I Sverige och globalt har det de senaste decennierna rapporterats en ökning av icke suicidalt självskadebeteende. Icke suicidalt självskadebeteende har definierats som skada en person medvetet tillfogar sin kropp. Forskning inom området har visat på att personer med icke suicidalt självskadebeteende känt sig stigmatiserade och upplevt dåligt bemötande inom vården. Syftet i denna studie var att beskriva hur det är att leva med icke suicidalt självskadebeteende (NSSI), genom att studera bloggar. En kvalitativ innehållsanalys på sex bloggar gjordes. En induktiv ansats användes för att fånga olika perspektiv angående hur det är att leva med NSSI. Analysen av innehållet resulterade i två kategorier som genomgående kunde återfinnas i alla studerade bloggar. En evig kamp med subkategorierna Att leva med ett beroende, Att sluta skada sig, Att känna sig utanför och Att dömas av vården, Att finna hopp och mening med subkategorierna Att känna stöd från andra och Att ha framtidstro. Personer med NSSI upplever ofta stigmatisering från samhället, vilket skapar lidande. Genom att, som sjuksköterska, möta dessa personer där de befinner sig i sitt lidande kan en trygg och respektfull relation skapas med vårdsökande person. / The recent decades, the number of Non-suicidal Self-injury (NSSI), has increased in Sweden and globally. NSSI has been defined as a conscious self-inflicted physical injury. Research within this field has shown that individuals with NSSI have been stigmatised and has received poor treatment by the healthcare. The purpose with this study is to describe what it is like to live with Non-Suicidal Self-Injury (NSSI) through the study of blogs. Qualitative content analysis of six blogs has been done, and an inductive approach was chosen to capture different perspectives of what it is like living with NSSI. The analysis of the content resulted in two categories that could consistently be found in all the studied blogs. An eternal struggle with the subcategories To live with addiction, To end self-harming, To feel left out, and To be judged by the care system, To find hope and meaning with the subcategories, To feel support from others and To have hope for the future. Individuals with NSSI often experience stigmatisation from the society, which causes further suffering. As a nurse, by meeting these care seekers at where they are in their suffering could help to create a safe and respectful relationship.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett sedan länge förekommande fenomen som kan vara framträdande hos patienter med en oförmåga att reglera affekter. Det innebär ett lidande för patienterna och det bidrar till en känslomässig påverkan hos sjuksköterskorna. För att skapa en gynnsam omvårdnadsrelation behövs resurser, kunskap, kompetens och stöd för sjuksköterskorna i omvårdnaden. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: Data samlades in från sex sjuksköterskor genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier "Att självskada", "Behov av kompetens", "Ge omvårdnad" och "Känslomässig påverkan". Sjuksköterskorna lyfte svårigheter i omvårdnaden, behovet av kompetens och den känslomässiga påverkan de drabbades av i mötet med patienter med självskadebeteende. Slutsats: Självskadebeteende skapar många olika känslor hos sjuksköterskorna, både positiva och negativa. Sjuksköterskorna upplevde att patienter med självskadebeteende var en svår, men intressant grupp att arbeta med. Tidsbrist, stress och upprepade självskadehandlingar var påfrestande och de känslor som uppkom hos sjuksköterskorna var inte alltid lätta för dem att hantera. Sjuksköterskorna poängterade vikten av att fånga upp patienter i tid men beskrev även svårigheterna i att kunna göra det. Sjuksköterskorna efterfrågade utökat stöd, kunskap och bättre resurser för att känna sig trygga i sin yrkesroll samt för att kunna erbjuda patienter med självskadebeteende en god och säker omvårdnad. / Background: Self-harm behavior is a long-standing phenomenon and is often prominent in the inability to regulate emotions. It creates suffering for the patients and it provides an emotional impact of the nurses. In order to create a favorable caring relationship resources needed, expertise and support for nurses in nursing. Purpose: Describe nurses' experiences of caring for patients with self-harm behavior. Method: Data were collected from six nurses through qualitative semi-structured interviews with the support of an interview guide. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: It emerged four categories "to self-harm," "Need for skills", "Giving care" and "emotional impact". The nurses lifted the difficulties in the care, the need for skills and the emotional impact they suffered in the meeting with patients with self-harm behavior. Conclusion: Patients with self-harm behavior have an emotional impact on nurses, giving them both negative and positive feelings. The nurses felt that patients with self-harm behavior were a difficult, but interesting group to work with. Lack of time, stress and repetitive self-harm behavior were stressful for the nurses. The nurses requested more support, knowledge, competence and resources to feel safe and strong in their professional capacity and to able to offer a high-quality care for the patients.

