Sammanfattning/Abstract Jörgensen, Lindhart Louise & Lundblad, Anna (2020). Hunden som pedagogisk resurs i grundskolan. Specialpedagogprogrammet, Fakulteten för lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag Ökade kunskaper kring arbete med hund i grundskola och hur hund kan vara en pedagogisk resurs, på vilket sätt arbetet med hund planeras och genomförs samt vilken roll specialpedagogen har i samarbete med hundteam.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att ta reda på hur hundteam kan användas som en pedagogisk resurs för specialpedagoger och lärare i grundskolan. Dessutom vill vi ta reda på hur relationen med hunden kan öka elevers motivation och lärande. Vi avser att uppnå syftet genom att svara på följande frågor: •På vilket sätt kan specialpedagoger och lärare arbeta med hunden som en pedagogisk resurs i arbetet med elever i grundskolan?•I vilken omfattning kan hunden öka elevers motivation och lärande i grundskolan? •På vilka sätt kan hundteam organiseras i grundskolor? TeoriStudiens teoretiska utgångspunkt är det relationella perspektivet och teorier om motivation. MetodEn kvalitativ studie som tar utgångspunkt i fenomenologin med semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamlingen. Datamaterialet har bearbetats i flera omgångar innan och efter transkriberingarna av intervjuerna. En innehållsanalys har använts för att söka efter teman i materialet som vi sedan har presenterat i resultatet. Resultat I resultatet framkommer att hunden har en motiverande effekt hos elever, den skapar välbefinnande, trygghet och en lugnare skolmiljö. Elevers motivation är främsta anledningen till att hund används som en pedagogisk resurs i grundskola. Hunden har ett icke dömande och kravlöst bemötande, detta gör att elever känner mindre stress eller ångest och vågar därmed prestera mer med hund. Med hund kan elever aldrig göra fel, den blir alltid glad att se dig oavsett beteende eller känslotillstånd. Stöd och attityder från rektor, kollegor, vårdnadshavare, samarbete mellan olika yrkesgrupper i skolan, tydlig struktur med mål och syfte för arbetet samt den praktiska organisationen spelar stor roll för hur framgångsrikt arbete med hund kan bli. Det framkommer tydligt att både hundförare och hund behöver ha rätt utbildning för ändamålet. Resultatet visar att alla beslut kring insatser med hund fattas i EHT, detta för att elever ska få rätt insats. Den främsta svårighet som nämns med hund i skolan är rädslan för allergi, men med god organisation av arbetet kan skolor hitta lösningar för detta. Synligt i resultatet är hundförarnas önskemål om fler hundteam på skolor i framtiden, gärna ett hundteam på varje skola, att hunden får vistas på hela skolan och att kunskapen sprids mer i samhället kring hundens positiva effekter på elevers utveckling och lärande. Specialpedagogiska implikationer Hundteam kan vara en tillgång och ytterligare en resurs för specialpedagoger som de kan använda sig av i arbetet med elever i svårigheter. Specialpedagoger har i uppgift att främja och förebygga elevers lärande och utveckling, i detta ingår att bygga relationer, skapa trygga och kravlösa lärmiljöer samt möta elever där de befinner för att kunna stödja dem på bästa sätt. Hunden kan bli en hjälp för specialpedagoger att uppnå detta. För att uppnå detta krävs att elever har intresse och är motiverade i skolan och just i motivationsarbetet kan specialpedagoger ha stor nytta av hunden. Som specialpedagog behövs det hela tiden en öppenhet för metoder som passar varje elev bäst. Arbete med hund är ett nytt och alternativt sätt för elever att nå kunskapsmål samt att den sociala miljön förbättras. NyckelordGrundskola, Hund i skolan, Lärande, Motivation och Pedagogisk resurs.

