Detta examensarbete är en undersökning om hur föräldrar till barn på två förskolor serpå skapande verksamhet i förskolan. Den undersökningsmetod som har använts är enkvalitativ enkätstudie med öppna frågor. Syftet med studien är att ta reda på hurföräldrar resonerar kring skapande verksamhet och vilka föreställningar de ger uttryckför. De frågeställningar som arbetet har utgått ifrån är: Hur ser föräldrar på skapandeverksamhet i förskolan? Hur definierar föräldrar skapande verksamhet i förskolan? Deteoretiska utgångspunkter som tas upp i arbetet är definitioner och teorier om skapande,lek, fantasi och kreativitet. I arbetet belyses även tidigare forskning om föräldrar i ettförskolesammanhang och skapandets och föräldrars roll i förskolans historia. Resultatetsom har framkommit är att föräldrar kan se på skapande verksamhet på flera sätt, menatt de främst ser den som ett uttryck för och användande av fantasi och kreativitet. Dedefinierar skapande verksamhet som bland annat olika metoder, som lek (men ocksåinte), som en möjlighet till utveckling på olika plan och som ett komplement tillhemmet.

Vårt samhälle blir mer och mer digitaliserat. Utbildningsdepartementet (2017) har i en nationell digitaliseringsstrategi för förskolan uttryck att Sverige ska vara världsledande på att använda digitaliseringens möjligheter. Även i den nya Läroplanen för förskolan höjdes kraven på att använda digitala verktyg i förskolan (Skolverket, 2018). En del i detta är att barnen ska få möjlighet att skapa med digitala tekniker i förskolan. Studien som utgår från pragmatismen har därför fokuserat på att beskriva de möjligheter och utmaningar som finns för förskollärare att främja barns skapande med digitala verktyg i förskolan, och hur detta görs rent praktiskt. Studien innehåller kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollärare som har valts för att de använder digitala verktyg för att främja barns skapande med digitala verktyg. Intervjuerna analyserades och tematiserades till ett resultat.  I studiens resultat framkommer att de intervjuade förskollärarna använder skapande med digitala verktyg för att ge barnen tillfälle att använda sin kreativitet, samtidigt som de ges möjlighet att lära om digitala verktyg på ett sätt som ofta stödjer barnens kommunikation och samarbete. Det framkommer även att trots att dessa förskollärare har kunskap och engagemang i detta arbetssätt, är uppfattningen att det kan finnas en rädsla och kunskapslucka bland förskollärare för digitala verktyg och hur de kan användas för skapande. I diskussionsdelen diskuteras att detta kan vara ett problem då skapande med digitala verktyg är en del av läroplanen för förskolan. Vidare diskuteras hur förskollärarna använder de digitala verktygen för skapande och vad det ger för möjligheter för barnens lärande i sin roll som samhällsmedborgare.

I detta arbete undersöks workshops med barn som metod för kreativitet och mötet mellan barn och vuxnas skapande som inspiration till kreativitet inom scenproduktion. Det här arbetet har huvudfokus på design men rör sig inom flera områden inom scenproduktion då alla områden är likvärdigt beroende av kreativ förmåga hos den som utför dem. Arbetet undersöker skapande och metoder för skapande vilket ger kunskap om kreativitet som går att applicera på de flesta designorienterade områden. Syftet med uppsatsen är att undersöka om vuxna i samarbete med barn, kan få en ny syn på kreativitet och inspiration. I en workshop fick dansare och barn i olika åldrar samarbeta, skapa och gestalta tillsammans. Detta följdes upp med en fokusgruppsintervju där resultatet sedan analyserades och ställdes i dialog med teorier från angränsande områden. / This thesis examines workshops with children as a method for creativity and the encounter between children's and adult's creativity as inspiration for creativity in stage production. This thesis has the main focus on design, but is moving in several areas in the field of stage production since all areas are equally dependent on creative ability on those who perform them. The thesis explores the creation and methods of creation which gives knowledge ofcreativity that can be applied to most design oriented areas. The aim of this paper is toinvestigate whether adults, in collaboration with children, can get a new way of looking at,and find creativity and inspiration. In a workshop dancers and children of different ages got to collaborate, create and form together. This followed by a focus group interview where the results then were analyzed and summarized in dialogue with theories from neighboring areas.

I denna undersökning studerar jag mig själv och mina behov som musikproducent för attförstå vilka förutsättningar jag behöver för att kunna utföra olika typer av arbeten. Undersökningen visar på vilka behov jag har som producent och vilka typer av uppdrag som skapar kreativitet och motiverar mig. Undersökningen baseras på mixandet av tre olika låtar utifrån olika förutsättningar och ramar vilket jag därefter kommer jämföra och analysera samtpresentera mina slutsatser utifrån slutfört arbete. Musikerna vars låtar jag ska mixa går i samma utbildning som mig vilket jag tror är till en fördel då feedbacken jag önskar ska baseras på både tekniska och musikaliska förkunskaper.  Trots att förutsättningarna och ramarna kring låtarna kommer särskilja sig så kommer samma resultatmål och effektmål eftersträvas. Alltså att låtarna blir mixade med hög kvalité och att musikerna blir nöjda med resultatet. Men hur arbetets gång upplevs för mig i form av motivation och kreativitet kommer ligga till grund för själva undersökningen med hjälp av kommande frågeställningar. Som tidigare nämnts så är undersökningen baserad på mittmixande av tre olika låtar utifrån olika förutsättningar, begränsningar och ramar. De tre olika metoderna utformades som varandras motsatser för att kunna göra det jämförbart. Fritt mixande, delvis fritt mixande och bestämt mixande var ramar jag fick förhålla mig till.Slutresultatet jag kom fram till är att de olika förutsättningarna medförde olika konsekvenser, framförallt när det kom till kommunikationen som i två av metoderna var begränsad. Detta fick mig att inse hur viktigt det är med kommunikation för mig i mitt arbete och påminde mig om varför jag älskar rollen som producent. Att få jobba mot andra kreatörers mål och visioner är det jag brinner för, vilket för mig är omöjligt utan en god kommunikation med kreatören vars verk jag mixar. Jag kom också fram till att frihet inte per automatik betyder kreativt, enkelt och roligt utan snarare tvärtom. Att få mixa andra kreatörers verk med helt fria tyglar sätter en press på mig som producent att kunna göra det perfekta jobbet utan att egentligen veta vad kreatören vill ha eller vilka visioner hen har. Parallellt med mixandet så dokumenterades arbetet genom att kombinera Abraham H. Maslows behovshierarki med Paul Roger Lawrence & Nitin Nohrias fyrhjulsprincip och Cato R. P. Bjørndals processloggbok. Både utifrån frågeställningarna, det klingande och skriftliga visar slutresultatet att jag hittat metoder och arbetssätt som matchar den jag är och vilka behov jag har som producent. Jag tror att många kreatörer inom olika kategorier kan finna stor nytta genom att läsa denna uppsats och bredda perspektivet kring de olika teorierna jag använt mig av och mina tillvägagångssätt som lett till det ovan nämnda slutresultatet

I denna undersökning har jag skrivit och producerat låtar med olika begränsningar, i syfte att se hur dessa påverkar min kreativitet och mitt skapande. De begränsningar jag undersökte var begränsning i antalet tillåtna element i en produktion och begränsning i mängden tid tillåten att skriva och producera en låt. Till hjälp har jag använt litteratur kring flow och psykologin kring begränsningar och kreativitet. Jag skapade fyra låtar totalt. Två låtar med elementbegränsningar där en låt fick ha maximalt 5 element och en låt maximalt 10. Två låtar med tidsbegränsning, där jag bara fick arbeta med den ena låten en dag och den andra låten i en vecka. Under arbetets gång skrev jag loggbok för att dokumentera mina upplevelser i stunden. Dessa har jag sedan analyserat och kunnat se hur min kreativitet påverkades av respektive begränsning.  Resultatet av studien var att tidsbegränsningar påverkade min kreativitet positivt och linjärt, ju kortare tidsbegränsning desto mer kreativ blev jag. Elementbegränsningarna påverkade min kreativitet positivt så länge jag hade rätt tillvägagångssätt, annars påverkade det snarare min kreativitet negativt. Detta ligger i linje med den tidigare forskning som gjorts kring kreativitet, begränsningar och flow.  Undersökningen har gett mig ett nytt synsätt att skapa musik på och verktyg att använda för att öka min kreativitet när det behövs. Den har även gett insikter kring vad jag behöver generellt i mitt skapande för att kunna vara kreati

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer med dramapedagogik när den är en tillfällig besökare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien undersöker vad som händer med dramapedagogikens processinriktade arbetssätt när den ska rymmas inom en målinriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte är att möjliggöra professionell konst i för- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomförs en kritisk diskursanalys för att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen för Skapande skola projekt. Föremål för detta arbete är studier av texter producerade av regeringen samt intervjuer av dramapedagoger med erfarenhet från Skapande skola. Resultatet bearbetas utifrån ett maktperspektiv med stöd av Faircloughs modell för kritisk diskursanalys samt diskuteras utifrån Tönniers begrepp gemeinschaft och gesellschaft. Studien visar på att Skapande skola och dramapedagogik har lärande som gemensam nämnare. Det är i det praktiska arbetet som Skapande skola och dramapedagogik kan hamna i maktkamp eftersom det kan saknas enighet om hur lärande definieras och iscensätts. Studien identifierar reflektion, holistiskt och transformativt lärande, fördjupande processer och möte genom interaktion som dramapedagogiska nyckelord för att definiera lärande. Studien visar på att dessa nyckelkomponenter ofta försvinner när ramarna för Skapande skola är allt för strama. / The aim of this dissertation is to investigate how pedagogical drama is affected when temporary appearing in schools through the art project Skapande skola initiated by the Swedish government. The dissertation examines how the process of drama pedagogy is being exposed and used within some of the projects of Skapande skola. By using theory of social constructivism a Critical discourse analysis I carried out in order to expose how pedagogical drama is constructed within the frames of Skapande skola. The subjects of research are texts produced by the Swedish government and interviews with drama practitioners with experience of working with Skapande skola. The result is discussed by using a power perspective with the support of Fairclough’s model of Critical discourse analysis as well as Tönnier’s theoretical ideas of Gemeinschaft and Gesellschaft. The study unfolds that Skapande Skola and pedagogical drama have learning as a key component. It is within the social practice that Skapande skola and pedagogical drama may enter a power struggle, as there could be a disagreement on how learning shall be defined and staged. Key components identified in this study defining learning in pedagogical drama are reflection, holistic and transformative learning, accentuated process and meeting through interaction. The study reveal that the key components are often left out when the frames are too tight within the Skapande skola project.

Title: Children's aesthetic creation in different environments - A qualitative study of five preschool teachers 'perceptions of children's aesthetic learning processes in pre-schools' creative environments. Author: Mafi Misirhanova Supervisor: Karin Ehrlén Term: Spring 2017  The purpose of my thesis is to examine how the five pre-school teachers who participate in my study reflect about aesthetic expressions in relation to children's learning in preschool. Furthermore, I want to find out about the thoughts of the educators concerning the role of social interaction and the importance of the environment in the aesthetic creation process. My first question is about what view the informants have on social interaction during aesthetic creation processes. My second question is about how the informants reflect on studio and creative rooms at the selected three preschools. The study is based on qualitative interview methods where five pre-school teachers reflected on their internship. The essay is based on a sociocultural perspective based on development and learning. As far as the informants' views on social interaction during aesthetic creation processes are concerned, my study showed that there is a strong connection between aesthetic learning processes, language learning and social interaction as these areas interact during a creative activity at preschool. The informants' reflection on the studio and the creative rooms showed that the preschool with a creative room in the department gave the most positive response because the room was considered to enable continuous creation processes. The studio as a separate room and the playroom with a creative corner had shortcomings in accessibility with regard to the use of the room as well as the material.

Sammandrag  Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsättningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten säger gällande estetisk verksamhet i en landsortsskola.  Kvantitativ metod i form av enkätundersökningar har använts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts på mellanstadiet i en landsortsskola i västra Värmland och omfattats av 151 elever och åtta lärare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de ämnen där observationerna pekade på god måluppfyllelse, där eleverna var delaktiga i sitt eget lärande samt då lokalerna var ändamålsenliga. Materialet visar även att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan.  Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lärande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck. / Abstract  The aim of this study has been to examine students' perception of their ability to be creative in school, what conditions that exist for creative activities and cultural experiences, and how to the school comply with the steering documents regarding arts in school.  Quantitative method in the form of questionnaires has been used along with structured observations. The research has taken place in a primary school in western Värmland and involved 151 pupils and eight teachers. The empirical data indicates that students have the greatest opportunity to be creative in subjects where the observations pointed towards good target achievement, where students were involved in their own learning as well as were the physical premises were appropriate. The material also indicates that the pupils are offered cultural experiences only to a very limited extent in school.  This study’s research section supports that the creative activities are highly relevant to school by discussing policy documents, development and learning research, creative process and the importance of experiences and impressions.

Studiens syfte har varit att ur ett elevperspektiv undersöka hur ett arbetssätt som kombinerar skapande arbete och matematisk problemlösning påverkar elevers lärande i matematik i årskurs 1-3. Studien är en kvalitativ studie som baserats på en deltagande observation samt en kompletterande enkätstudie. Resultatet har analyserats utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofier och Allan Bishops teori om barn och matematik. Resultatet visar att eleverna lär sig av varandra när de sammarbetar och diskuterar sig fram till lösningar på matematiska problem. Dessutom ges eleverna möjlighet att ge uttryck för sin kreativitet. Dock är det viktigt med väl fungerande grupper där alla elever i gruppen känner sig viktiga och kan bidra med åsikter och kunskap. Därigenom främjar ett arbetssätt som innehåller skapande arbete och matematiskproblemlösning både möjligheter och svårigheter för elevers lärande. / <p>Matematik</p>

Syftet med den här undersökningen är att få ökad förståelse och kunskap kring vad som influerar barn att uttrycka sig i ateljémiljön. Vi vill undersöka om det finns några specifika faktorer som kan vara avgörande för barns uttryck. Vi vill få en förståelse för på vilket sätt pedagoger, miljö, material och barngruppen har betydelse för barns uttryck. Våra frågeställningar blir därför; Vad influerar barn att uttrycka sig i ateljén? Vilka faktorer kan vara avgörande för barns uttryck i ateljén?   Det här är en kvalitativ undersökning. Den utgår från en socialkonstruktionistisk ansats där metoden är att samla in data genom observationer och se vad som händer. Vi tolkar och granskar kritiskt vårt datamaterial för att få en djup förståelse för vad som är avgörande och har betydelse för barns uttryck. Undersökningens resultat, som vi kopplade till teorierna Symbolisk interaktionism och Socialkonstruktionismen, påvisade att interaktionen med pedagogen, interaktionen med miljön och interaktionen mellan barnen har betydelse för barns uttryck. Det påverkar barnen att uttrycka sig i den pedagogiska miljön som vi kallar ateljé.