The purpose of the study was to describe how women with deliberate self-harm behaviour experience they have been treated when conducting health care. The study has a qualitative and descriptive approach and data was collected with snowball sampling. Data was analysed with content analysis and ended up in three theme “Feeling of violation of integrity and autonomy”, “health care staff don´t have the courage to step in and take responsibility” and “ Personal confirmation and validation of feelings”. The results showed that many women with deliberate self-harm behavior feel that they have been badly treated when they conducting health care. Furthermore, the women in this study have experienced that their integrity and autonomy have been violated. In their opinion it was difficult to get adequate treatment. The women also felt that the health care staff had difficulties taking responsibility. On the occasions the women with deliberate self-harm felt that they have been treated satisfactorily, they experienced personal confirmation and a validation of feelings. In other words they felt respectfully treated and in their opinion the health care staff took time to listen. The women in this study consider adequate treatment of proffesionell personell of importance. The conclusion is that many of the women who cut themselves, get unsatisfactorily treated when they conduct health care and that the health care staff need knowledge concerning how to treat women with deliberate self-harm. In addition this study showed that more research is needed regarding how women with deliberate self-harm experience they are treated when conducting health care. / Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor med självskadebeteende upplever att de blir bemötta då de söker hälso- och sjukvård. Studien var kvalitativ med deskriptiv design. Materialet till studien samlades in via nominerat urval. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. De teman som framkom vid innehållsanalysen var ”Känsla av kränkning av integritet och autonomi”, ” Personal vågar ej kliva in och ta ansvar”, och ” Personlig bekräftelse samt validering av känslor”. Resultatet visade att många kvinnor med självskadebeteende upplever att de blir illa bemötta då de söker hälso- och sjukvård. Kvinnorna hade en upplevelse av kränkning av integritet och autonomi. De ansåg att det var svårt att få adekvat vård. Kvinnorna upplevde att hälso- och sjukvårdens personal inte vågade kliva in och ta ansvar. Vid de tillfällen som kvinnorna med självskadebeteende upplevde att de blev bra bemötta, upplevde de en personlig bekräftelse samt validering av sina känslor. Att de blev respektfullt bemötta och att hälso- och sjukvårdens personal tog sig tid att lyssna. Att få adekvat hjälp av professionell personal ansågs viktigt. Slutsatser från föreliggande studie är att många av de kvinnor som skär sig själva, blir illa bemötta då de söker hälso- och sjukvård. Att hälso- och sjukvårdens personal behöver kunskaper i bemötande av kvinnor med självskadebeteende, samt att mer forskning på hur självskadande kvinnor upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal behövs.

Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor ökar i samhället idag.  Självskadebeteendet kan vara ett sätt för dem att lindra sin ångest. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever en vanmakt och osäkerhet inför denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att, genom kvalitativ analys av fyra självbiografier, beskriva unga kvinnors upplevelser av självskadebeteende. Resultatet bygger på fyra huvudkategorier med vardera två subkategorier som illustreras och förtydligas med citat från författarna. Huvudkategorierna speglar fyra områden som har stor betydelse för utvecklingen av självskadebeteendet. Resultatet beskriver författarnas gemensamma erfarenheter av självförakt och utanförskap, samt deras olika uppväxtförhållanden och personligheter. Diskussionen betonar att vårdpersonalen bör närma sig lidandet bakom självskadebeteendet med förståelse och respekt, vilket kräver kunskap om patienter som skadar sig själva. / The mental unhealthiness amongst young women is increasing in society today. Self-harm behaviour can be a way for them to alleviate their anxiety. Previous research shows that nurses perceive powerlessness and uncertainty for this population. The purpose of this study is to describe the experiences of self-harm behaviour in young women through qualitative analysis of four autobiographies. The result is based on four major categories, each with two subcategories, illustrated and clarified with quotations from the authors. The major categories reflect four areas of key importance to the development of self-harm behaviour. The result describes the authors' common experience of self contempt and alienation, and their different growing conditions and personalities. The discussion emphasizes that health care providers should approach the suffering behind self-harm behaviour with understanding and respect, which requires knowledge of patients harming themselves.

