungdomar med självskadebeteende använde sig av mer maladaptiva copingstrategier än andra ungdomar. / Deliberate self-harm in the normal population is a well known phenomenon, that is still relatively under-researched. The purpose of the present study was to examine the prevalence and methods of, and gender differences in, deliberate self-harm in an adolescent community sample. The relationships between deliberate self-harm and help-seeking behaviors, attempted suicide, self-esteem, coping strategies and aggression were also explored. A simplified version of The Deliberate Self-Harm Inventory was administered among 211 Swedish adolescents. Results showed a 37 % prevalence rate of self-harming behavior during the recent year. Significant gender differences regarding prevalence and methods of self-harm were identified, and high rates of deliberate self-harm was associated with high aggression, low self-esteem and maladaptive coping-strategies.

This work studies three texts by Sylvia Plath: “Lady Lazarus”, “Daddy” and The Bell Jar from a feminist, gender and cultural perspective. I investigate how the texts take a stand regarding the motive and meaning of the representations of suicide in these works through the theoretical framework of African-American activist Huey Newton. The Black Panther party cofounder Newton redefines the concept of suicide. First and foremost he views suicide as a reaction to social conditions, coining the terms Reactionary Suicide and Revolutionary Suicide. Revolutionary Suicide is fueled by hope, when refusing to take part in any game of slave and master in society; instead of the normative view that suicide may be fueled by powerlessness and despair, as in the case of Reactionary Suicide. A feminist and gendered perspective on representations of suicide deconstructs traditional preconceptions of femininity and masculinity in the case of suicide and a normative reading: an embodiment by women and men of madness and rationality; viewing them as objects and subjects respectively. This study proposes that the representations of suicide in the texts from a cultural reading show the refusal of women to partake in a life defined by patriarchy, limiting and oppressing women’s everyday life. Suicide is seen through this unusual approach as an emptying out, a repositioning of the self through these performative suicides. Furthermore, through Revolutionary Suicide agency is claimed, with a hope for a better reality for the oppressed, in the intersection of the dichotomies of reality and utopia, literature and history, oppression and freedom. From a feminist perspective suicide is the catalyst to express social, political and cultural critique.

Introduktion: I Sverige tar 1500 människor sitt liv varje år, en tiondel av dem tillhör gruppen unga. Regeringen menar att unga bör prioriteras i arbetet mot självmord och Folkhälsomyndigheten arbetar för att motverka självmord. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva möjligheten att med skolbaserade interventioner förebygga självmord bland ungdomar 14-19 år.  Metod: Metoden som använts är systematisk litteraturöversikt. Artiklar har sökts i Pubmed och har systematiskt analyserats och bearbetats för att ge en relevant bas till studien. Femton vetenskapliga artiklar har använts som grund till resultatet. Resultat: Artiklarna genererade tre teman: screening, gatekeeper-program och utbildning för elever. Screening används för att identifiera elever i riskzonen för självmord och remittera dem vidare för vård..Gatekeeper-program innebär att lärare, skolpersonal och/eller elever utbildas i att identifiera elever som mår psykiskt dåligt. Utbildning syftar  till att öka elevers hälsolitteracitet.. Diskussion: Regeringen har slagit fast i en proposition att unga bör vara av prioritet i folkhälsoarbetet mot självmord men det finns inom Folkhälsomyndighetens åtgärdsområden ingen direkt fokus på unga människor. Litteraturöversikten visar att utbildning för elever kan reducera självmordstalen bland unga människor,och liknande litteraturöversikter visar att en kombination av olika program kan vara effektivt. Därför föreslås att utbildningsprogram används för att förebygga självmord bland unga. / Introduction: In Sweden, 1500 people take their lives every year, one tenth of them belonging to the group of young people. The government believes that young people should be prioritized in suicide prevention efforts and the Public Health Agency is working to counter suicide. The purpose of the literature review was to describe the possibility of preventing suicide among young people aged 14-19 years with school-based interventions.  Method: The method used is systematic literature review. Articles have been searched in Pubmed and have been systematically analyzed and processed to provide a relevant base for the study. Fifteen scientific articles have been used as the basis for the result.  Results: The articles generated three themes: screening, gatekeeper programs and education for students. Screening is used to identify students at risk of suicide and to refer them further for care. The gatekeeper program means that teachers, school staff and / or students are trained to identify students who are mentally ill. Education aims to increase students' health capacity.  Discussion: The government has stated in a proposition that young people should be a priority in public health work against suicide, but there is no direct focus on young people in the area of ​​public health authorities. The literature review shows that education for students can reduce suicide among young people, and similar literature reviews show that a combination of different programs can be effective. Therefore, it is proposed that education programs be used to prevent suicide among young people

