Utvecklingsarbetet syftar till att utveckla elevernas läsglädje och intresse för böcker genom att införa regelbunden högläsning ett par dagar i veckan. Med ett långsiktigt mål att det bidrar till en ökad läsutveckling och läsförståelse. Arbetet syftar även till att erbjuda eleverna möjlighet att bearbeta litteraturen genom skapandeaktiviteter. Arbetet riktar sig mot elever i årskurs två där det i nulägesanalysen framgick att eleverna har svårigheter med bland annat läsförståelsen. För att samla in material använde jag mig av observationer och intervjuer. Under fem veckor utfördes utvecklingsarbetet ute i verksamheten och med hjälp av insamlat material kunde jag se att elever visade stort intresse för litteraturen vi läst. Jag kunde också observera hur de bearbetade den genom samtal med klasskompisar och genom den värld de skapade. Eleverna använde sin fantasi och skapade världen utifrån sina egna önskemål och det som eleverna fångat intresse för i litteraturen. Resultatet visade även att eleverna samtalade om litteraturen under fria former och kunde återberätta för varandra om händelser samt samarbetade på ett bra sätt i skapandeprojektet.

Utvecklingsarbetet syftade till att inspirera barnen till skapandeverksamhet genom att utveckla skapandemiljön och synliggöra skapandematerialet i fritidshemmet. Arbetet riktade sig mot barn i förskoleklass samt första klass på ett gemensamt fritidshem. Projektet har grundat sig i metoden aktionsforskning och förstudien genomfördes med observationer och semistrukturerade intervjuer. Nulägesanalysen visade att skapande inte hade någon central del i fritidshemmet, att intresset var relativt svalt och att barnen i stort sett använde sig utav samma skapandematerial, trots den stora tillgången till annat material. Det här bidrog till ett projekt där det befintliga skapandematerialet på fritidshemmet synliggjordes samt utvecklades i form av en ny plats med återbruks- och naturmaterial. Skapandeaktiviteter genomfördes med barnen där olika sorters material plockades fram för att väcka ett intresse till skapande bland barnen. En inspirationspärm skapades där bilder på barnens tidigare kreationer sattes in men även alster vi gjorde tillsammans under projektet, samt bilder på annat som kunde inspirera barnen. Genom hela projektet arbetades det mycket med begreppet fantasi och dess innebörd som utgått från Vygotskij. Resultatet visade att den utvecklade och synliggjorda skapandemiljön främjade ett intresse hos barnen som började skapa allt mer. Även lärarens förhållningssätt till skapande blev en central del för att väcka lusten och inspirationen bland barnen.

Följande studie behandlar hur den visuella estetiken konstrueras i förskolans styrdokument och vilka subjektiviteter som skapas genom dessa konstruktioner. Det finns en tydlig problematik gällande avvecklandet av estetiska inlärningsprocesser och koncept relaterade till det i förskola och skola. Dessutom ges den visuella estetiken mindre utrymme i förskolans styrdokument än andra ämnen. Syftet med föreliggande studie är att analysera hur estetiken framställs och konstrueras i styrdokument för förskolan och hur subjekten konstrueras genom dessa framställningar. Det sker utifrån forskningsfrågorna: Vilka diskurser konstrueras om visuell estetik i förskolan? Vilka subjektiviteter skapas genom dessa konstruktioner? Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv samt diskursteori där en diskursanalytisk ansats har valts. I analysen har följande frågor ställts till textutdragen: Hur konstrueras estetik i texten? Hur positioneras subjekten i texten? Estetiken konstrueras som något kommunikativt förskolan “ska” skapa förutsättningar för. Förskollärare positioneras som den professionella som besitter kunskap samtidigt som barn beskrivs vara kompetenta till eget skapande och lärande. Slutligen konstrueras tre diskurser i styrdokumenten som mest framträdande: barns lärande genom estetik, barns estetiska uttryck samt kreerade barn och kurerande pedagoger.