Tvångsåtgärder som fastspänning och tvångsmedicinering är vanligt förekommande inom den psykiatriska vården och motiveras ofta av personal med att det saknas alternativ. Användandet av tvångsåtgärder tycks vara särskilt vanligt när det gäller unga kvinnor med självskadebeteende. Dessa kan uppleva tvångsåtgärder som bestraffning och som ett hinder för att söka vård. Relationen mellan patient och vårdare har beskrivits som ett kraftfullt verktyg för att minska användandet av tvångsåtgärder, men det saknas i stor utsträckning forskning om tvångsvård som fokuserar på patienters perspektiv och alternativ till tvång. Avhandlingens övergripande syfte har varit att få ökad kunskap och förståelse för omvårdnad som process i psykiatrisk vård ur patienters, studenters och personals perspektiv, med särskilt fokus på alternativ till tvång vid självskadebeteende. Avhandlingen har en pragmatisk utgångspunkt där ambitionen har varit att resultat ska kunna omsättas i konkreta handlingar. Delstudierna har en kvalitativ ansats där datamaterial har analyserats med innehållsanalys. Data består av 19 skrivna berättelser från personer som vårdats för självskadebeteende och som har erfarenhet av tvångåtgärder, 14 loggböcker skrivna av sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning inom psykiatrisk vård, samt fokusgruppsintervjuer med totalt 26 skötare, sjuksköterskor, läkare och enhetschefer med erfarenhet av att tvångsvårda patienter. Av berättelserna framkom att personer som vårdats inom psykiatrisk vård hade en önskan om att mötas av förståelse av personalen, att utveckla tillitsfulla och ömsesidiga relationer med dem, och att få vård som grundades på vetenskapliga metoder. Deras faktiska erfarenheter beskrev en vård som var oförutsägbar, kontraproduktiv och byggd på misstro och distans. Studenterna beskrev i loggböckerna vikten av att avsätta tid och engagemang för relationsskapande, något som beskrevs som en förutsättning för att kunna göra bedömningar och lära sig förstå patientens individuella tecken på hälsa och ohälsa. De beskrev hur de identifierade patienters abstrakta behov så som behov av trygghet, empowerment, självkänsla och hopp. Med dessa som grund individanpassade de åtgärder och förhållningssätt och synliggjorde samt tog tillvara patienternas förmågor. I fokusgruppsintervjuerna framkom hur personal med utgångspunkt i utmanande situationer i psykiatrisk slutenvård resonerade kring möjliga åtgärder med fokus antingen på personalens behov, patientens upplevelse, att följa rutiner eller att uppfostra patienter. Beroende på fokus skiljde sig förhållningssätt och utformning av åtgärder markant åt. I fokusgruppsintervjuerna framkom även personalens syn på samarbete utifrån olika professionella roller. Utmärkande var att skötarna, trots att de hade lägst formell kompetens, var den yrkesgrupp med störst inflytande vid beslut om tvångsåtgärder eftersom de arbetade närmast patienterna och därför hade förstahandsinformation om dem.Resultaten visade en stor överenstämmelse mellan patienters, studenters och personals perspektiv. En metasyntes av de olika delstudiernas resultat beskriver omvårdnad som en reflektiv praktik. Att vårdaren har förmågan att bygga upp en tillitsfull relation till patienten är en förutsättning för en relevant bedömning. Bedömningen innebär att patientens individuella behov och förmågor identifieras och ligger till grund för val av åtgärd och förhållningsätt med målet att minska lidande och öka välbefinnande. Vägen till åtgärden är inte statisk, till en början kan åtgärder enbart ha ett relationskapande syfte, behov kan förändras, åtgärder behöva modifieras liksom att tilliten i relationen kan påverkas av olika faktorer. Detta innebär att vägen till åtgärden inte bör ses som ett linjärt förlopp utan bättre förstås som en dynamisk process som förutsätter ett reflekterande förhållningssätt med relationen som grund, med det övergripande målet att stärka patientens förutsättningar till återhämtning och välbefinnande. Den övergripande slutsats som kan dras är att om vårdarna lyckas skapa en ömsesidig, tillitsfull relation till patienten, kan förstå dennes utryckta behov och outtalade tecken samt arbetar proaktivt, i samarbete med patienten, med åtgärder och medvetna förhållningssätt, så finns sällan behov av tvångsåtgärder. För detta krävs att vårdarna får stöd i att utveckla sin reflektiva förmåga och även i att få ta eget ansvar för varje situation och därigenom bygga upp en tillit till sin egen förmåga. / <p>Godkänd; 2015; 20150901 (gitejn); Nedanstående person kommer att disputera för avläggande av filosofie doktorsexamen, Namn: Git-Marie Ejneborn Looi Ämne: Omvårdnad / Nursing Avhandling: Omvårdnad som reflekterande praktik Att se och använda alternativ till tvång i psykiatrisk vård Opponent: Docent Henrika Jormfeldt Akademin för hälsa och välfärd Högskolan i Halmstad Ordförande: Universitets lektor Agneta Larsson Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 23 oktober 2015, kl. 09.00 Plats: D770, Luleå tekniska universitet; 2017-07-07 Nedladdad 1 452 gånger t.o.m. september 2016. För nedladdningsstatisik efter september 2016, se ovan. (magnor)</p>