Nästan 1300 personer tog 2018 sitt liv i Sverige, av de hade ca en tredjedel en aktiv vårdkontakt. Suicidnära patienter förekommer i alla vårdkontexter, sjuksköterskan ansvarar för att planera och organisera vården för dessa patienter. Suicidtankar utgör ett lidande för patienten vilket är viktigt att det synliggörs vid en suicidriskbedömning. Problemet blir när sjukvården brister i sitt omhändertagande av patienten. Vi har därför valt att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som uttryckt ohälsa i form av suicidalitet. Metoden som användes var en litteraturöversikt och 12 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet strukturerades upp i tre huvudteman och visade att många sjuksköterskor upplevde sig ha en sämre attityd mot patienten på grund av brist på erfarenhet och kunskap. Det visade också på att sjuksköterskorna upplevde reflektion i arbetet positivt men att många också påverkades negativt av samhällets syn på suicid. Vår diskussion berör våra erfarenheter av reflektionens positiva betydelse i det kliniska arbetet och dess funktioner för att bättre kunna hantera patienter som uttryckt ohälsa i form av suicidtankar. Det behövs kunskap och ett öppnare samhällsklimat där det finns utrymme att tala om psykisk ohälsa för att vi på en bredare front ska kunna arbeta suicidpreventivt. Det behövs också mer forskning på sambandet mellan sjuksköterskans attityd mot patienten samt upplevelsen av vårdandet och vilken kunskap eller erfarenhet sjuksköterskan har av att vårda patienter med suicidtankar. / In 2018 almost 1300 people committed suicide in Sweden, about a third of them had an active care contact. Suicidal patients are present in all kind of care, the nurse is responsible for planning and organizing the care for these patients. Suicidal thoughts constitutes a suffering for the patient which is important to make visible in a suicide risk assessment. The problem appears when the healthcare system fails in its care for the patient. We have therefore chosen to describe the nurses experience of caring for patients who have expresses ill health in the form of suicidality. The method used was a literature review and twelve scientific articles were analyzed. The result was structured into three main themes and showed that many nurses experienced a poorer attitude towards the patient due to lack of experience and knowledge. It also showed that the nurses experienced reflection in the work positively but that many were also negatively affected by society's view of suicide. Our discussion relates to our experiences of the positive effect of reflection in clinical work and its functions to better care for patients who have expressed ill health in the form of suicidal thoughts. There is a need for knowledge and a more open societal climate where there is room to talk about mental illness in order for us to work with suicide prevention on a wider front. There is also a need for more research on the relationship between the nurse’s attitude towards the patient together with the experience of the caring and the knowledge or experience the nurse has to care for patients with suicidal thoughts.