Min bakgrund inom musik präglas mycket av gitarr och sång. Gitarr var det första instrumentet jag lärde mig spela. När jag senare började intressera mig för musikproduktion runt år 2018 började jag lägga all fokus på datorn och det var nästan som att jag tappade bort gitarren helt. Det var som om musikproduktionen och gitarrspelandet blev två helt skilda världar. Därför bestämde jag mig för att skapa en EP som består av låtar som jag skrivit själv och spelat in tillsammans med musiker som spelar elbas, trummor och flöjt och där jag själv spelar gitarr, blandat med elektroniska syntar. I det här arbetet har jag undersökt vilka skillnader som uppstår i min kreativitet och i min musik när jag jämför mitt vanliga sätt att jobba vilket är ensam direkt i datorn, kontra med riktiga instrument, tillsammans med andra musiker. Denna undersökning är gjord i syfte att få en tydligare bild av hur jag vill arbeta som låtskrivare och hur man själv kan påverka sin egen kreativitet, samtidigt som jag skapar ny musik till min portfolio som även går att spela live. I mitt undersökande fann jag många nya lärdomar om min egen kreativitet och fick en tydligare förståelse för hur jag som låtskrivare fungerar, samt vad jag behöver för att kunna ha så bra förutsättningar som möjligt för att kunna skapa musik som faktiskt betyder någonting för mig. / <p>Låtar: </p><p>Breathe Out, Something Good, Heavy Clouds, Pass me by, Slow it down</p><p>Kompositör, arrangör, textförfattare och producent: Klara Gunnarsson</p><p></p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pedagoger uttrycker sig om bilden som ämne. Vilket utrymme får eller har bildämnet i förskola och i skolans två första årskurser? Får bildämnet någon ”egen tid” eller är ämnet endast till för de elever som hinner klart med det ordinarie skolarbetet? I forskningsdelen tas litteratur och forskning upp som anknyter till ämnet. Undersökningen som presenteras i empiridelen behandlar problemformulering, Hur ser bildämnets situation och innehåll ut, enligt informanternas utsaga? Problempreciseringen tar bland annat upp hur bildundervisningen planeras och genomförs. Hur barns bilder används i undervisningen och om det finns skillnader mellan förskola och skola. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fyra pedagoger med olika pedagogiska bakgrunder, två av pedagogerna arbetar i förskolan och två pedagoger i skolans två första årskurser. Resultatet visade att bildämnet blir åsidosatt beroende på förskolans inriktning och de tydliga målformuleringar som finns för de andra läroämnena i skolan.

In this project I have composed and arranged music for a concert, which was to be played with a combination of instruments never before tried by me. I have explored different approaches to composition and arranging with the goal of becoming more comfortable than earlier in this process. I am emphasizing a few different techniques for composing such as improvisation, randomization and limitation and I describe how I have used these when writing my new songs. Subsequently I explain how I have rearranged three of my older songs and also describe the implementation of rehearsals as well as the concert itself. Towards the end of my thesis I share my insights and experiences of the writing methods I have explored through the project. I point out what has worked out well and what can be improved in my upcoming projects. I reflect upon the importance of lyrics, meaningfulness and making use of what one already possesses. The project has had its setbacks but above all it has provided me with new attitudes and working methods which I will most likely benefit from in the future. / <p>Medverkande musiker: Clara Fornander (sång), Gustav Renberg (gitarr), Ester Thunander (fiol), Filip Magnusson (fiol), Tomas Sjödell (kontrabas), Edvin Fridolfsson (trummor).</p><p>Repertoar: 1. ”A dream within a dream” (C. Fornander), 2. ”The turning of seasons” (C. Fornander), 3. ”Continuation” (C. Fornander), 4. ”Lay your trust in me” (C. Fornander), 5. ”Hold me, unfold me” (C. Fornander), 6. ”Tamara” (C. Fornander), 7. ”Tidig morgon” - (C. Fornander, E. Södergran). </p><p>Youtube-länkar till låt 1-2 och 4-7:</p><p>1. https://www.youtube.com/watch?v=IIjawwWIHR8</p><p>2. https://www.youtube.com/watch?v=D7Qy7StCzeo</p><p>4. https://www.youtube.com/watch?v=LIsu2MHodGo</p><p>5. https://www.youtube.com/watch?v=yGk4aCE16KQ</p><p>6. https://www.youtube.com/watch?v=YTetLeU3i2c</p><p>7. https://www.youtube.com/watch?v=yu1E_7bAFi4</p>

