Bakgrund: Vid skiftarbete störs sömnen bland annat av att den biologiska dygnsrytmen rubbas, vilket kan få negativa konsekvenser på psykisk och fysisk hälsa samt på det sociala livet. Kvantitativ forskning har visat att sjuksköterskor som arbetade treskift hade högre nivåer av stress, minskad livslust samt sämre copingförmågor. Det framkom att skiftarbete påverkade både sömn, fysisk aktivitet och matvanor.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta skift. Metod: Denna litteraturstudie genomfördes med nio kvalitativa artiklar som studerade sjuksköterskors erfarenheter av skiftarbete. Sökningarna gjordes via databaserna PubMed och Cinahl och artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Tre kategorier framkom vilket genererade åtta subkategorier. Kategorierna var "Att arbeta oregelbundet", "Att sova, koppla av och återhämta sig" och "Prioritera kosten för att orka".  Konklusion: Att arbeta skift kan inverka på en sjuksköterska både psykiskt, fysiskt, socialt och professionellt. För att hantera de negativa effekterna av att arbeta skift kan regelbundna rutiner för sömn, kost och privatliv. / Background: Shiftwork disrupts the circardian rhythm, which cab affect both physical, psychological and social health. Quantitative research has shown that nurses who work in three shift have higher levels of stress, lower determination to live and poorer coping skills than those who work in two shift. It emerged that shiftwork also affected sleep, physical activity and eating habits. Aim: The aim of this study was to illuminate nurses´experiences of shiftwork. Methods: This literature revew included nine qualitative articles, where they studied nurses´own experiences of shiftwork. The databases used were PubMed and Cinahl and the articles were analyzed using Fribergs´s five-step model. Results: Three categories were identified wich generated eight subcategories. The categories were "To work irregular hours", "To sleep, relax and recover" and "Prioritizing the diet in order to cope". Conclusion: Shiftwork can affect nurses on a psychological, physical, social and professional level. To handel the possible negative effects of shiftwork there could be a need for regular routines for sleep, eating habits and private life.

Bakgrund: Skiftarbete innebär roterande nattpass, dagpass och kvällspass, vilket är vanligt förekommande arbetsvillkor för sjuksköterskor. Detta kan leda till stora påfrestningar hos sjuksköterskan som till exempel sömnstörningar. Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde. För att patienter ska få en god omvårdnad krävs det att sjuksköterskan är utvilad och fokuserad. Omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten kan påverkas på grund av sömnbrist hos sjuksköterskor. Patientsäkerhet kan påverkas om sjuksköterskan är trött och oengagerad. Patientsäkerheten innebär att minska risker och negativa händelser som kan inträffa för patienten i samband med vård.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattning av skiftarbete och dess påverkan på omvårdnaden. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserat på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats med hjälp av Fribergs (2017) beskrivning av en analysmodell.  Resultat: I den här allmänna litteraturöversikten identifierades två kategorier och sex subkategorier. Första kategorin är Fördelar med skiftarbete & Långa arbetspass med tillhörande subkategorier: Sjuksköterskans uppfattning av arbetssituationen, Relationer & Kontinuitet och Överrapporteringar. Andra kategorin är Nackdelar med skiftarbete & Långa arbetspass med tillhörande subkategorier: Sjuksköterskans uppfattning av arbetssituationen, Misstag & Patientsäkerhet och Sömn & Utmattning. Slutsats: Sjuksköterskors hälsa blir negativt påverkad av att arbeta skift. Långa arbetspass och skiftarbete kan leda till sömnstörningar, trötthet och minskad uppmärksamhet hos sjuksköterskor. Långa arbetspass förbättrar dock kontinuiteten i vården och patient och sjuksköterska får en bättre relation.    Nyckelord: Arbetstillfredsställelse, Omvårdnad, Patient, Patientvård, Påverkan, Schema med skiftarbete, Skiftarbete, Sjuksköterska, Tolerans av arbetsschema, Tolvtimmars skift, Uppfattning