Denna studie undersökte varför vissa ungdomar både rapporterar höganivåer av kriminalitet och självskadebeteende samt hur detta hängerihop med att utsätta andra för aggressiva handlingar och att själv bliutsatt för aggressivitet av andra. Som teoretisk utgångspunkt användescoercion-teorin som förklarar varför vissa barn och ungdomar både ärutsatta för andras aggressioner och utsätter andra för aggressionerutanför hemmet. Studien grundas på data som bestod av självrapporterfrån en longitudinell studie vid namn Sju skolor. Studien genomfördesi en mellanstor svensk stad. Totalt deltog 1482 ungdomar varav 52procent var män. Resultaten visade att det fanns en grupp ungdomarsom rapporterade höga nivåer av både kriminalitet ochsjälvskadebeteende. Utmärkande för denna grupp var att de bådeutsatte andra för aggressiva handlingar samtidigt som de själv blevutsatta för andras aggressivitet. Denna kunskap kan användas av olikamyndigheter vid förebyggande insatser för ungdomar som harproblem med kriminalitet och självskadebeteende. / This study examined the association between delinquent behaviorsand self-harm in adolescents, and how mutual hostility interactbetween exposing others and being exposed. Data was based on selfrapportsin a longitudinal study called Seven schools and wereperformed in a medium sized city in Sweden. The study including1482 participants, among them 52 percent were males. The resultshowed that those adolescents who reported high levels of delinquentbehavior and high levels of self-harm were both exposed and exposesothers to hostility. Coercion theory was used to explain the mutualhostility.

Bakgrund: Forskning visar att den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökar, inte minst när det gäller flickor i tonåren. Detta leder till att flickorna får ångest som de hanterar genom att utveckla ett självskadebeteende. Skolsköterskorna har möjlighet att uppmärksamma dessa flickor genom det dagliga hälsofrämjande omvårdnadsarbetet.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenhet av att möta flickor med ett självskadebeteende. Metod: I studien användes en kvalitativ metod och resultatet analyserades genom innebördsanalys. Sex skolsköterskor intervjuades via e-postintervju. Resultat: Studien resulterade i tre innebördsteman som var: flickorna uppmärksammas på olika vis, erfarenhet av samarbete och skapa goda relationer. Konklusion: Studien visade att skolsköterskorna möter flickorna med självskadebeteende antingen via hälsosamtal eller genom att omgivningen larmar om att flickorna mår dåligt. Studien visar också att skolsköterskorna upplever frustration när samarbeten med externa aktörer så som barn och ungdomspsykiatrin inte fungerar och mycket av ansvaret läggs på skolsköterskorna. Studien visade även att samverkan med vårdnadshavare är viktigt i arbetet med flickorna. / Background: Research shows that mental disorders in children and adolescent is increasing, especially when it comes to teenage girls. This may increase anxiety in some girls, which they might handle by developing self-harm behavior. School nurses are able to pay attention to these girls through daily health promotion nursing work. Aim: The aim of the study was to describe the school nurse’s experience of meeting girls with self-harm behavior. Method: A qualitative method was used in the study and the result was analyzed according to meaning analysis. Six school nurse were interviewed by email interviews. Result: The study resulted in three meaning subjects; the girls are noted differently, experience of cooperation and create good relationships. Conclusion: The study showed that the school nurses meet girl with self-harm behavior, either through health interviews or by the environment warning that the girls feel bad. The study also shows that school nurses are experiencing frustration when cooperation with external actors such as children and adolescent psychiatry does not work and much of the responsibility is left with the school nurses. The study also showed that cooperation with parents is important when working with these girls.

No description available.

Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande och attityd avspeglas i mötet med patienter med självskadebeteende och är avgörande för utfallet av behandlingen. Den allmänna litteraturöversikten belyser patienters upplevelse av vårdpersonals bemötande inom hälso- och sjukvård. Sökningarna utfördes i tre databaser Cinahl, PubMed och PsycINFO, vilket resulterade i tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och bearbetades med utgångspunkt från studiens syfte. I resultatet framkom tre kategorier, bli sedd, vårdmiljöns betydelse och vårdkontaktens betydelse, som visade att positiva uppfattningar av vården var känslan av att bli tagen på allvar, främjandet av integritet samt när vårdpersonal lyssnade. När patienter kände sig dömda på förhand samt upplevde bristande intresse från vårdpersonal, vilket ledde till ytterligare skuld och skam innebar negativa uppfattningar. Tidigare negativa erfarenheter under vårdkontakten ledde till att patienter undviker att söka hjälp. Litteraturöversikten visar på att det krävs mer forskning ur ett patientperspektiv för att utveckla ett bättre evidensbaserat arbetssätt för vårdpersonal som idag möter och behandlar patienter med självskadebeteende. / The health professionals’ attitude reflects in the meeting with patients with self-injury disorder and is crucial for the patients’ treatment. Therefore, it is important to highlight the patients’ experience of the meeting, which is the purpose of this literature study. The study is a systematic literature study with searches performed in three databases, Cinahl, PubMed and PsycINFO. The results were ten qualitative original articles, which have been reviewed, analysed and summed up. In the result three categories emerged: to be seen, environment and care contact, which showed that positive perceptions about health care was the feeling of being taken seriously, the promotion of integrity and that the health care professionals listened. Negative results that emerged was when patients felt pre-judged and also when they felt that the caregivers didn’t really care, which led to further guilt and shame. Previous negative experiences lead to patients feeling reluctant of seeking help. The literature overview shows that more research from a patient's perspective is needed to reach an evidence based and improved way of care giving for health professionals that meet and treat patients with self-injury behaviour.

Litteraturöversikten belyser den typ av självskadebeteende som medför ytliga eller måttliga hudskador, där beteendet inte avser leda till suicid. Vårdande utgör sjuksköterskans specifika kompetensområde. Sjuksköterskan bär ansvaret att se patienten ur ett holistiskt perspektiv, med respekt för individens integritet, anatomi och värdighet. Sjuksköterskans förhållningssätt påverkar hur vårdmötet utformas, vilken forskning påvisar att patientgruppen upplever bristande. Attityder blir därmed avgörande för ett adekvat vårdande Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: Arbetet baseras på en litteraturöversikt, där 10 artiklar av kvalitativ eller kvantitativ metod granskades. Underlaget ger en övergripande bild av dagens aktuella kunskaper inom det valda området. Resultat: Resultaten visade en del positiva, dock huvudsakligen negativa attityder. Resultatet tydliggör sjuksköterskors förståelse, känslor och förhållningssätt till patienter med självskadebeteende. Sjuksköterskornas känslor påverkades av deras kunskaper om självskadebeteende, vilken i sin tur påverkade deras handlingar. Sjuksköterskornas kompetens hade en direkt inverkan på attityderna, och vice versa. Diskussion: I resultatdiskussionen relateras valda delar utifrån centrala begrepp som framkom i översiktens resultat, mot Tidsvattenmodellen av omvårdnadsteoretikerna Phil Barker och Poppy Buchanan-Barker. Sjuksköterskornas bristande kunskap, upplevda omvårdnadsansvar samt emotionella påverkan, är faktorer med stor inverkan på sjuksköterskors attityder i vården av patienter med självskadebeteende. Dessa faktorer är avgörande för möjligheterna till framtida förbättringar inom området. / The literature review highlights the type of superficial or moderate skin injuries, where the behavior does not intend to lead to suicide. Caring constitutes the nurse's specific skills. Hence, the nurse is responsible for seeing the patient through a holistic perspective, respecting the individual's integrity, anatomy and dignity. This becomes a basis for how the care encounter will be designed, with research showing that these patients experience lacking. Hence, attitudes determine the quality of the care given. Aim: The purpose was to illuminate the nurse's attitudes to care for patients with self-harm behaviour. Method: The method that forms the basis of our work is a literature review. Ten articles, of qualitative and quantitative nature, have been reviewed. These gave an overall picture of current knowledge in the