SammandragStudiens syfte är att synliggöra olika styrningsmekanismer som påverkar undervisningen i ämnet Bild. Studien utgår från frågan vad det är som påverkar lärarens val av tekniker, arbetsformer och material hen vill att eleverna ska arbeta med. Analysmaterialet består av intervjusvar från fem bildlärare gällande vad som styr vilket arbetssätt och material de arbetar med. Jag utför analysen med hjälp av styrningsteori eller som det även kallas av Michael Foucault Governmentality (Axelsson 2017). Det som först fick mig att vilja undersöka detta var en fundering över hur samt på vilket sätt lärare arbetar med digitala verktyg i ämnet bild. Detta väckte ett större intresse av att undersöka mer generellt vadsom styr valen av tekniker, arbetsformer och material. Respondenterna kommer från fem olika skolor i nordvästra Skåne. Resultatet visar att det arbetas mestadels med analog bild, detta kan bero på att många bildlärare anser att eleverna måste träna på sin finmotorik då de ser en tydlig försämring i den hos eleverna. Andra faktorer som styr i ämnet är till exempel budgeten, lokalen och undervisningstiden. Resultatet presenteras även i form av en gestaltning. Det är en tavla som är tänkt att bidra till fortsatta diskussioner kring styrningen, skolutvecklingen och digitaliseringen i bildämnet vilket jag anser är viktigt att diskutera. Mottagaren bjuds in att tolka tavlan samt titeln och utifrån detta fundera, reflektera och diskutera vidare.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om och i så fall hur fritidspedagoger/grundlärare mot fritidshem arbetar med det kompletterande uppdraget. Studien grundar sig utifrån en av skolinspektionens kvalitetsgranskningar som pekar på att ett flertal fritidshem har en stor potential att höja kvalitén på sin undervisning och därigenom stimulera elevernas utveckling och lärande. De genomgående frågeställningarna i examensarbetet är: Vad anser lärare i fritidshem att det kompletterande uppdraget innebär? Hur anser lärare i fritidshem att de genom sin undervisning och sina arbetssätt kompletterar skolan för elevernas utveckling och lärande? Hur beskriver lärare i fritidshem sina hinder för att utföra det kompletterande uppdraget? En tidigare studie som detta examensarbete lutar sig på är Persellis och Hörnells (2019) studie om förståelsen bakom det kompletterande uppdraget som visar på skilda uppfattningar om uppdragets innebörd och arbetssätt. Denna studie är kvalitativ och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Empirin har analyserats i relation till John Deweys syn på skola och lärande samt med hjälp av begreppen formellt och informellt lärande. Resultatet visar att uppdraget innebär att komplettera skolans undervisning genom att erbjuda det skolan har och det den saknar, samtidigt som det sker ett samspel mellan elevernas utbildning och erfarenheter. Tematisk, upplevelsebaserad, situationsstyrd, och luststyrd undervisning är några av de arbetssätt som informanterna beskriver som tillvägagångssätt för det kompletterande uppdraget. Lärarna i fritidshem beskriver brist på samverkan och integration mellan skolan och fritidshem som hinder för deras möjlighet att komplettera skolan särskilt under skoltid. Det vi har kommit fram till är att fritidshemmen kompletterar skolans teoretiska och ofta abstrakta kunskap med praktiska arbetssätt för att bidra till att konkretisera och ge mening med kunskaper i verkliga situationer.

The purpose of this thesis is to investigate how teachers at upper secondary school view their profession; how different parameters within the school affect what teaching roles are available for the actor and how this is expressed in the teachers' everyday lives. The material consists of ten qualitative interviews and five supplementary questionnaires. The interviews are about teachers' view of the teacher's role, and their experiences of their profession. I have analyzed these with the help of Erving Goffman's metaphors in dramaturgy, and the concepts of identity and performativity. The thesis analyzes the experience of upper secondary school teachers about their daily lives at work and how they take on different roles at school, as well as how different schools enable different roles. Furthermore, it analyzes how teachers create different strategies for teaching, attracting students' interest in subjects they normally don’t find interesting and at the same time having fun at work. During the process I’ve noticed that the informants have a unified idea about how a good teacher "should be”, but that different aspects within the ideas are prioritized. I’ve also noticed different limitations within the teacher role. I also discuss how the teaching profession is perceived by the teachers, and how it’s made into a stage profession where clothes and other props – such as the classroom, the whiteboard and other school material – are used to portray a teacher. I also examine the fine line between teachers on stage and behind the scenes. The thesis also highlights the many demands and versatility of the teaching profession. How complex it is and that teachers as a professional group are often overlooked in research that focus on school as the students are the primary reason why schools exists.

Tanken med satsningen Skolan som arena är att öppna upp skolan för aktiviteter utanför skoltid, vilketska ske genom samverkan mellan offentliga, privata och idéburna organisationer. Syftet med denna uppsats var att utforska hur Skolan som arena bidrar till socialpedagogiska utvecklings- och läroprocesser för professionella och boende i området kring skolan. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod. Fyra processledare för satsningen Skolan som arena intervjuades, de intervjuade hade samma yrkestitel men olika utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenheter. Informanterna valdes ut då de var de enda i staden som utifrån sin yrkestitel och arbete har kunskaper och erfarenhet att besvara den frågeställning uppsatsen utgick ifrån. Insamlade data analyserades genom tematisk analys ur vilket sex teman framkom: andras antagande, äkta behov, medskapande processer, bildningsprocesser, utmaningar och vuxna. I resultatet framträdde det tydligt att processledarna främjade bildningsgemenskaper genom att aktivt söka efter deltagarnas äkta behovgenom att kunna sortera bort andras antaganden och önskemål om målgruppens verkliga behov. Genom att skapa organiserade möten med människor som visat intresse för en aktivitet gav processledarna möjlighet för att få igång verksamheter som flera i området kunde vara i behov av. I diskussionen framkom att strävan efter att skapa engagemang hos individer och grupper var en viktig komponent i processen med att skapa en skola som arena. Utmaningen låg i att satsningen var ny för staden och att den skulle bli en hållbar och naturlig samlingsplats för närområdets invånare. Processledarna beskrev att nyckelfaktorerna var äkta behov och tillit oberoende av vem de mötte.

Ett av skolans syfte är att lära ut kommunikativ kompetens och göra eleverna till goda, retoriska talare med förmåga att tala i olika sammanhang. Den här studien syftar till att undersöka hur elever använder sig av inledning, avslutning samt ickeverbalt språk i inledning och avslutning i det muntliga nationella provet, samt om ett generellt mönster kan utläsas från eleverna med samma betyg. Analysmetoden bygger på ett antal kriterier kring inledning, avslutning och ickeverbalt språk utarbetade från tidigare forskning angående de tre aspekterna. Materialet för studien utgörs av 13 inspelade tal från kurs 1 och 3 i svenska. Resultatet visade att det helhetsbetyg eleverna fått på provet korrelerade med deras förmåga att använda språkliga medel vid aspekterna inledning, avslut och ickeverbalt språk och att eleverna med samma betyg i stort sett använde sig av samma språkliga medel.

Den här uppsatsen handlar om de val som lärare i svenska på högstadiet och gymnasiet gör när de arbetar med lyrik. Grunden för uppsatsen är en enkätundersökning och en intervju och frågor som har lyfts fram handlar om vilka kategorier av lyrik som har framträtt främst och vilka som har kommit mer i skymundan. Det förs även en kortare diskussion om tidsaspekten för lyrik men även svenskämnet i sin helhet.

No description available.

Avsikten med denna studie har varit att undersöka och söka svar till hur digitala gestaltande sömnadsinstruktioner, i form av filmer, kan utformas för att stötta och skapa självständighet åt samtliga elever, även de elever som har läs- och skrivsvårigheter samt elever med annat modersmål. Studien har också sökt svar om på vilka sätt elevernas uttryck för självständighet visar sig genom användandet av gestaltande sömnadsinstruktioner. Genom aktionsforskning tillsamman med fyra av mina elevgrupper i årskurs nio, med sammanlagt 35 elever, har studien genomförts utifrån ett fenomenologiskt perspektiv genom ett antal kvalitativa metoder. Metoderna har bestått av deltagande observationer, digitala lektioner med utvärdering av gestaltande sömnadsinstruktioner, kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju stycken elever, gestaltning i förändring där elevernas utsagor har varit vägledning till förändring av de befintliga gestaltande sömnadsinstruktionerna och skapandet av nya instruktionsfilmer med andra applikationer. Studien har genomförts under perioden med pandemin Covid-19, vilket har begränsat studiens utformning. Elevernas sammantagna uttryck har visat att verktyg i form av digitala instruktioner kan öka självständigheten i slöjdarbetet när det gäller samtliga elever i undersökningsgrupperna. Eleverna är överlag positiva och de skapade digitala sömnadsinstruktionerna upplevdes som repeterbara digitala genomgångar och ett bra komplement i framtidens slöjdundervisning.

Forskning visar att samverkan mellan skola och socialtjänst är en ständig utmaning. Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares upplevelser och erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet med att tillförsäkra barn goda levnadsvillkor. Metoden i studien var en kvalitativ ansats och det genomfördes sex halvstrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar på barn och ungdomsenheten. De socialsekreterare som intervjuades hade alla arbetat minst ett år på enheten barn och familj. Resultatet i studien visade att samverkan är viktig, men är svår när olika yrkesgrupper ska samverka mot ett gemensamt mål. Teoretiska utgångspunkter som användes i studien var organisations- och samverkansteori. Studien visar att de hinder som framkom handlade främst om okunskap och förståelse om hur socialtjänsten arbetar. De möjligheter som framkom var förslag på att arbeta fram gemensamma rutiner om hur samverkan ska fungera. / Research shows that collaboration between school and social services is a constant struggle. The purpose of this study was to examine the social workers' experience of cooperation between schools and social services when it comes to ensuring children good living conditions. The method in the study was a qualitative approach, and six semi-structured interviews were conducted with social workers working in the children and youth unit. The social workers who were interviewed have all worked for at least one year at the children and family unit. The result in study indicates that collaboration is important, however it if difficult when different professional groups have to strive towards common goals. Theoretical starting points used in the study were organizational and collaboration theory. The study concludes that there are both obstacles and opportunities in collaboration with the school. The study shows that the occurring difficulties were grounded in lack of knowledge and understanding of how the social services work. The possibilities that emerged were suggestions to develop common routines on how collaboration should work.