Syftet med denna studie var att få ökad förståelse för hur arbetet med bild och form som ett grundläggande uppdrag och ämnesområde i förskolans verksamhet kan tolkas, hanteras och ta sig uttryck i förskolan. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är synen på-, arbetet med-, samt möjligheter med bild och form i förskolan. För att besvara frågeställningarna användes intervju som metod. Sammanlagt genomfördes kvalitativa intervjuer med nio förskollärare vid åtta olika förskolor i två kommuner. Studien tar stöd i den sociokulturella teorin. Resultatet visar att synen på bild och form varierar mellan förskollärarna och även att arbetet med bild och form ter sig olika ute i förskolorna. Ytterligare något som framkommer i resultatet är att förskollärarna ser fler möjligheter än hinder när det kommer till arbetet med bild och form i förskolan. Införandet av begreppet utbildning i den nya läroplanen visar sig dock ha medfört osäkerhet inför förskolans uppdrag när det kommer till estetiska ämnen kontra traditionella kunskapsämnen.

Syftet med denna undersökning är att försöka belysa begreppet estetiska lärprocesser och ta reda på hur bekant verksamma lärare i grundskolans tidigare år är med detta begrepp. Undersökningen strävar också efter att få syn på om estetiska läroprocesser är synlig i klassrummen. Litteratur som jag använt mig avbehandlar tidigare forskning kring ämnena estetik i skolan, skapandelust, kultur ochBarn och ungdomspsykologipsykologi. Undersökningen visar att respondenterna inte har så mycket erfarenhet kring att arbeta med estetiska läroprocesser. Även om viljan finns där så saknas modet att gå utanför det traditionella och kunskapen som krävs. Enligt respondenternas uttalanden så saknas även tid och stöd från föräldrar som helst vill se resultat på svart och vitt. / The purpose of this study is to try to illustrate the concept of aesthetic learning processes and to find out how familiar practicing teachers in primary education is with this concept. The study also aims to catch sight of the aesthetic learning processes are visible in the classrooms. The literature that I have used dealing with previous research on topics in aesthetics school, creative pleasure, culture and Child and Adolescent Psychology Psychology. The survey shows that respondents do not have much experience in working with aesthetic learning processes. Even if the will is there, they lack the courage to go beyond the traditional and knowledge required. According to the respondents' statements, they lack even the time and support from parents who would prefer to see results in black and white.

I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns bildskapandes betydelse inom lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrågor har undersökts och besvarats: hur ser barns bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur används barns bilder inom lekterapin? samt är bildarbete en form av lek, i så fall på vilket sätt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök på lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i åldern tre till sex år) på dessa lekterapier. Resultatet visar på den stora betydelse som barns bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten. Lekterapeuterna lyfte bildskapande bland annat som både ett redskap för bearbetning och som en väg till kommunikation. Dock poängterar de att det inte ligger i deras yrkesroll som lekterapeuter att tolka motiv i barns bilder, men att de ändå kan uppfatta saker i de motiv de ser. Resultatet visar även på att vissa av dessa uppfattningar kan kopplas till ifrågasatta teorier rörande till exempel storlekssymbolik. / Image Creation’s Importance in Play Therapy

Syftet med detta arbete är att undersöka hur baslärare resonerar kring undervisningen i basspel. Vad är viktigt att lära ut för att eleven ska kunna skapa själv? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer. Sex respondenter fick svara på tio frågor. I resultatet visade det sig att lärarna hade en hel del likheter i sitt sätt att resonera kring motivation och teoretiska kunskaper men att det även fanns olika sätt att undervisa. Respondenternas resonemang kring elevens självständiga skapande med motivation, känsla och personlighet kan vara vitalt för vidare studier eller för musiklärare och utbildningar.