Den här uppsatsen är en litteraturstudie som behandlar problemet självdestruktivitet ur ett sociologiskt perspektiv. Jag har valt detta för att det är ett aktuellt problem och det är intressant att se det ur en sociologisk synvinkel istället för en psykologisk som kanske är vanligare att inta. Vilka sociologiska faktorer kan spela in gällande detta problem? Den litteratur som har legat till bakgrund för studien behandlar vilka som skadar sig, varför de gör det och olika definitioner samt vilka avgränsningar som bör göras för att ringa in fenomenets innebörd. Att skära, bränna och slå sig själv visar på ett självdestruktivt beteende och en orsak kan vara depression eller ångest. Problemställningen som jag sökte ett svar på löd: Vilka ungdomar är det som skadar sig och varför? I den teoretiska genomgången så ligger fokus på kategorierna modernitet, kropp och ungdom. Utifrån detta tas olika sociologiska begrepp upp och analyseras i diskussionsfasen. I undersökningen så har jag bl.a. kommit fram till att dagens konsumtionssamhälle samt individualiseringen är en sannolikt bidragande faktor till att vissa unga människor utvecklar ett självdestruktivt handlande. / This study is an attempt to adress the problem of self-destructive behaviour from a sociological point of view. I feel that this is an important isssue in contemporary society, and that a sociological perspecitve may have something to offer that the more common psychological perspective may miss out on. The literature upon which the study is based deals with questions such as: What definition of the problem is most suitable? What are the characteristics of self-destructive behaviour and why do people hurt themself deliberately? The specific question I approached was: Who are the young people that hurt themselves and why? The theoretical framework focuses on modernity, body and youth, and I make use of sociological concepts in the discussion. Some of my conclusions were that the consumeristic society of today and the individualization could be relevant factors in developing a self-destructive pattern.

Syftet är att undersöka de teorier och behandlingsmetoder som Nyckelns behandlingshem använder sig av, samt att belysa själva begreppet självskadebeteende och dess orsaker. Vi har gjort en litteraturgenomgång om orsaker och behandling och en kvalitativ intervju med personal på behandlingshemmet Nyckeln, vars målgrupp är unga flickor i åldern 15 till 25 år. Dessa behandlas för självskador enligt vår definition: att skära, rispa eller bränna sig i huden. De metoder vi utgår från är kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi, vilka Nyckeln grundar sin behandling på. Dessa teorier går ut på att förändra negativa tankesätt och att därmed få till en förändring i beteendet. De resultat vi har fått fram är att orsakerna till självskador i huvudsak är ett sätt att hantera svåra känslor på och att det är ett sätt för flickorna att uttrycka sig. Den kognitiva behandlingen är en fungerande metod just för att den lägger fokus dessa bitar och Nyckeln hjälper därmed flickorna att identifiera sina känslor och att hitta andra sätt att hantera dem på. Efter de resultat vi har fått fram i analysen kan vi dra slutsatsen att Nyckelns arbete fungerar. De lyckas behandla en hel del flickor utifrån de kognitiva modeller de använder sig av.

