Denna kvalitativa studie är en tematiskanalys av barnens undersökande förmågor i naturvetenskapliga aktiviteter. Denna studie har observerat och analyserat barnens undersökande vid en viss utvald naturvetenskaplig aktivitet. Aktiviteterna utfördes med några av de äldre barnen på en förskola, där de fick utforska experimentet “flyta sjunka“ med olika sorters frukter. I den första aktiviteten fick barnen själva utforska materialet och i den andra aktiviteten erbjöds samma material, där en vuxen deltog och stöttade med produktiva frågor, där barnen utmanades i sina tankar kring naturvetenskap och fenomenet flyta sjunka. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod vilket innebär att videoinspelningar samt ljudinspelning är den data som är insamlad och därefter analyserar studien innehållet. Det som observeras är vuxnas betydelse i barnens utforskande och undersökande. I resultatet beskrivs flera delar, men två av delarna som lyfts fram är barnens sätt att lära sig av varandra samt den vuxnes frågor som gör att barnen får fundera och utforska utifrån det. Observationerna i denna studie gav resultatet att pedagogens engagemang skapade mer utrymme för naturvetenskapligt tänk och undersökning. I diskussionen lyfts centrala begrepp som tydliggjordes i studien och studiens utveckling samt att det har gjorts tydligt hur den ena av aktiviteterna är grundad i Piagets individ konstruktivistiskt perspektiv och den andra i Vygoskijs sociokulturella perspektiv.

Syftet med arbetet var att undersöka när och varför problem med tonhållning i körsånguppkommer, samt hur jag som körledare och dirigent kan lösa detta genom arbete medintonation och gestik. Idén till arbetet grundade sig i att jag har upplevt att många kördirigenter har bristandekunskap i hur de kan hjälpa kören med intonation och att hålla ton. Jag har med en vokalensemble bestående av 17 sångare instuderat fem körverk, valdaför att av olika anledningar vara svåra att hålla ton i, mot bakgrund från litteratur ochintervjuer jag genomfört. Jag har provat och utvärderat metoder för att hjälpa kören atthålla ton, både som repetitör och som dirigent under konsert. Arbetet ledde till en konsert i Studio Acusticum och har gjort mig uppmärksam på attden största nyckeln till att hålla ton är att ensemblen är överens om parametrar somexempelvis konsonantplacering och att de sjunger med samma vokalfärg.

The purpose of this study was to examine how preschool children, 4-5 years, think, reason and explain an everyday physical phenomena. The phenomenon’s that was chosen for this study is the Archimedes principle and density. The study was conducted through qualitative semi-structured interviews that took place while the experiments were carried out by the children. This method was chosen to make it possible to follow the children´s reasoning about the subject of physics in preschool and to let them lead the conversation and let them explain the result. The result shows that children in the study have experience and knowledge about the phenomenon of why objects float or sink. Even if they don’t have knowledge of Archimedes´ principle or density, they can come up with their own conclusions of why objects float or sink, based on their past experiences and knowledge. Some of the children approach an explanation of these phenomena, without using the scientific concepts. / Syftet med studien är att undersöka hur förskolebarn, 4-5 år, tänker, resonerar och förklarar vardagliga fysikaliska fenomen. Fenomenen som valts till denna studie är Arkimedes princip och densitet. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes i samband med att experimentet utfördes. Metoden valdes för att undvika att barnen bara svarade ja eller nej på frågorna, utan det skulle finnas utrymme och möjlighet för barnen att förklara sina tankar och idéer. I denna studie var barnens tankar det viktiga och intressanta, hur de resonerade och förklarade fenomenet. Resultatet visar att barnen i studien har erfarenhet och kunskap om fenomenet varför föremål flyter eller sjunker. Även om de inte har kunskap om Arkimedes princip eller densitet kan de komma med egna slutsatser till varför föremål flyter eller sjunker, baserat på deras tidigare erfarenheter och kunskaper, och några barn närmar sig en förklaring av dessa fenomen, utan att använda sig av de vetenskapliga begreppen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om att undervisa naturvetenskap i förskolan gällande fysikfenomenet densitet i en learning study. Frågeställningarna som behandlas i studien är:  Vilka aspekter av densitetsbegreppet är kritiska för barnens förståelse?  Hur kan learning study som modell användas för att synliggöra undervisningsinnehållet? Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i fenomenografin, variationsteorin och utvecklingspedagogiken. Studien vilar på en kvalitativ ansats och utgår från en anpassad learningstudymodell i syfte att bryta ned lärandeobjektet densitet till undervisning. Learningstudymodellen används för att skifta barns fokus från föremålet till föremålets material. Metoden som används för datainsamling är videoobservation, fältanteckningar samt semistrukturerade barnintervjuer. Studiens resultat visar att i koppling till de föreställningar barnen i studien gav uttryck för var: färg, storlek, vikt, material, flytförmåga samt egenskaperna: vingar, simma och drunkna, kritiska aspekter i lärandeobjektet densitet. Studiens resultat visar även att learningstudymodellen kan vara ett stöd för förskollärare i undervisningen av lärandeobjektet densitet. Vidare visar studien hur förskollärare systematiskt kan variera, bryta ned, anpassa och undervisa densitet i en learning study. Avslutningsvis visar studiens resultat att en kritisk aspekt hos lärandeobjektet densitet är att skifta barns fokus från föremålet till föremålets material.