Background: Shift work is common in today’s society. About 75% of shift workers have problems regarding sleep and recovery. Research has investigated shift worker’s physical and psychological problems connected to poor sleep, sleep disorders and insomnia. However, little research has been made concerning prevention and treatment of negative consequences of working in shifts. Purpose: The aim of the study was to examine if there are health promoting actions that can be offered by nurses to preserve sleep quality and improve recovery in shift workers and if there is evidence if any of the actions is superior. Method: A literature review was conducted through a search for scientific original articles in PubMed and Cinahl. Twelve articles were included in the study. Results: Cognitive behavioral therapy and sleep health program can reduce symptoms of anxiety, reduce depression and increase the feeling of being well rested. Napping during night shift improved reactivity and reduced feelings of fatigue and increased recovery of function. Light therapy and treatment with melatonin had a moderate effect on alertness and a small effect on quality of sleep. Light therapy had effect regarding insomnia, depression and anxiety. Treatment with the drug Armodafinil resulted prolonged sleep, improvement in wakefulness and reduced fatigue. Armodafinil treatment was also associated with improved well-being, memory and attention. Conclusion: Options are available for treatment of physical psychological symptoms related to shift worker, but require interaction between healthcare and employers. More research is needed regarding non-pharmacological treatments suitable for a nurse interventions in primary and occupational care. The result of this study shows that treatment with Armodafinil gave the best effects. / Bakgrund: I dagens samhälle arbetar många skift. Cirka 75% av skiftarbetare lider av störd sömn och har problem med dålig sömnkvalitet och återhämtning. Mycket forskning finns gjord gällande problem som uppkommer i samband med skiftarbete men lite forskning är gjord gällande behandlingsalternativ vid symtom orsakade av skiftarbetet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka hälsofrämjande åtgärder sjuksköterskor kan erbjuda skiftarbetare vad det gäller sömnkvalitet och återhämtning samt om någon åtgärd kunde visa sig ha en bättre effekt. Metod: En litteraturstudie med sökning av vetenskapliga originalartiklar utfördes i databaserna PubMed och Cinahl och genom manuell sökning. Tolv artiklar inkluderades i studien. Resultat: Kognitiv beteendeterapi och sömnhälsoprogram kan minska ångest och depression samt öka känslan av att vara utvilad. Återhämtningsvila under nattpass förbättrade reaktionsförmågan och minskade upplevelsen av trötthet samt ökade återhämtningen. Behandling med ljusterapi och melatonin gav en måttlig effekt av vakenhet och måttligt förbättrad sömn. Ljusterapi visade sig ha effekt mot insomningsproblem, depression och ångest. Behandling med läkemedlet Armodafinil uppvisade förlängd sömn, förbättrad vakenhet och minskad trötthet. Ökat välmående, förbättrat och snabbare minne och förbättrad uppmärksamhet var också resultat av läkemedelsbehandlingen. Slutsats: Slutsatsen är att det finns olika behandlingsalternativ men det krävs ett samarbete mellan sjukvård och arbetsgivare. Sjuksköterskan är oftast den första att möte patienten och göra den första bedömningen av vilken hälsofrämjande åtgärd som behövs. Det behövs mer forskning gällande icke-farmakologiska behandlingsalternativ som en sjuksköterska inom primär- eller företagshälsovården kan utföra. Resultatet av den här studien visar att behandling med Armodafinil gav bästa effekten när det gäller sömn, återhämtning och vakenhet vid skiftarbete.

The life of work has undergone major changes. Globalization and liberalization is contributing to the fact that many companies often require flexibility regarding ability to work around the clock when they are hiring new staff. The fact that the health is poorer among evening and night shift workers compared to daytime workers is widely documented. The conditions for evening and night shift workers to maintain healthy habits are not considered to be good. The aim of the study was to investigate shift workers in the engineering industry’s experiences of what influences their food choices during the work shift. The study was based on a qualitative method with a phenomenological approach. Semi- structured interviews were used for collection of data. The result showed three main themes which affect the shift workers food choice. Within the themes were three factors identified: the conditions of the workplace, the ambition of balance between work and leisure and also physical and mental wellbeing. The result is not transferable to all shift workers, but the experiences that have emerged in the study are valuable to take into consideration in new sociological studies about food choice within the engineering industry. The individual at the workplace have a major responsibility for their food choice even though the design of the workplace has proven to be one of the major factors of influencing the food choice during working hours. Therefore should higher requirements be imposed on employers when it comes to health promotion linked to eating habits and the abilityof workers to make healthy food choices during work hours. / Arbetslivet har genomgått stora förändringar. Globalisering och avreglering bidrar till att företag ofta kräver arbetstidsmässig flexibilitet hos personal när de anställer. Att hälsan är sämre bland de skiftarbetare vilka  arbetar kvälls- eller nattskift jämfört med dagtidsarbetare är vida dokumenterat. Kvälls- och nattskiftsarbetarnas förutsättningar till hälsosamma vanor anses inte vara goda. Syftet med studien har varit att undersöka skiftarbetare inom verkstadsindustrins upplevelser av vad som påverkar deras matval under skiftarbetet. Studien utgick från en kvalitativ metod med fenomenologisk inriktning. Semi- strukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade på tre övergripande teman som berör skiftarbetares matval. Ur dessa teman plockades tre faktorer fram: arbetsplatsens förutsättningar, strävan efter balans mellan arbete och fritid  samt fysiskt och psykiskt välmående. Resultatet är inte överförbart på alla skiftarbetare men upplevelserna vilka framkommit i studien är värdefulla att ta i beaktning i nya sociologiska studier kring matval inom verkstadsindustrin. Individen på arbetsplatsen har ett stort eget ansvar för sina matval trots att en av de största påverkansfaktorerna för matvalet visat sig vara arbetsplatsens utformning. Därför bör högre krav ställas på arbetsgivare när det kommer till hälsofrämjande arbete kopplat till matvanor och möjligheten för arbetstagare att göra hälsosamma matval under arbetstid.

I dagens samhälle är vi aktiva dygnet runt både gällande fritid och arbete. Detta innebär att det måste finnas tillgänglig arbetskraft under dygnets alla timmar, vilket medför stor påfrestning på arbetstagares biologiska dygnsrytm. De oregelbundna arbetstiderna kan inverka negativt på arbetstagarens både fysiska och psykiska hälsa. Företag kan tillsammans med lokala fackföreningar förhandla bort den lagstadgade matrasten och ersatta den med ett måltidsuppehåll vilket innebär att det ingår i arbetstiden och får nyttjas i mån av tid. Syftet med denna studie var att kartlägga de uppfattningar som arbetstagare i roterande 3-skift vid en processindustri har om måltidsuppehållet, var och när deras måltidsuppehåll tar plats och vad de äter och dricker. 15 skiftarbetare har under 6 arbetsskift vardera, fotodokumenterat vad deras födointag under måltidsuppehåll bestod av. Dessa kategoriserades genom Food-based Classification of Eating Episodes. Fotografierna visade att totala antalet ät-tillfällen var lägre under nattskiftet i jämförelse med andra skift. Skiftarbetarna intervjuades och deras utsagor genomgick en fenomenografisk analys där det framkom att deras uppfattningar om måltidsuppehållet är att det är en social tillställning som stärker gruppgemenskapen. När arbetstagarna äter en måltid sitter de oftast vid matbordet och då ”ställer man upp för varandra” så att måltiden skall kunna slutföras. Om det gäller ett mellanmål kan intaget ske vid arbetsplatsen och om något händer får de bryta och arbeta. Vidare studier behövs för att verifiera uppfattningar i andra arbetsgrupper. / In today´s society, we are active day and nights, both in leisure time and at work. This means that employees must be available at work 24-hours a day which inflict high strain on their circadian rhythms. The irregular working hours can affect negatively on the employee’s physical and mental health. Companies can, together with local unions, negotiate away the statutory dinner break and replace it with meal break, which means that it is included in working hours and should be used as time permits. The purpose of this study was to identify the perceptions of workers in rotating 3-shift, in a process industry, when and where their meal breaks take place and what they ate. 15 shift workers have during 6 shifts each, photo-documented what their meal breaks consisted of. Consumption of foods and beverages were categorized by Food-Based Classification of Eating Episodes. The photographs showed that the number of eating occasions was lower during the night shift in comparison to other shifts. Shift workers were interviewed and their statements underwent a phenomenographical analysis which revealed that their perception of the meal break is a social event as well that strengthens the group community. When the workers were having a meal, it is mostly occurred at the dinner table. The shift workers replaced each other so each one had the possibility to take a meal break. Regarding snack intakes, it could occur at their workplace and if something happened in the process, they could immediately return to work. Further studies are needed to verify the perceptions of other working groups.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om arbetsschemats betydelse hos Räddningstjänsten. Detta genom att undersöka vilka attityder som finns kring arbetstider samt på vilket sätt arbetsschemat upplevs påverka dels arbetets innehåll, dels balansen mellan arbete och privatliv. Vi vill utifrån syftet undersöka hur stor andel som är nöjda respektive missnöjda med arbetsschemat, samt se vad som gör att det uppfattas som bra respektive mindre bra ur olika aspekter. Slutligen vill vi undersöka om det upplevs finnas bättre lösningar till arbetsschemat, ur en arbetsmässig synvinkel samt för privatlivet.  Vi genomförde en metodkombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Tyngden i undersökningen ligger på den kvantitativa delen eftersom det lyfter fram samtliga brandmäns åsikter, medan de kvalitativa delarna har bidragit till en fördjupad bild av upplevelserna kring arbetsschemat. Resultatet visar att många brandmän är missnöjda med dagens arbetsschema och det har framkommit olika förslag på hur det kan bli bättre, till exempel genom att dela upp dagtidspassen under samtliga veckor. En majoritet upplever att arbetsschemat stör privatlivet, men att de positiva aspekterna väger upp de negativa. Till det positiva hör bland annat att brandmännen är lediga mycket på dagtid och därmed hinner utföra många sysslor. Resultatet har analyserats genom SPSS och teorier om gränser, rollkonflikter och resursbevarande modellen. / The study aims to create awareness of the work schedules importance of Emergency Services. This by examine the attitudes that exist around working hours and in which way the work schedule is perceived to affect both the content of work and the balance between work and personal life. Based on the purpose we want to examine the proportion who are satisfied or dissatisfied with the work schedule and see what makes it perceived as good or not good from different aspects. Finally, we want to examine whether it is perceived to be better solutions to the work schedule, from a labor point of view as well as for the personal life. We conducted a method combining quantitative and qualitative methods. The emphasis of the survey is on the quantitative part because it brings out all the firemen's opinions, while the qualitative elements have contributed to a deeper picture of the experiences around the work schedule. The result show that many firefighters are dissatisfied with the current work schedule and have come to different suggestions on how it can be better, for example by splitting the daytime shifts during all weeks. A majority feel that the work schedule interferes with the personal life, but that the positive aspects offsetting the negative. On the positive side, among other things, the firemen are vacant a lot in the daytime and thus have time to do many chores. The results were analyzed by SPSS and theories about boundaries, role conflicts and conservation of resources model.

<p>ABSTRACT</p><p>Background:</p><p>To work irregular hours, so called shift work, involves a greater risk to develop bad health compared to work daytime. The society today requires availability 24-hours per day which makes shiftwork necessary. We have to find a way to make shift working people remain at a good health.</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of this study was to examine the self estimated health of shift workers. This study concerns significant differences between self estimated health and: main reason for shiftwork, possibility to decide what to do at work and possibility to decide how to perform work tasks.</p><p>Method:</p><p>A cross sectional study was performed in four companies in industrial manufacturing, printing business and service business in the community of Örebro. 113 questionnaires were delivered and 71 persons filled the questionnaires and returned them, the reply fervency were 65 %.</p><p>Results:</p><p>In this population almost 80 % of the participants declared their health good, very good or excellent and no one declared their health as poor. No significant differences was found between self estimated health and: main reason for shiftwork, possibility to decide what to do at work and possibility to decide how to perform work tasks.</p><p>Keywords: Shift work, self estimated health, Effort-control, Effort-reward, SOC.</p>

Abstract The purpose with this study was to get knowledge if there are any possible differences in, and correlation between, experienced stress, experienced demands, experienced control and experienced social support in correlation to shiftwork. The study was made at two central hospitals in south of Sweden and had 90 participants (78 women and 12 men) that answered a questionnaire in the current variables. The result in experienced stress showed that there were no differences between shift workers. The results showed a difference between the day- and the nightshift in the correlation between control and stress. The writers speculates that the reason why the nightshift experience high stressvalues with high control can depend on the lack of presence by higher managers, compared with the dayshift. / Syftet med studien var att studera eventuella skillnader i, och samband mellan, upplevd stress, upplevda krav, upplevd kontroll samt upplevt socialt stöd i samband med skiftarbete. Arbetet genomfördes på två centralsjukhus i södra Sverige med 90 deltagare (78 kvinnor, 12 män) som besvarade ett frågeformulär rörande de aktuella variablerna. Resultatet vad det gäller upplevd stress visade att det inte finns någon skillnad mellan de olika skiften. Resultatet visade på en skillnad mellan dagtid och nattarbetare, den gällde vilket samband kontrollen hade med den upplevda stressen. Att nattarbetare upplever ett samband mellan hög stress och hög kontroll spekulerar författarna kan bero på att chefer inte finns tillgängliga i samma utsträckning som för dagtidsarbetarna.

