Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens självskattning/upplevelse av smärta i rygg, leder och muskler samt sömn, vila och återhämtning. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det finns några skillnader i nämnda besvär relaterat till kön och yrkeskategori. Data samlades in med enkäter och personal vid fyra ambulansstationer i Mellansverige deltog i studien. Sammanlagt delades 110 enkäter ut och 89 enkäter besvarades (svarsfrekvens 81 %). Resultatet avseende själskattad smärta visade att 53 personer (59,6 %) uppgav att de hade haft ländryggsbesvär de senaste 12 månaderna. Trettionio personer (43,6 %) uppgav nacksmärta de senaste12 månaderna. Tjugonio personer (32,6 %) uppgav skuldra/axelsmärta. Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad mellan kön och yrkeskategorier. Resultatet avseende sömn visade att 72 personer (81 %) upplevde att de sov ganska bra till mycket bra. Cirka hälften av de 89 deltagarna 53 % uppgav att de kunde återhämta sig efter varje arbetspass och under lediga perioder uppgav 49 personer (55 %) att de kunde återhämta sig i stort sett varje period. Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad mellan kön eller yrkeskategorier när det gällde smärt – och sömnbesvär. Slutsats: För att förbättra arbetsmiljön för ambulanspersonal bör åtgärder inriktas mot belastningsergonomiska faktorer i arbetet. / The purpose of the study was to describe the ambulance personnel’s self-assessment/experiences of pain in the back, joints and muscles as well as sleep, rest and recovery. A further aim was to investigate whether there are any differences in the problems related to gender and profession. Data were collected with questionnaires, and personnel at four ambulance stations in central Sweden participated in the study. A total of 110 questionnaires were distributed, and the overall response rate was 81 %. The results for soul-rated pain showed that 53 persons (59, 6 %) reported low back pain in the last 12 months. Thirty-nine persons (43, 6 %) reported neck pain the past 12 months. Twenty-nine persons (32, 6 %) reported shoulder/shoulder pain. The results show no statistically significant difference between gender and occupational categories. The results showed that 72 persons (81 %) experience that they slept pretty good to very good. Approximately half of the 89 participants, 53 % reported they could recover after each session and during her free period reported 49 persons (55 %) experience that they could recover almost every period. The results show no statistically significant difference between gender or occupational categories regarding. Conclusion: To improve the work environment for ambulance personnel, measures should be focused on load and strain ergonomic factors.

Bakgrund Ett skiftarbete där nattarbete ingår innebär en ökad risk för ohälsa. Ett förändrat mönster för matintag, minskad fysisk aktivitet och sömn samt påverkad ämnesomsättning kan vara bidragande orsaker till detta. Rätt struktur på måltider i samband med nattpass kan bidra till att motverka skiftarbetets negativa effekter på hälsan. Syfte Studiens syfte var att utforska skiftarbetares tankar och attityder kring deras kostval i samband med nattpass. Metod Nio personer med 6 månader-23 års erfarenhet av skiftarbete som inkluderade nattpass rekryterades från ett företag. Enskilda intervjuer utfördes med hjälp av en halvstrukturerad frågeguide. Samtalen pågick mellan 35-60 minuter och spelades in på diktafon. Materialet transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Skiftarbetarna valde livsmedel som främjade hälsa och välbefinnande samt optimerade god sömn och minskade den trötthet som uppstod i samband med nattpass. Andra orsaker som influerade matvalen var den biologiska klockans påverkan på kroppen, de egna erfarenheterna och kunskaperna gällande matval, matutbudet på arbetsplatsen samt den styrda regelbundenheten som de reglerade rasterna innebar. Slutsats Studien tyder på att det är viktigt med kunskap kring kost i samband med skiftarbete och motiverar att fler företag skulle kunna dra fördel av att utbilda sina anställda inom detta område. Det är värdefullt att reglera rasterna efter rekommendationerna för matintag på natten och den sista rasten kan med fördel förläggas efter klockan 04 för att minska hungern på morgonen samt undvika matintag under de timmar kroppen har sämst förutsättning att ta hand om näringsämnen. Resultatet tyder även på att dagens generella rekommendationer för matintag i samband med nattarbete verkar fungera bra. / Background A Shift work where night shift is included increases the risk for health consequences. Changed patterns for food intake, decreased physical activity, sleep and an affected metabolism may contribute to this. A good structure of meals in relation to night shifts may help to counteract adverse health effects of shift work. Objective The aim of the study was to explore the thoughts and attitudes of night shift workers regarding their food choices. Method Nine persons with 6 months-23 years’ experience of shift work that also included night shifts were recruited from a company. Individual interviews were conducted using a semi-structured interview guide. The interviews lasted between 35-60 minutes and were recorded with a dictaphone. The material was transcribed verbatim and analyzed by qualitative content analysis. Result The shift workers chose foods that promoted health and wellness as well as optimized sleep and reduced fatigue that occurred in connection with night shifts. Other factors that influenced food selection were the biological clock’s effect on the body, their own experiences and knowledge regarding food choices, the food supply at the workplace and the controlled regularity of food intake given by the regulated breaks. Conclusion This study shows the importance of knowledge about diet in connection with shift work and motivates that more companies could benefit from investing in educate their staff in this area. It is valuable to regulate the breaks to correspond to the recommendations for nocturnal food intake. The final break of the night may be placed after 04 am to reduce hunger in the morning and avoid eating during the hours the body is least provided to take care of nutrients. The results also suggest that current general recommendations regarding food intake in connection with night work seem to work well.

SAMMANFATTNING Bakgrund Att arbeta skift har visat sig vara en stressfaktor som påverkar både sömn och hälsa negativt och inom sjukvården kan även patientsäkerheten äventyras om personalen är utmattad på grund av sömnbrist. Syfte Syfte med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som påverkar sömnen och kan medföra sömnstörningar, samt vilka preventiva åtgärder som kan leda till förbättrad sömn hos skiftarbetande vårdspersonal. Metod Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar publicerade under åren 2007-2013. Dessa söktes genom databaserna Cinahl, PsykINFO och PubMed. Resultat I analysen av artiklarna framkom att skiftarbete som inkräktar på normala sömntider har en uppenbart skadlig effekt på sömnen med svårigheter att somna och sömnighet under både arbetstid och ledighet. Utmärkande var att stigande ålder och låg stresströskel (hardiness) ökade risken för sömnstörningar. Att ges möjlighet till tupplur under nattpass var en viktig åtgärd för att förebygga trötthet och främja hälsan hos skiftarbetande vårdpersonal. Slutsats Eftersom skiftarbete i sig har en uppenbart skadlig effekt på sömnen så är det av största vikt att ge vårdpersonalen bästa möjliga förutsättningar för att bibehålla sin hälsa på sikt. Förutom att planera för bra skiftscheman med schemalagd rast samt möjlighet att sova på nattpassen, bör man ta hänsyn till vårdpersonalens ålder och stresstålighet (hardiness). / ABSTRACT Background Working shift has been shown to be a stressor that impacts both sleep and health negatively and within the healthcare also the patient safety could be affected if the personnel are fatigued due to sleep deprivation. Aim The aim of the literature review was to describe which factors that influences sleep and can lead to insomnia, and which preventive actions that could lead to improved sleep among shift working healthcare personnel. Methods The analysis included then scientific articles (between year 2007-2013). The literature was sought from the databases Cinahl, PsykINFO och PubMed. Result The result showed that shift work that interfere with normal sleep times has an obvious harmful effect on sleep with difficulty falling asleep, and sleepiness during working time as well as leisure time. Significant was that age and low hardiness increased the risk for insomnia. To be able to take a nap during the nightshift was an important action to prevent sleepiness and promote health among shift working healthcare personnel. Conclusion Due to the fact that shift work in itself has an obvious harmful effect on sleep, it is of great importance to ensure the best possible conditions to retain health within the health care personnel in the long term. Beside planning for good shift systems, including night brake with possibility to take a nap, it is important to take age and hardiness into consideration.

No description available.

No description available.

Introduktion/ Bakgrund: Skiftarbete är nödvändigt inom sjuksköterskeyrket. Forskning har visat på att arbeta i skift kan innebära konsekvenser för sjuksköterskors hälsa och välbefinnande. Forskningen indikerar också att prestationsnivån och sjuksköterskans arbete även kan påverkas negativt. Syfte: Litteraturstudien syftade till att undersöka hur sjuksköterskor beskrev skiftarbete samt hur det kunde påverka dem. Metod: En litteraturstudie genomförd genom tematisk analys med induktiv ansats som utgick från Polit & Beck (2017) nio steg. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna CINAHL och PsycInfo, de inkluderade artiklarna genomgick en kritisk granskning. Resultat: Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar. Analysen av dessas resultat tolkades att kunna förstås utifrån två teman: skiftarbetets påverkan, och arbeta i skift. Typen av skiftarbete och skiftets längd beskrevs kunna påverka sjuksköterskor, där bland annat en påverkan på deras välmående och hälsa och privatliv beskrevs. Slutsats: Skiftarbete kan orsaka konsekvenser för sjuksköterskans hälsa vilket också kan bli betydande för patientsäkerheten. Sjuksköterskors privatliv påvisades gynnas av skiftarbete.

A litterature review concerning nurses experiences of different workschedules in healthcare. / En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser av arbetstiderna i vården.