Uppsatsens syfte är att utreda hur den kantianska rätten till liv förhåller sig till Europakonventionens. Frågorna som använts för att uppnå syftet är hur både kantianismen och Europakonventionen förhåller sig till abort, dödsstraff, eutanasi och suicid. Metoden som har använts för att jämför kantianismen med Europakonventionen är en komparativ metod och för att tolka Kants texter används hermeneutik. Hur förhåller sig kantianismen till Europakonventionen gällande rätten till liv, utifrån abort, dödsstraff, eutanasi och suicid? Kantianismen har en långt mycket striktare syn på vad som är rätt och vad som är fel. Och de mänskliga rättigheterna härleds inte från en politisk konsensus. Det går att räkna ut vad som är en rättighet och vad som inte är det. Vad som är en plikt och vad som inte är det. Vilket självfallet skiljer sig från Europakonventionen som är ett så kallat levande instrument. Den är föränderlig och kantianismen är rigorös. Frågan om legaliteten bakom eutanasi tillhör konventionsstaterna. Likaså frågan om selektiv abort och när ett foster anses börja livet. Konventionen tillåter självmord och terapeutiska aborter och förbjuder dödsstraff kategoriskt. I jämförelse tillåter kantianismen dödsstraff för att straffa mördare och den tillåter även att göra en terapeutisk abort. Kantianismen förbjuder däremot självmord och eutanasi. Selektiv abort kan vara tillåtet beroende på hur samhället och omgivningen behandlar en havande eller någon med barn. Dock är ett foster likväl en människa och förtjänar en rätt till att leva. / The purpose of the thesis is to investigate how the Kantian right to life relates to the European Convention on Human Rights. The questions used to achieve the purpose are how both Kantianism and the European Convention relate to abortion, the death penalty, euthanasia, and suicide. The method that has been used to compare Kantianism with the European Convention is a comparative method and hermeneutics is used to interpret Kant's texts. How does Kantianism relate to the European Convention on the Right to Life, based on abortion, the death penalty, euthanasia and suicide? Kantianism has a much stricter view of what is right and what is wrong. And human rights are not derived from a political consensus. It is possible to calculate what is a human right and what is not. What is a duty and what is not. Which of course differs from the European Convention, which is a so-called living instrument. It is changeable and Kantianism is rigorous. The question of the legality of euthanasia belongs to the States Parties. Likewise, the question of selective abortion and when a fetus is considered to begin life. The convention allows suicide and therapeutic abortions and categorically prohibits the death penalty. In comparison, Kantianism allows the death penalty to punish murderers and it also allows for a therapeutic abortion. Kantianism, on the other hand, forbids suicide and euthanasia. Selective abortion may be allowed depending on how society and the environment treats a pregnant woman or someone with children. However, a fetus is nevertheless a human being and deserves a right to live.

Suicid är idag ett stort folkhälso- och samhällsproblem (Suicide Zero, u.å) och cirka 1 200 personer väljer varje år att avsluta sina egna liv (Folkhälsomyndigheten, 2022). Män är enligt statistiken avsevärt överrepresenterade och står för nästan 70% av dödsfallen (Socialstyrelsen, 2010). För att få ner statistiken för suicid införde regeringen år 2008 en nollvision med hopp om att minska fallen väsentligt (Vimefall et al., 2022). Det finns ett flertal exempel på forskning som belyser hur olika maskulinitetsnormer kan bidra till mäns utsatthet i samhället och på så sätt hämma jämställdhetsarbetet. Utredningen Män och jämställdhet (SOU 2014:6) visar att ett jämställdhetsarbete inte enbart förbättrar situationen för kvinnor utan även för män (SOU 2014:6, s. 53; 56). Sammantaget väcker detta frågor kring varför statistiken av dödsfall på grund av suicid inte har minskat sedan regeringen tog beslutet om målet för en nollvision 2008. Studien syftar till att beskriva och identifiera vilka kopplingar som görs till män och maskulinitet i regeringens policyutformning av suicidprevention samt hur implementeringen av policyn sett ut på nationell nivå.Frågeställningarna som kommer att undersökas är: (1) Var ligger policyns fokusområde? (2) Hur har följande aktörer, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner, implementerat policyn i sitt arbete? Det empiriska materialet består av regeringens proposition “En förnyad folkhälsopolitik” (Prop. 2007/08:110) tillsammans med dokument från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner. Studien utgår från en kvalitativ textanalys och för att tolka materialet har vi till analysen valt att utgå från Bacchis (2009) analysmetod “What’s the problem represented to be?”. Resultatet visade på att åtgärder har gjorts men att statistiken ändå är densamma för suicid. Slutsatsen är att suicidpreventionen missar vissa grundläggande faktorer som skapar en missvisande problembild vid implementering av policy och att det även ligger ett missriktat fokus hos övriga aktörer.

Den här uppsatsen handlar om självmord bland äldre personer. Syfte är att genom enlitteraturstudie redovisa de bakomliggande orsaksfaktorer för äldres självmord och omreligionsutövningen kan fungera som copingstrategi för förebyggandet av självmord. Iresultatet visas tre vanligaste risk och orsaksfaktorer till äldre människors självmord. Dessa ärpsykisk ohälsa, fysisk ohälsa och social isolering eller ensamhet. Religionsutövning visadesig kunna fungera som ett skydd mot självmord genom det sociala tillhörighet som erbjudsdär, dessutom visade resultatet även positiva samband mellan äldres suicid ochreligionsutövning som copingstrategi. Dock med relativt svaga resultat.

Suicide is an extensive worldwide public health problem. Every suicide leaves survivors, families and friends in grief and sorrow, a group of people who in turn are in need of support. The purpose of this essay is to increase the knowledge and understanding about these peoples’ need of support as a form of suicide prevention. Someone who suffered a loss of a relative to suicide are at greater risk of mental illness and are in turn at greater risk of committing suicide themselves.  In order to achieve the purpose of this essay, a qualitative study has been done in the form of six interviews with people who have suffered the loss of a relative to suicide. These people have contributed greatly to the essay with stories from their experiences. The conclusion confirms previous research of this subject, the lack of experience and routine about how to receive and support a survivor on a structural level. This essay shows that the survivors in this study are in need of support after a suicide. It also shows that the survivors want direct support and professional help after the suicide.

Självmord är ett fenomen som funnits så länge vi kan minnas. Självmord och sekularism är ett någorlunda nyare fenomen men diskuterades först av sociologen Emilé Durkheim i hans verk Självmordet (1897/1983). Syftet med denna rapport är att undersöka just sambandet mellan sekularism och självmord, men även andra faktorer som kan spela in på självmordsfrekvensen i dagens moderna samhälle, baserat på de faktorer Durkheim påvisat i sitt verk. Frågeställningarna som rapporten grundas på är 1) Finns det ett klart samband mellan den sekulära befolkningen i ett land och högre självmordsfrekvens inom ny forskning? Och 2) Vilka faktorer, åsido sekularism, spelar in på självmordsfrekvensen i sekulära länder enligt ny forskning? Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys där specifika termer och ord söktes upp i ny forskning. Dessa termer är baserade på de orsaksfaktorer som Durkheim nämnt i sitt verk. Resultaten presenterades genom ett kodschema och visade bland annat att det finns ett samband mellan sekularism och högre självmord, som Durkheim påstått. Det verkar främst vara den religiösa gemenskapen som fungerar som ett skyddsnät för individen och desto mer religiös en gemenskap är desto lägre självmordsfrekvens verkar framkomma. Faktorer, åsido sekularism,  som påvisade högst självmordsfrekvens var bland annat kön (män) , ålder (50+) och socioekonomiska faktorer (specifikt arbetslöshet). / Suicide is a phenomenon that has been around for as long as we can remember. Suicide and secularism are a somewhat newer phenomena but were first discussed by the sociologist Emilé Durkheim in his book Suicide (1897/1983). The purpose of this report is to examine the connection between secularism and suicide, but also other factors that may affect the suicide rate in today's modern society, based on the factors Durkheim previously identified in his book. The questions at issue on which the report is based on are 1) Is there a clear link between the secular population in a country and higher suicide rates shown in new research? And 2) According to new research, what factors, apart from secularism, affect the suicide rate in secular countries? The method used is a qualitative content analysis where specific terms and words were sought in new research. These terms are based on the factors of cause which Durkheim previously mentioned in his book. The results were presented through a ‘code scheme’ and showcased that there is a connection between secularism and higher suicide rates, as Durkheim claimed. It seems to be primarily the religious community that acts as a safety net for the individual and the more religious a community is, the lower the suicide rate appears. Factors, apart from secularism, which were linked to higher suicide rates included gender (male), age (50+) and socio-economic factors (specifically unemployment).