field chosen Results: The results showed some positive but mostly negative attitudes. The results of the work clarify nurses’ understanding, feelings and approaches to patients who self-harm. Nurses feelings towards self-harm were influenced by their knowledge and understanding, which affected their actions and approaches. Nurses’ skills showed a direct impact on the attitudes toward the patients, and vice versa Discussion: Selected parts are related to key concepts as expressed in the results of the survey, against the Tidal model of Phil Barker and Poppy Buchanan-Barker. The nurse's lack of knowledge, the nurses' perceived nursing responsibility and the emotional impact, are all factors that greatly affect the attitudes of nurses in the care of patients with self-harm behaviour. These are crucial factors for the possibility of future changes in the area

Antalet patienter som vårdas på sjukhus i Sverige på grund av en avsiktlig självdestruktiv handling, har ökat under de senaste tio åren. Patienternas behov av vård kan variera och deras problem kan vara svåra att definiera i form sjukdomsdiagnoser. Förutsättningar för sjuksköterskan att upprätthålla en god vårdrelation kan påverkas och svårigheten att bedöma patienternas behov kan ge upphov till vårdlidande. Uppsatsens syfte är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att möta och vårda patienter som avsiktligt skadar sig själva. Materialet för studien utgörs av sju kvalitativa artiklar som bygger på intervjuer av sjuksköterskor, där upplevelser av att vårda den här patientgruppen beskrivs. Artiklarna har bearbetats genom en innehållsanalys av studiernas resultat. Det framgår här att sjuksköterskorna upplever många motstridiga känslor i vårdandet av patienter som avsiktligt skadar sig själva. Återkommande beskrivningar är upplevelser av frustration, osäkerhet, rädsla och även ilska. Utifrån vald analysmodell har de beskrivna känslorna analyserats utifrån likheter och skillnader och sammanförts genom tre nya teman med syftet att beskriva sjuksköterskans upplevelser; ”Otillräcklighet i yrkesrollen”, ”Svårigheter med ansvarstagande” och ”Frustration över att inte förstå”. I diskussionen sammankopplas studiens resultat med vårdvetenskaplig teori och författarnas egna tankar. Ett resonemang förs kring hur brist på förståelse för patienternas situation och problem kan påverka vårdrelationen. Sjuksköterskors upplevelse av osäkerhet gällande yrkeskunskaper och färdigheter, påverkar förutsättningarna för att se och bedöma patienternas behov. Osäkerheten kan leda till utebliven vård och på så sätt ge upphov till ett vårdlidande. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Självskadebeteende hos unga personer har ökat i Sverige. I familjer där ett barn drabbas av ohälsa med ett självskadebeteende påverkas hela familjen och väcker känslor av skuld, skam och lidande hos föräldrarna. Syftet med studien är att beskriva föräldrarnas upplevelser av att leva med sitt självskadebeteende. Denna kunskap avser hjälpa sjuksköterskan att bättre kunna stödja och lindra lidande hos föräldrarna. Analysmetoden som användes är Evans analysmetod beskriven i Friberg (2006). Analysen grundar sig i sju artiklar som berör unga med självskadebeteende utifrån föräldrars perspektiv. Resultatet utgörs av fyra huvudteman och nio subteman. Det första huvudtemat, Hjälplöshet, innefattar två subteman som beskriver föräldrars upplevelser av att inte kunna hantera sin situation där de känner sig ensamma i sitt lidande på grund av svårigheter att kommunicera med sitt barn och brist på stöd från vårdare och samhället. Det andra huvudtemat, Misslyckande, inbegriper tre subteman som beskriver känslor av skuld och skam av att inte vara en bra förälder och misslyckande i att tillgodose sina egna och andra familjemedlemmars behov. Deras egna behov kom i skymundan vilket slutligen ledde till en fysisk och psykisk utmattning. Att misslyckas i att förebygga barnets självskadebeteende ledde till känslor av sorg och ilska hos föräldrarna. I det tredje huvudtemat, Osäkerhet, förklarar två subteman hur föräldrarna känner att de förlorat kontrollen över sitt barn vilket uttryckte sig i en rädsla hos föräldrarna. Det fjärde huvudtemat, Att vilja hjälpa, innefattar två subteman som beskriver en vilja hos föräldrarna att hjälpa sitt barn uttryckt i ett sökande av förståelse för självskadebeteendet som fenomen och ett sökande av information och råd angående sitt barns självskadebeteende. I diskussionen behandlas föräldrarnas upplevelser av hjälplöshet kopplat till sjukvårdens attityder och okunskap om självskadebeteende. Hur sjuksköterskan genom att lindra lidande kan hjälpa föräldrarna att hantera sina känslor av skuld, skam och sorg. Att föräldrarna genom egenvård kan återfå kontrollen över sin osäkerhet gentemot sitt barn och föräldrarnas behov att, i viljan att hjälpa sitt barn, förstå sitt barns lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning