Personer som utför skiftarbete ingår i en riskgrupp för hälsorelaterade påfrestningar som resultat av en svårighet att utveckla personliga rutiner för kost, vila och friskvård. Nautiker som arbetar på fartyg där tvåvaktssystem om sex timmar tillämpas ingår således i denna riskgrupp där arbetet i regel förläggs koncentrerat över en längre tidsperiod. I denna studie presenteras en undersökning om hur personer med erfarenhet av tvåvaktssystem upplever förutsättningarna för att skapa sunda rutiner för vila, kost och friskvård. Resultatet är en berättelse om upplevda förutsättningar och i det har följande två intressanta slutsatser framkommit: Respondenterna upplever att frivaktens teoretiska tidsrymd för återhämtning inte överensstämmer med verkligheten varpå sömn och kost prioriteras medan behovet av friskvård blir lidande. Personliga rutiner är avgörande men förutsättningarna för att skapa sunda rutiner för vila, kost och friskvård står i direkt relation till möjligheten att få sin frivakt ostörd från beordrade driftrelaterade arbetsmoment. / Persons that perform shift work are part of a risk group for health related stress as result of difficulties with developing personal routines for eating, sleeping and physical wellness. Sailors that work in ships where a two watch system with 6 hour watches is applied are therefore included in this risk group where work is generally concentrated over an extended period of time. This study presents an investigation on how people with experience in the two watch system with six hour watches, experience the conditions for creating healthy routines for sleep, diet and physical wellness. The result is a story about the perceived opportunities in which the following two interesting conclusions emerged: respondents feel that the off duty period's theoretical timeframe for regeneration doesn't correspond to reality in which the time does not suffice. Hence, sleep and nutrition is prioritized while the need for physical wellness suffers. Personal routines are essential, but prerequisites for developing healthy routines for sleep, diet and wellness are directly related to the possibility of having the off duty period undisturbed from ordered operational tasks.

Sömnbrist är ett ämne som givits allt mer uppmärksamhet i dagens samhälle. Sömnen har betydelse för människan i den bemärkelse att kroppen får återhämtning och hjärnan kan lagra och bearbeta minnen. Sjuksköterskor har i dagens samhälle en stor roll i det patientnära arbetet. Men vad händer med en sjuksköterska som har sömnbrist och hur påverkar detta hens arbete och hälsa? Syftet med detta arbete är att beskriva hur sjuksköterskor erfar sömnbrist, trötthet och fatigue samt hur det påverkar sjuksköterskans arbete och hälsa. En litteraturöversikt användes till arbetet för att få en överblick om det nuvarande kunskapsläget. Tio artiklar inkluderades i arbetet och analyserades. Studier visar på att sömnbrist, trötthet och fatigue är vanligt förekommande hos sjuksköterskor och studierna visade även på konsekvenser som uppstått till följd av sjuksköterskors trötthet. Dessa konsekvenser kan innebära att sjuksköterskor begår misstag i det patientnära arbetet, men tröttheten kan också gå ut över det privata livet. Detta innebär att sjuksköterskan kan utsätta sig för onödiga risker utanför arbetsplatsen i form av att köra bil medan hen är trött. Resultaten visar att det behövs mer forskning kring vilka orsaker som gör att sjuksköterskan lider av sömnbrist och därav upplever trötthet. Likaså studier som visar hur sömnbrist påverkar den vårdande vården vore värdefullt. En slutsats är att man bör lyfta frågan om sömnbrist och trötthet hos personalen för att på så sätt kunna se om rätt förutsättningar finns för en rimlig återhämtning.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få en uppfattning om hur kosten och måltidsmönstret påverkas av en oregelbunden dygnsrytm hos skiftarbetande poliser. Syftet var också att skapa en bild av hur och vilka metoder som används för att skapa goda kost- och sömnrutiner i vardagen. Specifika frågeställningar var hur poliser upplever att deras kostvanor och måltidsmönster påverkas av skiftarbete med en oregelbunden dygnsrytm samt vilka livsstrategier som används för att hantera kost- och sömnvanor som skiftarbetande polis. Metod Datainsamlingen är baserad på intervjuer med fyra poliser, två kvinnliga och två manliga i åldrarna 26 till 37 år, som arbetar i en närförort till Stockholm. Respondenterna valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval via en bekant inom polisen. Samtliga deltagare kontaktades via telefon för att bli informerade om studiens syfte, frågeställningar, genomförande, för att boka in tid för intervju och blev dessutom upplysta om att de har full anonymitet i studien. Veckan innan intervjuerna ägde rum gjordes en pilotintervju med kontaktpersonen. Dagen innan deltagarna intervjuades mejlades frågorna ut. Samtliga intervjuer, förutom den sista, hölls på polisstationen i ett avskilt rum. Den sista intervjun var en telefonintervju. De tre första intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon, för att sedan ordagrant kunna transkriberas, bearbetas och analyseras. Den fjärde intervjun spelades in med hjälp av en mobil, varefter filen överfördes till dator. Resultat och slutsats Respondenternas svar visade individuella skillnader i upplevelsen av hur kosten påverkas av skiftarbete och en oregelbunden dygnsrytm. Regelbundenheten i måltidsmönstret verkar vara mest lidande av detta. Det finns en tendens till att måltiderna förskjuts och att poliserna missar framförallt lunchen, ifall de har arbetat nattskift. I stället äts någon form av frukost två gånger per dag. Livsstrategierna som används skulle kunna förbättras, för att ytterligare skapa bättre regelbundenhet i vardagen. / Aim The aim of this study was to gain insight into how the diet and meal pattern of shift working police officers is affected by an irregular daily routine. The purpose was also to illustrate how and what methods are used to create healthy eating and sleeping routines in everyday life. More specifically, the research questions were how police officers experience that their eating habits and meal patterns are affected by shift work with irregular daily routines and what life strategies are used to handle diet and sleeping habits as a shift working police officer. Method The data collection is based on interviews with four police officers, of whom two are female and two male between the ages of 26 and 37 years and work at a police station in the Stockholm area. The respondents were selected on the basis of convenience sample through an acquaintance within the police. All participants were contacted via telephone and were informed of the study’s purpose, research questions and method before an interview was booked. They were also informed of the fact that they would remain anonymous. A pilot interview was held with the contact person one week prior to the interviews. The participants received the interview questions by e-mail the day before the interview. All interviews, apart from the final one, were conducted at the police station in a private room. The last interview was held over the phone. The first three interviews were recorded with a dictaphone and were later transcribed, revised and analyzed. The fourth interview was recorded with a cellphone, after which the sound file was transferred to a computer. Results and conclusions The results highlighted individual differences in the experience of how the diet is affected by shift work and an irregular daily routine. The regularity of the meal pattern appears to suffer the most. There is a tendency that the meals are displaced and that the police officers primarily miss out on lunch in case they have worked a night shift. Instead they eat some form of breakfast twice per day. The life strategies that are used could be enhanced in order to create better regularity in the police officers’ everyday lives.

De flesta människor tillbringar idag en stor del av sitt liv på arbetet. Eftersom ett av dagens huvudmål intas på arbetsplatsen är det av stor betydelse för individens hälsa att denna uppfyller önskemål och riktlinjer för en god och hälsosam måltid. Arbetsmåltiden är en möjlig återhämtande paus under arbetet och det är viktigt att den fyller flera viktiga funktioner både sociala och fysiologiska. Arbetsmåltidens kvalitativa helhet är angelägen för både arbetsgivare och individ då den troligtvis påverkar både prestation och arbetshälsa. Genom att prioritera attraktiva och näringsriktiga måltider på arbetet ökar förmodligen tillfredsställelsen hos de anställda. Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas inställning och hur de värderade sin måltid på arbetet. I undersökningen deltog anställda från tre olika arbetsplatser i Skaraborgs län: ett sjukhus, en industri och ett regemente. Data samlades in från en tidigare enkätstudie som innehöll flervalsfrågor, skalfrågor och öppna frågor. Det var totalt 940 enkäter med 20 frågeområden som delades ut till samtliga tre arbetsplatser. Bortfallet på sjukhuset var 21%, på industrin 16% och på regementet 29%. Denna studie behandlar endast innehållet i svaren på de två öppna frågorna. Totalt var det 182 svar och innehållet sammanställdes genom innehållsanalys. Resultatet i studien visade att personalen var relativt missnöjd med sin arbetsmåltid och efterfrågade en mer hälsosam och varierad kost samt bättre kvalitet och kunskap från matleverantörens sida. Några exempel var att personalen önskade ett bättre utbud av sallad och grönsaker, de önskade också att måltidspersonalen hade mer kunskaper kring hälsosam mat. De tyckte också att det saknades inspiration och nytänkande då de upplevde maten ensidig, smaklös och ohälsosam. Ett annat problem var miljön i matsalen, det skapades irritation över att köer till kassor var långa och resulterade i att lunchrasten blev kort. Ljudnivån var ofta hög och oacceptabel och det skapade otrivsel i matrummet. / Today most people spend much of their lives at work. As one of today´s main meals probably is taken at work, it is very important that this meal meets the requirement and guidelines for a healthy and good meal . Since the meal may be a recovery break from work it is important that it fulfill several important functions both social and physiological. The quality of meal at work is certainly important for both employers and individuals as energy and nutrients affects both the performance and occupational health. Giving priority to attractive and nutritious meals at work probably increase the satisfaction of the employees. The purpose of this study was to examine the employees attitudes and valuation for their meal at work. The study included employees from three workplaces, a hospital, a regiment (armed forces) and a manufacturing base. Data were collected from a previous survey study which included multiple choice questions, scale questions and open questions in the questionnaire. A total of 940 surveys with 20 question areas were distributed to all three worksites. A loss of response rate was for the hospital 21%, for the industry 16% and for the regiment 29%. This study covers only the answers of the two open questions. In total there were 182 responses and the contents compiled through a content analysis. The results of this study showed that employees were relatively dissatisfied with their working meal and requested a healthier and more varied diet at their work place. Better quality and expertise from the food supplier was also in demand. Some examples was that they wanted a better selection of salads and vegetables. They also wished that the meal staff had more knowledge about healthy eating. They thought it was no inspiration and new ideas. They experienced the food monotonous, tasteless and unhealthy. Another problem was the environment in the canteen. It generated irritation that queues at checkouts were long and resulted in short lunch break. The noise level was often high and unacceptable and it created dissatisfaction in the canteen.

ABSTRACT Background: To work irregular hours, so called shift work, involves a greater risk to develop bad health compared to work daytime. The society today requires availability 24-hours per day which makes shiftwork necessary. We have to find a way to make shift working people remain at a good health. Purpose: The purpose of this study was to examine the self estimated health of shift workers. This study concerns significant differences between self estimated health and: main reason for shiftwork, possibility to decide what to do at work and possibility to decide how to perform work tasks. Method: A cross sectional study was performed in four companies in industrial manufacturing, printing business and service business in the community of Örebro. 113 questionnaires were delivered and 71 persons filled the questionnaires and returned them, the reply fervency were 65 %. Results: In this population almost 80 % of the participants declared their health good, very good or excellent and no one declared their health as poor. No significant differences was found between self estimated health and: main reason for shiftwork, possibility to decide what to do at work and possibility to decide how to perform work tasks. Keywords: Shift work, self estimated health, Effort-control, Effort-reward, SOC.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan Work-life balance (WLB) och intentionen att säga upp sig (ITQ) hos skiftarbetare. För att undersöka Work-life balance relation till intentionen att säga upp sig delades work-life balance upp i sina underkategorier Work-family conflict (WFC) och Family-work conflict (FWC). En kvantitativ studie genomfördes via en digital enkät som distribuerades ut till 866 trafikoperatörer som arbetar skift inom en statlig myndighet för trafikledning. Av de 886 tillfrågade svarade 235 på enkäten och 188 av dem kom sedan att användas i analysen då 47 av svaren inte var fullständiga. De 188 svaren analyserades genom en hierarkisk multipel regressionsanalys. Resultatet visade att Work-life balance kan predicera en individs intention att säga upp sig och att Work-family conflikt var den konflikt som förklarade störst del av variansen i ITQ då FWC inte var en signifikant prediktor. Sambandet mellan Work-family conflict och intentionen att säga upp sig var att desto mer Work-family conflict desto högre intention att säga upp sig. / The purpose of this study was to examine the relationship between Work-life balance and Intention to quit among shift workers. To examine the relationship between Work- Life balance and Intention to quit, Work-life balance was split up into its two subcategories Work-family conflict and Family-work conflict. A quantitative study was carried out through a digital survey that was distributed to 866 traffic-operators within a state department that operates in the field of traffic. Of the 866 respondents 235 answered the survey, 47 of the answers were not completed in full and were therefore ejected from the study, total answers used in the study was 188. The 188 answers were analyzed through a hierarchical regression analysis. The results showed that Work-life balance can predict an individual's intention to quit and that Work-family conflict was the conflict that to most extent explained the variance of intention to quit. The result also showed that Family-work conflict were not a significant predictor for intention to quit. The relation between Work-family conflict and intention to quit were displayed in the following way, more work-family conflict resulted in a higher intention to quit.

After pregnancy and maternity leave some women choose to quit their jobs as police officers out on the streets. In this study ten women from the same police district has been interviewed about their experiences of as a woman and police officer becoming a mum. The study includes the period from when the woman tells her boss that she´s pregnant, trough the temporary work assignment during pregnancy, maternity leave, the return to work and to the time when she´s back in original duty. The study clearly shows that the experiences is both positive and negative. Some experienced the period at work during pregnancy as meaningful and developing for their competence, some experienced the opposite. The study shows that influence of desicions about the temporary duty and the welcoming to the new group are important factors for making it a positive experience. During maternity leave some of the women felt forgotten and experienced loss of membership to their original work group. The study shows that it is important to be offered educations and being informed about vacant jobs even during pregnancy and maternity leave. The interviewed women pointed out a number of factors they see as most important for a positive experience being a mum and a police officer out in the streets. They rank understanding from bosses and colleagues high. When you become a parent you need to get the family life and work life to work together to be able to keep your original job. If the Police department work for these women the experience of being back in duty has a good chance to be positive. It´s important to make sure they don´t loose the membership in their original work group during pregnancy and maternity leave, that they don´t miss out om education and vacant jobs and that they get a good introduction when coming back to duty. In that way maybe the chanses increases that she´s not necessarily the one who changes her work situation if the family life doesn´t work out.

Ett byggprojekt använder idag cirka 21% av den tid som finns tillgänglig och står under den övriga tiden stilla. Samtidigt beräknas ungefär en tredjedel av arbetsdagens timmar försvinna som slöseri. En optimal situation hade inneburit ett 100% nyttjande av den tillgängliga tiden vilket i sig kunnat innebära en ökad effektivitet. Tidsanvändningen inom ett projekt påverkar resursanvändningen, där resursen arbetskraft idag motsvarar mellan 10–60% av den totala projektkostnaden. Planeringen av den tillgängliga tiden görs med hjälp av tidplaner och arbetsplatsens arbetstider blir styrande vid upprättandet av en tidplan. Genom att förändra arbetstiderna så förändras nyttjandegraden av den tillgängliga arbetstiden vilket möjliggör för en ökad effektivitet inom ett byggprojekt. Syftet med den genomförda studien har varit att undersöka vilka hinder och drivkrafter som finns för en förändring av de nuvarande arbetstiderna vid ett byggprojekt. Fokus har varit ett valt ombyggnadsprojekt i Stockholm. Målet med studien var att genom en kartläggning och identifiering av faktorerna bidra till en ökad förståelse och kunskap inom området samt redogöra för de interna förutsättningarna som bör finnas för en förändring av arbetstiderna. För att besvara syftet genomfördes en utforskande abduktiv fallstudie. Genom workshopar och intervjuer inhämtades primärdata direkt från fallprojektet, samtidigt som en litteraturstudie genomfördes med utgångspunkt i vad som framkommit av studiens inledande del. I slutskedet genomfördes en simulering av fallprojektets tidplan för två valda aktiviteter där den ordinarie arbetstiden ersattes av skiftarbete och en utökad arbetstid i form av en 7-dagarsvecka, med syftet att teoretiskt testa en arbetstidsförändring. Förändringen visade på en minskning om 43% respektive 19% av den totala kalendertiden. Resultatet från studien visar att det finns 15 stycken faktorer som påverkar eller påverkas av att arbetstiderna skulle förändras vid byggprojektet. Faktorerna kan ses som antingen drivkrafter eller hinder, där de interna drivkrafterna antingen kan ses som incitament till en förändring eller som resultat av förändringen. De interna drivkrafter som identifieras i studien är kontraktshandlingar, förseningar, arbetsmetoder, projektets utgifter samt produktionstid/tid för färdigställande. Interna hinder som identifieras ses som svårigheter och hindrande faktorer. Dessa faktorer identifieras som projektorganisationen, informationsöverföring, personalutrymmen, säkerhet, administrativa arbetsuppgifter samt arbetsplatslogistik. Som externa hinder identifieras arbetstid och arbetstidslagen, kollektivavtal, lönemodeller och lokala regler inom Stockholm stad. De interna förutsättningarna som bör finnas för en implementering av förändrade arbetstider är en tidig förankring mellan delaktiga parter, att arbetsplatsens kapacitet fastställs med avseende på resurserbehovet samt att implementeringen regelbundet följs upp. Studien indikerar på att man genom dessa tre insatser kan ge ett projekt de rätta förutsättningarna till en framgångsrik implementering av förändrade arbetstider. Slutligen rekommenderas fallföretaget att fortsatt utvärdera behovet av dagens arbetstider samt hur behovet av en arbetstidsförändring ser ut, eftersom studien indikerar på att det finns fördelar för ett projekt med helt eller delvis förändrade arbetstider i produktionen. / A construction project today uses about 21% of the time that is available and stands still for the rest of the time. At the same time, it is estimated that about a third of the working day's hours will disappear as waste. An optimal situation would be a 100% utilization of the available time, which could mean increased efficiency. The use of time within a project affects the use of resources, where the labor costs today corresponds to between 10–60% of the total project cost. The planning of the available time is done with schedules and the workplace's working hours become governing when establishing a schedule. By changing working hours, the utilization rate of the available working hours changes, which enables increased efficiency within a construction project. The purpose of the completed study has been to investigate the obstacles and driving forces that exist for a change in the current working hours of a construction project. The focus has been on a redevelopment project in Stockholm. The aim of the study was to contribute to an increased understanding and knowledge in the area through a mapping and identification of the factors and to account for the internal conditions that should exist for a change in working hours.  To answer the purpose, an exploratory abductive case study was conducted. Through workshops and interviews, primary data were obtained directly from the case project. Meanwhile a literature study was carried out based on the introductory part of the study. In the final phase, a simulation of the case project's schedule was carried out for two selected activities where the regular working hours were replaced by shift work and an extended working hours in the form of a 7-day week, with the aim of theoretically testing a change in working hours. The change resulted in a reduction of 43% and 19% of the total calendar time.  The results show that there are 15 factors that affect or are affected by the fact that working hours would change during the construction project. The factors are either driving forces or obstacles, where the internal driving forces can either be incentives for a change or as a result of the change. The internal driving forces identified in the study are contract documents, delays, working methods, project expenses and production time/time for completion. Internal barriers that are identified are difficulties and hindering factors. These factors are identified as the project organization, information transfer, staff spaces, security, administrative tasks and workplace logistics. Working hours and the Working Hours Act, collective agreements, wage models and local rules within the City of Stockholm are identified as external obstacles. The internal preconditions that should exist for an implementation of changed working hours are an early anchoring between the parties involved, that the workplace's capacity is determined regarding the need for resources and that the implementation is followed up regularly. The study indicates that through these three initiatives one can give a project the right conditions for a successful implementation of changed working hours.  Finally, the company is recommended to continue evaluating the need for current working hours and what the need for a change in working hours looks like, as the study indicates that there are benefits with completely or partially changed working hours in production.