Abstract Food and recuperation has a superior importance in human life and it is hard to deny the distinction of the food in everyday life. Nutritious food gives energy to benefit activities of the day and influences on behavior and performance as well as well being. The meaning of the terms meal and mealtime are key concepts in this study and the several beneficial aspects beyond the physiological function. Inadequate time for the meal might provide degenerative consequences for individual health and generate outgoings for society. The aim of this study was that from an individual perspective describe work environment conditions for meals and recovery potential among employees with irregular working hours using mixed methods with both questionnaire and interviews. Four (4) airline employees participated. Result from this study demonstrated that airline employees, especially cabin crew, rarely could effect on the surrounding environment of the meal. The participants indicated the irregularity of the meals and meal patterns at work along with constant time pressure and economic directives as the main underlying factors from their perspective. The study concluded that the time, place and money dictated the terms of the mealtime and that the potential of recovery was virtually nonexistent. Keywords: meal, eating habits, shift work, health promotion, recovery/recuperation

Syftet med studien var att undersöka hur individer som arbetar skift upplever att skiftarbetet påverkar dem fysiskt och psykiskt samt hur de upplever att det påverkar deras mattider och matvanor. Metoden som användes var en kvalitativ semistrukturerad intervju. Fyra skiftarbetande informanter deltog i studien, av dessa var tre personer män och en kvinna. Informanterna i studien var 24, 27, 45 samt 45. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av innehållsanalys. Meningsenheter ur det transkriberade materialet valdes ut, kondenserades och kodades. Koderna sammanställdes sedan till kategorier. Resultat som framkom av studien var att informanterna angav att de påverkades både fysiskt och psykiskt av att arbeta skift. De upplevda fysiska symptom som rapporterades till följd av att arbeta skift var trötthet och sömnsvårigheter. De upplevda bakomliggande faktorerna till de fysiska symptomen var svårigheter att koppla av, omställning mellan skift samt intensiteten på arbetet. De upplevda psykiska symptom som rapporterades var trötthet, nedstämdhet och stress. De upplevda bakomliggande faktorerna som informanterna angav till de psykiska symptomen var störd sömnrytm, rädsla för att göra fel i arbetet samt matvanor. Informanterna uppgav att de upplevde att deras mattider och matvanor påverkades av att de arbetar skift. Gällande skiftarbetets påverkan på mattiderna uppgavs problematiska mattider, hungrigare på kvällarna samt sockersug nattetid som påverkansfaktorer. Informanter angav svårigheter att äta nattetid, mättnad, rörligt schema samt sömnbrist som upplevda bakomliggande faktorer. Informanternas upplevelser av hur skiftarbetet påverkar deras matvanor uppgavs att de äter onyttigare kvällstid samt att de äter onyttigare nattetid. De upplevda bakomliggande orsakerna till skiftarbetets påverkan på matvanorna var snabb energipåfyllning samt lathet. Resultaten visade att det finns ohälsosamma effekter av skiftarbete för personer som arbetar skift, vilket motiverar och därför är det en viktig aspekt för folkhälsovetenskap att fortsätta sin ytterligare forskning om riskfaktorer och förebyggande åtgärder. / The aim of this study was to learn about how shift workers experience how the shiftwork affect them both physically and psychologically and to study if they experience that their mealtimes and eating habits are affected by the shift work. The method used was a qualitative semi-structured interview. Content analysis was used to analyze the interviews. The results showed that the informants were affected by working shift both physically and psychologically. Physical symptoms reported were fatigue and insomnia. Reported psychological symptoms were fatigue, stress and low mood. All informants reported that both their mealtimes and eating habits were affected. The results showed that mealtimes were affected by sleep deprivation and variable schedule. The eating habits were reported to be unhealthier when the informants were working evening or night shift. The results showed that there are unhealthy impacts from shiftwork on individuals who are working shift, which motivates further research on risk factors and preventive measures.