When a person gets unemployed there is a possibility to apply for unemployment benefit, and if a person gets sick they can apply for using  the mandatory sickness insurance. At first sight this can seem beneficial for individuals, but when taking a closer look at the regulations for the two insurances it is possible to see that that is not always the case. The insurances affect each other in such a way that if a person uses one of the insurances the other insurance cannot be used at the same time. Because if a person is sick they are supposed to use the sickness insurance, and if they are unemployed they are supposed to use the unemployment insurance. Although there is a situation where an individual is neither unemployed nor sick regarding to the regulations. That is the case when a person has received sickness benefit for 180 days. In that situation the Social Insurance Agency is supposed to do an assessment of the person´s possibility to work compared to the whole labor market. If in this case, the Social Insurance Agency finds that the person has a possibility to work, the right to the sickness benefit is withdrawn, even if the person has a medical certificate saying the person is still sick. When the person then turns to the unemployment agency, no unemployment benefit will be granted, since the person is sick and therefor has no possibility to work. The result is that the person is not sick enough according to the sickness insurance, but to sick according to the unemployment insurance. Thus, the person has no right to any of the two insurances.                       The situation mentioned above is the focus for this essay, and the integration between the two regulations will be examined by using different sources of law. In that way it is possible to take different aspects into consideration. The first part of the essay will focus on the regulations and the requirements for receiving benefit. After that the motives to the regulations will be examined, followed by cases illustrating the actual application of the regulations. Analyzes and conclusions will be found in the different chapters of the essay, and they will be put together in a final chapter. The result of the analyze is that the regulations are not applied in a way that is consistent with the motives to the regulations, and the purpose they are supposed to fulfill. Therefor a harmonization of the regulations is needed, so that individuals do not risk being without benefit when they are not able to work and therefor need financial support, which is the purpose with the insurances.

Det finns ett gap mellan kvinnor och män avseende sjukskrivningar, då kvinnor är sjukskrivna i större utsträckning än män. Detta har av forskningen förklarats av ett antal olika faktorer. Vi ville därför undersöka om könsskillnaderna i sjukskrivningar fortfarande gäller, samt om de faktorer som tidigare forskning har lyft fram som förklaringar till skillnader fortfarande är hållbara för att förstå fenomenet. Vi har kommit fram till att skillnaderna i uttag av sjukpenning idag finns kvar mellan män och kvinnor. Den procentuella skillnaden mellan könen har under en förhållandevis lång tid varit konstant, trots att de totala sjuktalen har sjunkit. Vi har därför valt att studera tre tidigare förklaringsfaktorer till dessa skillnader för att se om dessa har förändrats sedan millennieskiftet. De tre förklaringsfaktorer utgår från fördelningen mellan könen av obetalt hushållsarbete, den könssegregerade arbetsmarknaden och slutligen på ekonomiska drivkrafter. Genom sekundäranalys av data från bland annat Statistiska centralbyrån (SCB) har vi tittat på hur de ovan angivna faktorerna har förändrats under olika år. Eftersom andelen sjukskrivningar mellan könen har varit konstant borde således även förklaringsfaktorerna ha varit konstanta. Utifrån resultatet kan vi sluta oss till att utförandet av det obetalda arbetet är mer jämställt mellan könen. Dock ser arbetsmarknaden ut att vara lika segregerad som tidigare forskning har visat, och de ekonomiska drivkrafterna har inte heller förändrats mellan könen. Vår slutsats är att det inte är könssegregeringen i sig, utan skillnader i de krav och den kontroll som föreligger mellan kvinno- och mansdominerade yrken, som kan tänkas vara en av flera faktorer som leder till att kvinnor har ett större uttag av sjukpenning än män.

No description available.

No description available.

The aim of the study was to understand the processing of sickness benefit cases concerning mental illness from the perspective of the social insurance officer in order to contribute with knowledge about legal certainty and expressions of power in relation to the processing of sickness benefit cases concerning mental illness. To achieve this aim, six social insurance officers from one social insurance agency were interviewed using a semi-structured interview format. The interviews were then transcribed and analysed thematically. The authors found, among other things, that cases concerning mental illness were more difficult to process mainly because physicians struggle to formulate sufficient medical certificates. The authors also found that the legal certainty can be questioned because the vast majority of cases that are granted do not go through quality assurance. Furthermore, the rejection rate of cases differed between social insurance officers. Thus, implying that cases are not processed in a similar manner, which is required in order to achieve legal certainty. Expressions of power were found between the social insurance officer and the insured. Instances of officers withholding crucial information from the insured were found, which is an expression of power/knowledge. The authors also found that social insurance officers tend to use a language of power that is difficult for the insured to comprehend in the letters that notify the decision.