Syftet med studien var att undersöka barns tankar kring varför olika föremål flyter eller sjunker i olika vätskor. Åtta förskolebarn mellan fem och sex år deltog i undersökningen. Barnen intervjuades i mindre grupper i samband med att de genomförde ett experiment kring densitet. Resultatet visar att barnen framförallt förklarar att vätskorna flyter på varandra för att de har olika vikt och olika egenskaper. Att föremålen flyter på olika ställen förklarar de också med att föremålen har olika vikt, men även med att föremålen fastnar eller att storleken bestämmer om föremålet flyter eller sjunker i vätskorna. Studien visar att barnen har många olika tankar kring varför något flyter eller sjunker men de har inte en korrekt vetenskaplig förklaring till fenomenet. Däremot har de sannolikt erövrat andra kunskaper och erfarenheter som de kan återkomma och relatera till vid andra tillfällen. Genom att synliggöra barnens tankar, blir det troligtvis lättare att som pedagog i förskolan stötta barnens utveckling och lärande. / The aim of the study was to investigate children’s thoughts about objects flotation in different liquids. Eight preschool children aged five to six years were included in the study. Qualitative interviews in small groups have been conducted with the children in an experiment on density. The result shows that the children explained the liquids flotation due to differences in weight and different characteristics. Furthermore, the objects flotation was also explained with the objects weight, but also that the objects can get stuck or that size of the object decides whether it will float or sink in the liquids. The study shows that the children have many thoughts about why some objects floats and some will sink, but they don’t have a proper scientific explanation for the phenomenon. On the other hand, they probably received other skills and experiences that they can return and relate to in other situations. By studying the children's thoughts, it probably will be easier to support children's development and learning as an educator in preschool.

No description available.

The purpose with this study is to examinate how preschool children reasoning about different objects possibilities to float or sink in different liquids. The liquids we used was water, milk and oil. Four children in the age 4–6 years old participated in this study. The method that has been chosen is interviews and observations. It is qualitative study that has been done. The study was initiated with interviewing the children about their assumptions about what will happen to the different things chosen for the activity.The activity was implemented under different occasions and with different fluids to make it easier to study their observations around each fluid. The children themselves have chosen an object they thought who would either float or sink. Together they chose an A-4 paper. The study also included three items that I had with me. The result of this study is that children already have knowledge of the phenomenon of floating and sinking. This was shown by the hypotheses they had to make before the materials were immersed in the liquids. However, they do not have knowledge of density as a concept. But they have a preconception that something affects the materials that make them either float or sink. The children used the language to understand and support each other in learning.     Keywords: Density, different liquids, float, physics in preschool, sink.

The purpose of this study is to investigate witch knowledge and thoughts children will have about the term of floating and sinking, and witch possibilities there is to make various knowledge visible in preschool physics through playing with water. The study also concern the differences and similarities between two different groups of age who have participated in the study. The study was carried out by an activity with participant observation and feedback interviews afterwards. The result shows that the possibilities to physics are many in preschool. The children expressed new thoughts and ideas who concern other phenomena in physics during the investigation and discussed similar experiments and material to examine. The result shows that the children used previous experience and knowledge to explain and ask hypotheses. They also used their language through interaction with each other to understand, create and recreate knowledge. / Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper och tankar barn har kring begreppen flyta och sjunka, och vilka möjligheter det finns att synliggöra de olika kunskaperna inom fysik i förskolan genom vattenlek. Studien berör även skillnader och likheter mellan två åldersgrupper som deltagit i undersökningen. Studien genomfördes genom en aktivitet med deltagande observation samt återkoppling med intervjuer efter aktivitetstillfället. Resultatet visar på att möjligheterna till fysik i förskolan är många. Under undersökningen gav barnen uttryck för nya tankar och idéer som berör andra fenomen inom fysiken samt diskuterade vidare om liknande experiment och material de ville undersöka. Resultatet visar att barnen använde sig av tidigare erfarenheter och kunskaper för att förklara och ställa hypoteser. De använde sig även av språket genom samspelet med varandra för att förstå, skapa och omskapa kunskap.

Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen ser ut mellan pedagog och barn när barn undersöker materials egenskaper i vatten. Studien bygger på observationer av strukturerad karaktär. Den genomförs som en planerad aktivitet på en förskola, där barnen i små grupper fritt undersöker några materials egenskaper i vatten. Resultatet visar på att förskollärarna ställer frågor för att uppmärksamma barnens handlande. De ställer ofta produktiva frågor för att få barnen att fortsätta undersöka det de upplever. Förskollärarna följer upp responsen från barnen genom att bekräfta dem. Svaret är inte det viktiga, utan vägen dit. Responsen följs ibland av förskollärarens egna svar på frågan, då de haft en tanke med vad barnen ska erfara. Studien visar på att barn är nyfikna på att undersöka materials egenskaper i vattnet och förskollärares frågor uppmärksammar barnens utforskande. Barnen utmanas i sitt handlande när de får sätta ord på sina tankar och görs delaktiga i sin egna lärprocess. Barnen får feedback på de frågor de har och utforskandet kan på så sätt fortsätta. / The purpose of the study is to examine communication between preschool teacher and children while exploring properties of different kind of materials. The study is based on observations of structured nature. It is a planned activity at a preschool. In small groups the children are testing how different materials behaves in water. In the result the teachers are often asking questions to pay attention to the children’s activity. They are often using productive questions to encourage continues exploring. The preschool teacher follows up the response by confirming the children. With the purpose of not asking for the right answer but leading them to find it themselves. The response is sometimes followed by the preschool teachers own answers to the question, when they had a thought about what the children should experience. The study shows that children are curious to examine how different materials behaves in water. Questions from the preschool teachers help the children to pay attention to their exploration. Children who are guided to express their reflections in terms and words are challenged and included to participate in their learning process. The children get feedback on their questions and research continue.

The purpose of the study is find out what understanding the children at the age of 3 and 5 have of the physical phenomenon float and sink and to investigate whether a practical activity contributes to a deeper understanding of the phenomenon. Children at two departments at two different preschools participated in the study. Piaget’s stage theory was used to study how the children of different ages acted and expressed themselves during the activity. The investigations started with an initial discussion about the concepts of float and sink, which then turned into a practical exercise where the children had to make hypotheses and investigate the buoyancy of different objects. The activity ended with a discussion about what they had experienced through the pracitical activity. Sound recordings and field notes from the four groups’ implementation of the activity were complied and analyzed qualitatively. The results show that the practical activity contributed to the children creating a better understanding of the concepts of float and sink and that they began to use concepts relating to density. The practical activity helped to create curiosity and good communication, where the children themselves got to try it out practically. The three-year-olds created an understanding of where an artifact is in the water when it floats or sinks during the practical activity. The children began to use some concepts related to density, such as size, shape and weight. The survey showed that the 5-year-olds had an understanding of floating and sinking, but the practical activity contributed to them also them also starting to use concepts related to density concepts, and to a greater extent that the 3-year-olds. / Syftet med studien är att ta reda på vilken förståelse barnen i 3-årsåldern respektive 5-årsåldern har för det fysikaliska fenomenet flyta och sjunka samt att undersöka om ett praktiskt inslag bidrar till en fördjupad förståelse för fenomenet. I studien deltog barn från två avdelningar på två olika förskolor. Piagets stadieteori användes, för att studera hur barnen i de olika åldrarna agerade och uttryckte sig under aktiviteten. Undersökningarna startade med en inledande diskussion kring begreppen flyta och sjunka, som därefter övergick till en praktisk övning där barnen fick ställa hypoteser och undersöka olika föremåls flytförmåga. Aktiviteten avslutades med en diskussion om vad de har upplevt genom det praktiska inslaget. Ljudupptagning och fältanteckningar från de fyra gruppernas genomförande av aktiviteten sammanställdes och analyserades kvalitativt. Resultatet visar på att det praktiska inslaget bidrog till att barnen skapade en bättre förståelse för begreppen flyta och sjunka samt att de började använda sig av begrepp relaterade till densitet. Den praktiska aktiviteten bidrog till att skapa nyfikenhet och en god kommunikation, där barnen själva fick testa praktiskt. Treåringarna skapade en förståelse för var en artefakt befinner sig i vattnet när den flyter eller sjunker och under den praktiska aktiviteten började barnen använda några begrepp som relaterar till densitet som storlek, form och tyngd. Undersökningen visade att 5-åringarna hade en förståelse för flyta och sjunka men den praktiska aktiviteten bidrog till att de också började använda sig av densitets-begrepp, så även i högre grad än 3-åringarna.