Sjuksköterskans yrke innebär oundvikligen oregelbundna arbetstider. Detta påverkar hälsan och prestationsförmågan. Denna studies syfte är att undersöka hur arbetstider påverkar sjuksköterskans hälsa och arbetsförmåga, samt påverkan på patientsäkerheten. Metoden för detta arbete är en litteraturöversikt som genom systematiska sökningar och en modifierad kvalitetsgranskning resulterade i 10 utvalda artiklar. Efter analys blev resultatet presenterat under två teman och fyra underteman: Risk för sjuksköterskans hälsa; Påverkan av arbetstider, Antal år med nattpass i schemat, Risk för patientens säkerhet; Nattarbete och sjuksköterskans prestationsförmåga, Arbetstidens påverkan. Undersökningen visade att lång/obekvämarbetstid kan leda till störd sömn och felhandlingar. Långvarig nattskiftsarbete ökar risken för stroke, colorectalcancer och ev bröstcancer. Men fler studier krävs för att få fram tydliga och signifikanta resultat för att kunna åstadkomma en förändring som passar alla, både sjuksköterskor och patienter. / Nurse as an occupation is inevitably to work on irregular hours. This affects the health and performance. This study’s aim is to explore how the nurses health and working capacity are affected by working hours, and to explore the affect on patient safety. The method for this study was a literature review that through systematical searches and a modified quality audit resulted in 10 selected articles’. After analysis the result was presented in two themes and four subthemes: Risk for nurse health; Impact of work hours, Number of years with night shift, Risk for patient’s safety; Night work and nurses performance, Impact of working hours. The study showed that long/inconvenient working hours can lead to disturbed sleep and errors. Long term nightshift work increases the risk fore stroke, colorectal cancer and possibly breast cancer. Further studies are required so that a more distinct and significant result will bring a change that will suit everybody, both nurses and patients.

Inom hälso- och sjukvården bedrivs verksamhet dygnet runt, därmed är skiftarbetet en nödvändighet för sjuksköterskor inom slutenvården. Tidigare forskning visar att skiftarbetet kan påverka hälsan negativt, i form av både gastrointestinala besvär, sömnstörningar och inverkan på livsstilsfaktorer. Det lyfts att allt fler sjuksköterskor går ner i arbetstid för att orka arbeta inom slutenvården. Detta ses kunna påverka både patientsäkerhet och möjligheten att säkerställa en god vård. Syftet med litteraturöversikten var att belysa skiftarbetets betydelse för upplevd hälsa bland sjuksköterskor inom slutenvården. Metoden som användes var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa ansatser inkluderades. I resultatet identifierades två teman skiftarbetets betydelse för möjligheten till ett gott liv och skiftarbetets betydelse för att finna balans mellan arbete och privatliv. Resultatet synliggör därmed sjuksköterskors upplevelser av skiftarbetets påverkan på både den fysiska och psykiska hälsan. Det handlade även om upplevelser om påverkan på privatlivet och möjligheten till en hälsosam livsstil. Skiftarbetet upplevdes inverka på både sömnvanor och hälsan i stort, vilket resulterade i oro över att begå misstag och förbise förändringar i tillståndet hos patienten. Främjandet av hälsa bland skiftarbetande sjuksköterskor ses därav som betydelsefullt för att bibehålla en stärkt yrkeskår och upprätthålla god vård. Denna litteraturöversikt ses bidra till förståelse kring upplevd hälsa i relation till skiftarbete. I sin tur kan detta främja ett förebyggande arbete avseende sjuksköterskors hälsa inom slutenvården. Kopplingen mellan ohälsa och skiftarbete är styrkt men det kvarstår ett behov av empirisk kvalitativ forskning kring sjuksköterskors upplevelse av hälsa i relation till skiftarbete.

Vikten av återhämtning mellan arbetspassen blev aktuellt igen den 1 oktober 2023 när EU införde regleringar i arbetstidslagen avseende dygnsvila. Det innebar förändringar i hur arbete planeras, framförallt inom vård- och omsorg där medarbetare ofta arbetat både med snabba returer och delade turer. Med anledning av detta ämnar denna litteraturstudie ta reda på vad tidigare forskning säger kring området dygnsvila och skiftarbete relaterat till vårdpersonalens möjlighet till återhämtning. För att besvara syftet har vi formulerat följande forskningsfråga: Vad framträder i tidigare forskning om dygnsvila och skiftarbete relaterat till vårdpersonalens möjlighet till återhämtning?  Studiens resultat redovisas i tre identifierade huvudkategorier: Störningar i sömn och vakenhet, risker med kort dygnsvila och sociala aspekter. Resultatet visar att användning av EU:s nya direktiv gällande dygnsvila har stöd i tidigare forskning. Studiernas resultat visar få redovisade negativa konsekvenser som talade emot de nya direktiven. En negativ konsekvens vårdpersonalen som studeras i de olika studierna lyfter fram är förmågan eller möjligheten att få bestämma själv över sin arbetstid. Möjligheten för medarbetarna att arbeta intensivt i perioder för att sedan vara ledig en längre tid försvinner med de nya direktiven. Utifrån studien är slutsatsen att det finns stöd i tidigare forskning att använda sig av EU:s nya direktiv då det kommer till dygnsvila både ur ett medarbetarperspektiv och ur ett arbetsgivarperspektiv. Studien bidrar med information om varför det är bra med EU:s striktare direktiv samt varför det är viktigt att medarbetarna får återhämtning.