Syftet med studien var att ta reda på hur ett antal individer som fått besked om nekad sjukpenning trots läkarintyg upplever och hanterar sin livssituation och deras ekonomiska förutsättningar efter förlorad sjukpenning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med sju individer som har upplevelse av att få nekad sjukpenning trots läkarintyg. Teorierna som tillämpats i analysen var coping och stigma. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna upplevde att de påverkats negativt av beskedet, både ur ett känslomässigt och ekonomiskt perspektiv. För att hantera sin livssituation använde respondenterna både problemfokuserade och emotionella copingstrategier. Resultatet visade även att majoriteten av respondenterna upplever sig stigmatiserade, både i samhället och av myndigheterna. En av studiens viktigaste slutsatser är att det finns brister i sjukförsäkringen. Det saknas samverkan mellan Försäkringskassan, den enskilde och andra myndigheter. Bedömningen av den enskildes sjukdom och arbetsförmåga skiljer sig också mellan läkare och försäkringskassa. / The aim of the study was to explore the experience of individuals who have been denied sickness benefit despite medical certificates and how they master life and their economy without it. To answer the questions of the study, qualitative interviews were conducted with seven individuals who have the experience of being denied sickness benefit despite medical certificates. The theories applied in analyzes were coping and stigma. Results showed that respondents felt they were negatively affected, both from an emotional and financial perspective. To manage their life situation, respondents used both problem focused and emotional coping strategies. Results showed that respondents felt stigmatized, both in society and by the authorities. Conclusion of the study is that there are shortcomings in Swedish health insurance. Collaboration is poor between social insurance agency and the individual. The assistant of the individual’s illness and ability to work differs between doctor and social insurance fund.

Stressrelaterad psykisk ohälsa ökar mest och står för den längsta varaktigheten bland sjukskrivningarna. Förändringar i sjukförsäkringssystemet och beslut om att minska sjuktalen har gett konsekvenser som ökat antal avslag om sjukpenning. Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av avslag om sjukpenning från Försäkringskassan hos personer med stressrelaterad psykisk ohälsa för att beskriva och förstå vad det får för betydelse för deras sjukdomsbild och återhämtning. Studien är kvalitativ och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med fem personer som drabbats av stressrelaterad psykisk ohälsa och fått avslag om sjukpenning från Försäkringskassan. Materialet som samlats genom intervjuerna har analyserats med Ulrich Becks teorin om risksamhället och Randall Collins teori om symboliska interaktionskedjor samt tidigare forskning. Resultatet i studien indikerar att avslag om sjukpenning påverkar sjukdomsbilden och möjligheten till återhämtning negativt för personer som drabbats av stressrelaterad psykisk ohälsa. Respondenterna upplevde att avslaget förlängt sjukdomstiden, genom minskad möjlighet till återhämtning och förvärrad sjukdomsbild. Resultatet visar även på en samlad bild av upplevelsen av avslaget om sjukpenning från Försäkringskassan. Personerna upplever inte att handläggare på Försäkringskassan tror dem och därmed känner de sig kränkta. / Stress-related disorders have increased and accounts for the longest duration of sick leave. Changes in the health insurance system and decisions to reduce the sick-leave have had consequences such as an increased number of rejection of sickness benefits. The aim of this study was to investigate the experience for people having a stress-related disorder and being rejected sickness benefits from the Social Insurance Fund, to describe and understand the importance for their disease image and recovery. The study is qualitative and has been conducted through semistructured interviews with five participants who suffered from stress-related disorders and received a refusal of sickness benefits from the Social Insurance Fund. The material gathered through the interviews has been analyzed with Ulrich Beck’s theory of risk society and Randall Collin’s theory of symbolic interaction-chains and previous research. The result of this study indicates that the refusal of sickness benefits affects the recovery rate negatively for the participants in the study. The participants felt that the refusal extended the disease time, and they experienced reduced opportunities to recover and a worse diseases image. The result also shows a consistent picture of the experience of receiving a refusal of sickness benefits from the Swedish Social Insurance Agency. The participants do not feel that the case officers at the Social Security Fund believe them and thus they feel offended.