Introduktion: Att ungdomar medvetet skadar sig själva är ett vanligt problem. Orsaken till detta beteende är lika varierande som motivet för varför man utför dessa handlingar. En del försöker få ut en inre smärta medan andra avser att ta sitt liv. Att hamna i ett självskadebeteende under ungdomsåren kan ge stora hälsoproblem i det vuxna livet och är också en riskfaktor för efterkommande självmordsförsök. Då detta problem är vanligast förekommande bland ungdomar är det också naturligt att skolan har ett viktigt uppdrag då det gäller det förebyggande arbetet mot självskadebeteende.Syfte: Finna stöd för skolsköterskans preventiva arbete då det gäller ungdomar med självskadebeteende.Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökning som utförts i databaserna CINAHL, PubMed och PsykInfo resulterade i 21 artiklar som efter granskning och analys ligger till grund för resultatet.Resultat: Flera olika faktorer sätts i samband med självskadebeteende. Kännedom om dessa faktorer är med hälsoinventering och screening metoder för att identifiera problematiken i preventivt och behandlande syfte. Enskild problematik måste alltid tolkas individuellt för att orsaken skall kunna behandlas, vilket kräver en stor portion kunskap vilja och engagemang. Tyngdpunkten av ansvar i folkhälsoarbetet runt denna problematik vilar på skolan i vilken ungdomarna vistas mestadelen av sin tid. Trots detta rapporterar skolsköterskan fortfarande en avsaknad av såväl verktyg som utbildning för sitt viktiga uppdrag då det gäller ungdomar med självskadebeteende.Konklusion: Det krävs ytterligare forskning för att finna fungerande metoder för skolsköterskans preventiva och behandlande insats då det gäller ungdomar med självskadebeteende. / Introduction: young people who deliberately harm themselves are a common problem. The reason for this behavior is as varied as the motive for why they perform these acts. Some are trying to get rid of an inner pain, while others intend to take their own life. Having a self- injurious behavior during adolescence can cause major health problems in adult life, and it is also a risk factor for subsequent suicide attempts. Since this problem is most prevalent among young people, it is also natural that the school in which they spend most of their time has an important role when it comes to the prevention of self- injurious behaviorAim: Identify the support of school nurse preventive work when it comes to young people with self-harm.Methods: A systematic literature review. Search performed in databases CINAHL, PubMed and PsychInfo resulted in 21 articles for review and analysis underlying the results.Results: Several factors are associated with self-harm. Knowledge of these factors is with health inventory and screening, methods for identifying problems in both prevention and treatment purposes. Individual problems must always be interpreted individually for causes to be processed; this requires a huge amount of knowledge, will and commitment from the school nurse. The emphasis of the responsibilities of public health work around this problem rests on the schools in which young people spend most of their time. Despite this report the school nurse still lacks of both tools and training for their important task when it comes to young people with self- injurious behavior.Conclusion: Further research is necessary to find effective methods for the school nursepreventive and therapeutic intervention in the case of adolescents with self-harm.

Ohälsa bland ungdomar i Sverige inkluderar flera typer av folkhälsoproblem där psykisk ohälsa ökar och drabbar allt fler, vilket bland annat tar sig uttryck i självskadebeteende. Denna uppsats behandlar relationen mellan självskadebeteende och andra riskbeteenden utifrån datamaterialet kopplat till Liv & Hälsa ung i Sörmland. Det är en återkommande totalundersökning om levnadsvanor, riskbeteenden och hälsa bland elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet. Enkäten besvarades av 2750 elever från årskurs 9 och 2770 elever från årskurs 2. Endast flickor i årskurs 9 (n=1313) och år 2 (n=1384) på gymnasiet inkluderas i denna uppsats. För att undersöka förekomst och skillnader bland populationen har en kvantitativ metod använts. Teorin att empowerment anses vara ett viktigt verktyg för hur samhället kan hjälpa individer att stärka och bygga upp sitt självförtroende och på det sättet öka hälsan bland ungdomar diskuteras. Resultaten visar att det är vanligare att de individer som självskadar sig även utför andra riskbeteenden som till exempel daglig rökning och snatteri jämfört med kontrollgruppen. Detta kan vara en indikator för att mer fokus bör läggas på att ytterligare forska kring detta område för att framtida preventiva åtgärder skall kunna minska antalet flickor som självskadar sig. / Unhealthiness among youths in Sweden includes several kinds of public health problems where mental illness is increasing and affecting more and more people, resulting in, for example, deliberate self-harm. This thesis discusses the relations between self-harm and other dangerous behaviors based on the data set from Liv & Hälsa ung in Sörmland. It is a recurring total population survey about lifestyle, dangerous behaviors and health among pupils in year 7, 9 and second year at high school. The survey was answered by 2750 pupils in year 9 and 2770 pupils in year 2 at high school. Only girls in year 9 (n=1313) and year 2 (n=1384) at high school is included in this thesis. A quantitative method was used to investigate occurrence and differences among the population. The empowerment theory is discussed, which is considered to be an important tool in order for the society to help individuals strengthen their self confidence and in that way increase the health level among youths. The results show that it is more common that self-harming individuals are also engaged in other dangerous behaviors, such as daily smoking and shoplifting, in comparison to the control group. This could serve as an indicator that the area requires more research in order to develop future preventive measures to reduce the number of girls harming themselves.