Under hösten 2023 infördes ett nytt direktiv gällande 11 timmars sammanhängande dygnsvilaför anställda inom Sveriges kommuner och regioner. Direktivet har förändratarbetsförutsättningarna för vårdpersonal, en yrkesgrupp som ofta arbetar skift. Syftet medstudien var därför att undersöka vårdpersonals upplevelse av work-life balance vid skiftarbetesedan det nya direktivet trädde i kraft. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativstudie bestående av åtta semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och sjuksköterskor,vilka analyserades med en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att respondenternalägger stor vikt vid att försöka separera arbetslivet från privatlivet för att på så sätt skapabalans i livet. Trots detta upplevde dock majoriteten av respondenterna att arbetet går ut överprivatlivet. Resultatet tyder på att det nya direktivet gällande 11 timmars sammanhängandedygnsvila har haft en negativ inverkan på respondenternas work-life balance / During the autumn of 2023, the new directive regarding 11 hours of continuous daily rest foremployees within Sweden's municipalities and regions was introduced. The directive haschanged the working conditions for healthcare staff, a professional group that often works inshifts. The purpose of the study was therefore to investigate the healthcare workers'experience of work-life balance during shift work since the new directive came into effect. Toexamine this, a qualitative study was performed in which eight semi-structured interviewswere conducted with assistant nurses and nurses, which were analyzed using inductivethematic analysis. The results showed that the respondents put a lot of emphasis on trying toseparate work life from private life in order to create balance in life. Despite this, however,the majority of respondents felt that work overrides private life. The results indicate that thenew directive regarding 11 hours of continuous daily rest have had a negative impact on therespondents' work-life balance.

This study aims to explore the possibilities and potential value creation of a large-scale implementation of shift work within the construction sector, allowing production ongoing more than 40 hours per week. This is not a novel concept in construction, however it is not a standardised way of working and today often brings many obstacles. Previous research within construction management has focused on the traditional approaches in measuring success from metrics like time, cost and quality. A general research statement is that the construction industry is stagnant and calls for development. As there is an increased recognition in the need of looking beyond these traditional measures, this thesis has therefore delved into both the intangible and direct values, regarding social and financial aspects of implementing shift work in the production phase. The work is done through a qualitative method, including semistructured interviews with respondents holding experience in the field and that previously have worked in shift work projects. The interviews are conducted with personnel of the contractor, as well as with three different client organisations in order to gather a diverse picture and opinions. The empirical data suggests that implementing shift work as a standardised way to schedule would not be appropriate as of today. Firstly, the management knowledge is not existent at the time and needs to be developed in order to implement shift work in a more extensive way. However, this managerial progress would be well received as it would be beneficial in all types of projects. It is seen that today, there are potential social and financial values that are unutilised regarding personal flexibility, cost savings and competitive development. Nevertheless, there are still obstacles that need to be considered. Resistance to change within the construction industry is holding back potential innovation and development, health aspects need to be further treated and finding motivated employees. The recommended way of designing shift work is eight hour days and 40 hour week, per person, as this is a physically demanding labour and to ensure long term health and work environment safety. A well functioning and the most appreciated shift schedule has seen to be designed with two rotational shifts, with overlapping handovers and management teams. From a competitive approach, decreasing project duration would be considered as valuable to the clients which would decrease their risks by generating their project and revenues earlier. This is more important now with higher interest rates compared to the last decade and as the recent years have proved uncertain and shown how it is difficult to foresee organisational needs several years ahead of time. The analysis shows that the main driving force of the industry’s development is the clients that have to demand more from the contractors regarding shorter project durations, and could request alternative timelines as this is what is desired today. The contractors should focus their resources to develop innovative ways of working to ensure a remaining competitive market position, before they are bypassed by smaller, more innovative organisations that drive industry change. / Denna studie syftar till att undersöka möjligheterna och det potentiella värdeskapandet av att införa skiftarbete inom byggsektorn, vilket möjliggör produktion som pågår mer än 40 timmar per vecka. Detta är inte ett nytt koncept inom byggbranschen men det är inte heller ett standardiserat arbetssätt och som idag ofta medför många hinder. Tidigare forskning inom byggbranschen har fokuserat på de traditionella metoderna för att mäta framgång med hjälp av aspekterna: tid, kostnad och kvalitet. Ett generellt forskningssynpunkt är att byggbranschen är stagnerad och kräver utveckling. Eftersom det finns ett ökat erkännande av behovet av att se bortom dessa traditionella mått har denna uppsats därför fördjupat sig i både de indirekta och direkta värdena, med avseende på sociala och ekonomiska aspekter av att implementera skiftarbete i produktionsfasen.  Arbetet genomförs med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med respondenter som har erfarenhet inom området och som arbetat i projekt med skiftarbete. Intervjuerna görs med anställda från entreprenören samt med tre olika kunder för att få ett flersidigt perspektiv. Den empiriska datan tyder på att det i dagsläget inte är lämpligt att införa skiftarbete som ett standardiserat sätt att schemalägga byggprojekt. För det första finns inte tillräcklig kunskap som krävs för att genomföra detta och som måste utvecklas för att införa skiftarbete på ett storskaligt sätt. Denna utveckling av projektledning skulle dock vara fördelaktig eftersom den skulle vara till nytta i alla typer av framtida byggprojekt. Vi har sett att det idag finns potentiella sociala och ekonomiska värden som inte utnyttjas inom industrin och att det finns vissa hinder som måste tas i beaktning. Motstånd till förändring inom byggbranschen hindrar idag potentiell innovation och utveckling, vidare behöver hälsoaspekterna noggrannare beaktas och det är idag svårt att hitta motiverade medarbetare. Det rekommenderade sättet att arbeta är åtta timmars arbetsdag och 40 timmars arbetsvecka per person, eftersom det är ett fysiskt krävande arbete och för att säkerställa hälsa och arbetsmiljö på lång sikt. Schemat kan därefter utformas med två roterande skift, med överlappande överlämningar och ledningsgrupper som har visat sig fungera bra och vara mest uppskattat. Ur ett konkurrensperspektiv skulle en kortare projekttid betraktas som värdefull för kunderna, eftersom det skulle minska deras risker genom att projektet överlämnas och intäkterna genereras tidigare. Detta är ännu viktigare idag i och med högre räntor jämfört med det senaste årtiondet och då de föregående åren har visat sig vara osäkra och belyst hur svårt det kan vara att förutse organisatoriska behov och position flera år i förväg. Analysen pekar på att den främsta drivkraften för branschens utveckling är beställarna som måste kräva mer av entreprenörerna gällande projektens varaktighet och bör begära alternativa tidsplaner eftersom det är vad som efterfrågas idag. Entreprenörerna bör vidare fokusera sina resurser på att utveckla innovativa arbetssätt för att säkerställa en fortsatt konkurrenskraftig marknadsposition, innan de blir passerade av mindre och mer innovativa företag som driver utvecklingen i branschen.