Bakgrund Skiftarbete är en nödvändighet inom sjukvården för att arbetet ska bedrivas dygnet runt. Detta medför dock konsekvenser för sjuksköterskans hälsa. Sjuksköterskan har ett ansvar gentemot sig själv och mot patienten att upprätthålla sin hälsa för att kunna ge god vård. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur skiftarbetet påverkar sjuksköterskans fysiska, psykiska och sociala hälsa. Metod Litteraturstudien utgår utifrån en integrerad analys enligt Kristensson (2014) av 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats som ligger till grund för resultatet. Resultat Fyra kategorier identifierades: Sömnstörningar; muskuloskeletala, gastrointestinala och kardiovaskulära problem; stress och ångestrelaterade besvär samt försämrad hantering av socialt liv. Slutsats Sömnbrist på grund av skiftarbete är en gemensam faktor till de negativa hälsoeffekterna som drabbar sjuksköterskans hälsa. Den nedsatta sömnen leder till ett nedsatt immunförsvar som i sin tur är orsaken till vissa sjukdomar och stress.

The digital printing market is changing faster now than before and the ability to adjust to newsituations has become more importat to a printing company. An efficient internal communicationis essential. At Elanders Digitaltryck a decision was made in august 2002 to look over the shiftworking system for the printer operators. In this paper, an investigation of the possibilities tochange the existing system to a better one was made.The project resultet in four different timetabels. The construction was based on theoretical studiesand an analysis of the current situation at the workplace. The analysis showed that a strong resistanseagainst a change of the working hours exists among the workers and that this should beconsidered before a decision is made. An analasys of the printers counters shows that they areused more efficient during shorter shift periods compared to the longer ones. A closeer look at theabcense due to sickness shows that it is relatively high but no connection between abcense andworking hours could be made.Working hours is a sensitive issue and should be treated with care. It is important that the workersare well informed and preferly involved in the development of a new timetable.

Bakgrund Skiftarbete är ett vanligt förekommande arbetssätt. Inom operationssjukvård består skiftarbete av jour och beredskap. Forskning visar att skiftarbete medför negativa hälsoeffekter.Minskad sömn, långa arbetspass, stressig arbetsmiljö och allvarliga felbehandlingar som kan riskerapatienters liv kan bli ett faktum vid jourarbete. Syfte Studiens syfte var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av skiftarbete och dess påverkan på livs- och arbetssituationen samt patientsäkerheten. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Tio semistrukturerade intervjuer utfördes med operationssjuksköterskor som hade arbetat eller arbetade skift. Studien utfördes på ett sjukhus i Sverige under våren 2012. Alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant. Insamlat dataanalyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat Utifrån analysen formulerades tio subkategorier och tre kategorier; Skiftarbete bidrar till enmeningsfull tillvaro, Att arbetsmiljön skiljer sig åt beroende av tid på dygnet, Att eftersträvalikvärdig vårdkvalité under hela dygnet. En fördel med skiftarbete var enligt operationssjuksköterkorna att det gav ledighet på vardagar. De beskrev även att skiftarbete var roligt, omväxlande och bidrog till ett större ansvarstagande. De påtalade även att det var storskillnad på dag- och jourpass. En bättre sammanhållning skapades vid jour. Jourarbete gav trötthet, men deltagarna ansåg inte att det var något hinder för patientsäkerheten. Slutsats Trots att annan forskning visar att skiftarbete orsakar ohälsa framhävde operationssjuksköterskorna i vår studie övervägande positiva aspekter med att arbeta skift.

No description available.

Bakgrund: En tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen i USA och de Europeiska länderna arbetar skift. Merparten av alla sjuksköterskor arbetar skift under någon period av yrkeslivet. Skiftarbete inom vården kan inte likställas med industriella yrken på grund av patientansvaret. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskor upplever aspekter relaterade till skiftarbete samt om detta påverkar patientsäkerheten.  Metod: Primärkällor i form av vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och Pubmed med hjälp av relevanta vedertagna söktermer. Elva vetenskapliga artiklar av kvantitativ design analyserades och kvalitetsvärderades vilket resulterade i tre huvudteman och åtta subteman. Resultat: Resultatet visade att skiftarbetande sjuksköterskors arbetsförmåga kan påverka patientsäkerheten. Resultatet påvisade också att negativa hälsofaktorer är ett vanligt förekommande problem hos skiftarbetande sjuksköterskor. Även individuella enskilda faktorer hos sjuksköterskor kan påverka patientsäkerheten vid skiftarbete. Diskussion: Skiftarbete kunde medföra flera hälsorisker för sjuksköterskor vilket kunde riskera patientsäkerheten. Individuella skillnader i anpassningsförmågan till skiftarbete fanns hos sjuksköterskor. Slutsats: Forskning behövs för att förbättra skiftarbetande sjuksköterskornas arbetsförhållanden och därigenom optimera patientsäkerheten. Arbetsgivare bör vid schemaplanering ta hänsyn till skiftarbetande sjuksköterskors individuella önskemål och förmåga till skiftarbete.

Varje patient som vårdas på sjukhus och är i behov av omvårdnad dygnet runt ska känna sig trygg och säker under sitt vårdtillfälle. Detta innebär att sjuksköterskor behöver vara närvarande under dygnets alla timmar och därmed även under nattetid när de flesta människor sover. Skiftarbete innebär dock oregelbundna arbetstider och rotation mellan olika sorters skift. Enligt Arbetsmiljöverket (2015) kan vissa arbetsmiljöfaktorer som exempelvis nattarbetstid särskilt påverka vården av patienter. Då sjuksköterskor ansvarar för patientsäkerheten under sitt arbete är det viktigt att undersöka hur den kan påverkas vid skiftarbete. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors skiftarbete kan påverka patientsäkerheten. Författarna valde en litteraturöversikt som metod för att sammanställa det aktuella kunskapsläget inom valt problemområde. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Femton vetenskapliga originalartiklar, som var peer- reviewed, godkända av etisk kommitté samt publicerade mellan åren 2008 och 2018 inkluderades i resultatet. Resultatet visade att skiftarbete kunde påverka patientsäkerheten på olika sätt. Det framkom bland annat att trötthet bland skiftarbetande sjuksköterskor, utökade arbetstider, övertidstimmar och en hög arbetsbelastning identifierades som riskfaktorer som kunde påverka patientsäkerheten negativt. Vidare framkom att faktorer som ökade risken för att misstag kunde inträffa var sjuksköterskans aktuella hälsosituation, koncentrationssvårigheter, rasttider under arbetspassen och osäkerhet i arbetet. Skiftarbete ökade inte bara risken för att göra fel utan även risken för att vårdskador uppstod vilket också upplevdes som en påfrestning i sjuksköterskans dagliga arbete. Slutsatsen är att patientsäkerheten påverkas av sjuksköterskors skiftarbete. Det är viktigt att vara medvetenheten om denna kunskap för att kunna optimera patientsäkerheten och säkerställa en god och säker vård i det dagliga arbetet inom hälso- och sjukvård.

Bakgrund: För att sjuksköterskorna ska kunna utföra en god omvårdnad krävs att rätt resurser samt omtanke finns. Hälso- och sjukvårdens irreguljära arbetstider har påverkar sjuksköterskans hälsa negativt. Patientsäkerheten försämras allt mer inom vården på grund av personalbrist och hög arbetsbelastning. Kommunikation och skapandet av en god vårdrelation är några av de huvudpelare som behövs för en säker vård. Syfte: Hur sjuksköterskans arbetstider påverkar patientsäkerheten inom hälso-sjukvården. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt med en kvantitativ ansats. Efter databassökning, kvalitetsgranskningen och analysen kvarstod elva artiklar som användes för att besvara resultatet. Dataanalysen samt kvalitetsgranskningen utfördes enligt Fribergs (2017b) analyssteg och granskningsprotokoll. Resultat: Efter att ha utgått ifrån Fribergs (2017b) analyssteg skapades tre kategorier. Resultatets tre kategorier är Bristande omvårdnadskvalitet, ökad jobbrelaterad stress på grund av långa arbetspass samt utmattning och sömnbrist. I Resultatet presenteras hur arbetsbelastningen, övertidsarbete och de irreguljära arbetstiderna påverkar sjuksköterskans hälsa negativt och hur detta skapar en försämring i omvårdnadskvaliteten och patientsäkerheten.  Slutsats: Det krävs många förändringar inom hälso- och sjukvården för att minimera omvårdnadsmisstag. För att bibehålla patientsäkerheten och omvårdnadskvaliteten bör en ökning av resurser tillföras där exempelvis en ökning av personal skulle underlätta arbetsbelastningen inom hälso- och sjukvården. Reguljära arbetstider för sjuksköterskan kan skapa positiva förutsättningar till omvårdnadenskvaliteten.

Bakgrund: Eftersom sjukvård på sjukhus bedrivs 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan behövs således bemanning för samtliga timmar, skiftarbete är den mest förekommande arbetsmodellen. Sjukvården är sedan tidigare ansträngd där personal slutar för att undgå att arbeta skift. Skiftarbete är associerat med störd dygnsrytm. Sömnbrist, bristande återhämtning, samt fysiska och psykiska åkommor är följder av dygnsrytmsrubbningar. Sjuksköterskans arbetsområde är varierat och den främsta uppgiften innebär att skapa en säker och trygg relation till patienten. För att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad krävs även att den egna hälsan är god. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skiftarbete påverkar sjuksköterskans upplevelse av hälsa samt påverkan på arbetsförmågan. Metod: Designen som tillämpades var en allmän litteraturstudie. Litteraturstudien innehåller tolv artiklar som har granskats och beskrivits. Resultat: Fyra teman identifierades och huvudfynden var att treskiftssystem gav mest negativ hälsopåverkan men att även tvåskiftssystem medförde konsekvenser. Skiftsystem kunde medföra nedsatt livskvalitet och negativ hälsopåverkan och sjuksköterskorna upplevde en oro över att begå trötthetsrelaterade misstag. Konklusion: Skiftarbete kan leda till hälsopåverkan på flera nivåer. Mest problematiskt tycks den begränsade tiden med familj och vänner vara, samt den bristande fritiden. Sjuksköterskor upplever trötthet som följd av skiftarbete vilket ger konsekvenser på och utanför arbetet. Ett globalt problem kan urskiljas vilket tyder på att problematik med skiftarbete inte kan antas vara individ- eller kulturellt baserat. / Background: Since health care is provided 24 hours a day, seven days a week, it requires around the clock staffing, shift work is the most common system. The health care system is already highly strained where personnel quit due to the complexity of shift work. Shift work is associated with disturbed circadian rhythm, lack of sleep and recovery. There are both negative physical and physiological effects due to disturbed circadian rhythm. The nursing profession is a diverse area of work and the main task is to provide a secure and safe patient care. Maintaining a good personal health is of key importance in order to provide patients with good nursing. Aim: To describe nurses experience of shift work and its impact on their health and work performance. Methods: The design of the study was a literature review. The review used twelve articles, which have been examined and described. Results: Four themes were identified and the main findings included that three-shift rotation was associated with negative health impact, however two-shift rotation also gave negative health consequences. Shift systems reduce quality of life and cause negative physical and physiological health. Nurses experienced concern regarding committing fatigue related mistakes at work. Conclusion: Shiftwork can cause health consequences on several levels. Most problematic seems to be the lack of time spent with family and friend. Nurses experience fatigue caused by shift work, which generate consequences at and outside of work. Since this seems to be a global issue it indicates that no individual or cultural association can be made.

Sjuksköterskans pressade arbetssituation är ett omtalat ämne i media. För att bedriva vård under dygnets alla timmar krävs skiftarbete. Skiftarbete innefattar arbete på tider som normalt innebär ledighet för de flesta människor. Kvällar, nätter och helger förknippas normalt med återhämtning och tid för socialt umgänge. Arbete under dygnets alla timmar skapar en obalans i den biologiska dygnsrytmen, vilket kan påverka hälsan både psykiskt och fysiskt. Syftet med denna litteraturöversikt är att kartlägga hur sjuksköterskan upplever skiftarbete. Studien är en allmän litteraturöversikt som gjorts enligt Friberg (2017, ss. 141-143). 14 artiklar har valts ut och granskats, varav fem stycken var kvalitativa, åtta stycken kvantitativa och en artikel innefattade båda metoderna. Studien påvisar hur skiftarbetet orsakar fysiska och psykiska symtom, i form av trötthet, stress och fysisk smärta. Ångest och depression är vanligt förekommande och därmed följer höga sjukskrivningstal bland sjuksköterskor. Ett samband mellan hög arbetsbelastning och stress bidrar till ökad psykisk ohälsa. Vården som bedrivs under kvällar och nätter har högre arbetsbelastning då personalstyrkan under de timmarna minskar. Med ett stort antal patienter och minskad personal, äventyras vårdandet och riskerar att vård uteblir. Arbetssituationen får många sjuksköterskor att tvivla på om de vill fortsätta med yrket. I denna uppsats diskuteras kring hur skiftarbete ska underlättas för de som arbetar, för att få personal att stanna i yrket. Vidare diskuteras hur högskolan ska förbereda studenter på skiftarbete för att de ska vara väl informerade och förberedda när de börjar arbeta.

<p>Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens självskattning/upplevelse av smärta i rygg, leder och muskler samt sömn, vila och återhämtning. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det finns några skillnader i nämnda besvär relaterat till kön och yrkeskategori. Data samlades in med enkäter och personal vid fyra ambulansstationer i Mellansverige deltog i studien. Sammanlagt delades 110 enkäter ut och 89 enkäter besvarades (svarsfrekvens 81 %). Resultatet avseende själskattad smärta visade att 53 personer (59,6 %) uppgav att de hade haft ländryggsbesvär de senaste 12 månaderna. Trettionio personer (43,6 %) uppgav nacksmärta de senaste12 månaderna. Tjugonio personer (32,6 %) uppgav skuldra/axelsmärta. Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad mellan kön och yrkeskategorier. Resultatet avseende sömn visade att 72 personer (81 %) upplevde att de sov ganska bra till mycket bra. Cirka hälften av de 89 deltagarna 53 % uppgav att de kunde återhämta sig efter varje arbetspass och under lediga perioder uppgav 49 personer (55 %) att de kunde återhämta sig i stort sett varje period. Resultatet visade ingen statistisk signifikant skillnad mellan kön eller yrkeskategorier när det gällde smärt – och sömnbesvär.</p><p>Slutsats: För att förbättra arbetsmiljön för ambulanspersonal bör åtgärder inriktas mot belastningsergonomiska faktorer i arbetet.</p> / <p>The purpose of the study was to describe the ambulance personnel’s self-assessment/experiences of pain in the back, joints and muscles as well as sleep, rest and recovery. A further aim was to investigate whether there are any differences in the problems related to gender and profession. Data were collected with questionnaires, and personnel at four ambulance stations in central Sweden participated in the study. A total of 110 questionnaires were distributed, and the overall response rate was 81 %. The results for soul-rated pain showed that 53 persons (59, 6 %) reported low back pain in the last 12 months. Thirty-nine persons (43, 6 %) reported neck pain the past 12 months. Twenty-nine persons (32, 6 %) reported shoulder/shoulder pain. The results show no statistically significant difference between gender and occupational categories. The results showed that 72 persons (81 %) experience that they slept pretty good to very good. Approximately half of the 89 participants, 53 % reported they could recover after each session and during her free period reported 49 persons (55 %) experience that they could recover almost every period. The results show no statistically significant difference between gender or occupational categories regarding.</p><p>Conclusion: To improve the work environment for ambulance personnel, measures should be focused on load and strain ergonomic factors.</p>