Background: Patients who deliberate self harm often feel disappointed with the health care. The consequence of this may be that the patient avoid to seek help after self harming. Nurses' often experience these patients to be difficult and hard to deal with. Both patients' and nurses' thoughts about the situation may affect the situation in a negative way. A good relationship between the caregiver and patient is important. Therefore it is important for the nurses' to know about their attitudes about self harming patients. Aim: To explore nurses' attitudes and experiences meeting patients who deliberate self harm. Method: A literature review was made out of seven qualitative articles. Results: Five themes were extracted. They described experiences and attitudes towards patientswho deliberate self harm. The themes were understanding and acceptance, the need of support, inadequacy, the negative view of the patient and frustration and powerlessness. The theme understanding and acceptance described how the nurses' understood their patients and why they self harmed. The theme called need of support highlighted the importance of support by colleagues and management. The third theme inadequacy reflects the nurses' feelings of inability to handle these patients. The theme that described the negative view of the patient includes many attitudes regarding self harm. Frustration and powerlessness is the theme that showed how nurses'reacted in a self harming situation. Conclusion: The need of knowledge and education for the nurses' were essential. Also the supportfrom colleagues and management were important. To give good care to patients who self harm, nurses' need to know their attitudes and be able to put them aside. This study has shown the importance of debriefing and support in the workgroup. Otherwise the nurse may be run-down by all the feelings regarding these patients. These findings indicate a lot about what the nurses' needs. Not to be forgotten is that especially the patient wins a lot if the nurse can give good health care.

This is a qualitative study aiming to illuminate and gain better understanding of deliberate self-harm. The study has a narrative perspective and is based on three women’s life stories, focusing on a period when they had an active self-harming behaviour. The study examines what the participants experienced as important to the initiation and the cessation of the deliberate self-harm. It is also examining identity performances and turning points which can be discerned in the life stories. The analysis is based on theories of the narrative perspective and on Erving Goffman's dramaturgical perspective. Our conclusions are that the participants of the study at the time prior to the self-harming behaviour felt as outsiders, and that they lacked strategies for dealing with emotions. We also found that functional relationships had an important role for the participants to enable the cessation of the deliberate self-harming behaviour. At the time when the participants managed to end the self-harming behaviour, they all had developed more functional relationships and did not feel the same alienation. They also feel that they have a different identity now than they had during the period of deliberate self-harm.         Keywords: Deliberate self-harm, identity performances, turning points, narrative   Nyckelord: Självskadebeteende, identitetsuttryck, vändpunkter, narrativ

In this study the aim is to examine how employees in treatment programmes relate to girls that self-harm. To achieve this four questions were formulated: (1) What experiences does the empolyees have of meeting girls that self-harm? (2) Based on the employees’ experiences, what has been the background to why the girls self-harm? (3) Based on the employees’ experience, what increases or decreases the risk of self-harm? (4) How do the employees’ work with girls that self-harm? The method being used was qualitative interviews with vignettes. The theoretical framework is Becker’s Labeling Theory and Bronfenbrenner’s Ecology of Human Development. The result shows that according to the employees issues in the family is a common factor among girls that self-harm. It also shows that the employees’ opinions on how to work with the girls’ physical wounds are divided. Some think that paying attention to the wounds can increase the risk of self-harm while others think that paying attention to the wounds can be helpful for the girls.

This study is of a qualitative phenomenological approach. Its background lies in recent reports that show the problem of self-harm increasing among adolescents. The intent of the study was to highlight school counselors’ view of self-harm, and their experiences of meeting self-harm through their work. Six school counselors, all employed in secondary school, have participated in semi-structured interviews. Data from these interviews have been categorized into themes named Girl Cutters, Waves, Meeting Self-harm, and Responsibility. These where analyzed according to a social constructionist approach and have been compared to previously known research. Results show that several of the school counselors defined self-harm as girls who cut themselves. It is also described that self-harm occurs in time-periods for groups of pupils, described as waves. A number of school counselors divided girls who self-harm in to two categories, depending on how severe it is considered to be. Several of the school counselors described that school take on a high responsibility for mental health among adolescents, more then they are legally responsible for. School counselors described signals for development of self-harm problems as over all changes in the pupils general behavior.