I klassrummen så används högläsning på varierande sätt beroende på elevgruppen, pedagogen samt klassrumsmiljön. Avsikten bakom denna kunskapsöversikt är att göra en undersökning kring vad forskningen har att säga om hur högläsning utvecklar barn och elevers språkkunskaper. Frågeställningen som vi har inriktat oss inom är ”Hur bidrar högläsning till språkutveckling för elever i lågstadiet?”. Genom en metodiskt informationssökning bland både nationella samt internationella databaser så lyckades vi hitta användbara artiklar till vår studie. De varierande artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa studier, vilket medförde en större utbredning i kunskapsöversikten. Vidare så har resultatet av artiklarna delats in i tre olika kategorier, nämligen högläsningens attityder i hemmet, högläsning i den tidiga åldern samt högläsning i skolan. Sammanfattningsvis så påvisar forskningen att föräldrarnas litteracitetaktiviteter i hemmet bidrar till en positiv språkutveckling bland de minderåriga. Ju tidigare barn och elever får bekanta sig med böcker desto gynnsammare blir dess språkutveckling. Forskningen konstaterar även att beroende på hur högläsningen används i praktiken skiljer det sig åt när det kommer till språkutvecklingen. Den interaktiva högläsningen visade sig ha en gynnsam påverkan bland barn och elevers språkprocess. Där bland annat systematiska lässtopp bidrog till ett utvecklande av både språket men även elevernas kognitiva och emotionella intelligens.

Lärare är hårt belastade på arbetet och den vanligaste orsaken till långvarig sjukdom bland lärare är psykiska sjukdomar som reaktion på svår stress. Kvinnliga lärare upplever mer stress än sina manliga kollegor. Föreliggande studies syfte har varit att skapa förståelse för hur kvinnliga högstadielärare upplever sin arbetsplats och vidare undersöka vilka genuskodade skillnader och förväntningar de upplever i sitt arbete. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutik med en kvalitativ ansats, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga högstadielärare. För att analysera insamlad empiri har vi utgått från Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll- och stödmodell samt Ackers (1990) begrepp könade organisationer. Resultatet visar att kvinnliga högstadielärare upplever höga och ohanterliga arbetskrav, vilket genererar obalans mellan komponenterna krav, kontroll- och stöd i sitt arbete. Detta leder till en ohälsosam stressnivå som gör att lärarna inte upplever arbetstillfredsställelse på sin arbetsplats. Resultatet visar också att kvinnliga högstadielärare uttrycker olika genuskodade förväntningar och skillnader. Det framkom att elever uppför sig olika mot manliga eller kvinnliga lärare där de manliga lärarna blir bemötta med mer respekt. De kvinnliga högstadielärarna förväntas ha ett mer omhändertagande arbetssätt. Dessa karaktärsdrag är kompetenser som inte uppmärksammas på samma sätt som hos en manlig lärare utan de ses vara naturligt medfödda hos kvinnorna.

Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi på två olika skolor utfört djupintervjuer med pedagoger och rektorer samt gjort deltagande observationer under skoldagen. Vi har undersökt hur två skolor i Skåne arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi har utgått från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen när vi analyserat hur pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet under skoldagen. Att kroppen är fenomenal betyder att den är upplevande. Den är både subjekt och objekt, för sig själv och för andra. Det går inte att dela på kropp och själ. Pedagogerna har olika sätt att se på kroppen beroende på i vilket sammanhang den fysiska aktiviteten äger rum. Pedagogerna utgår från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen när de har undervisningen som utgångspunkt när den fysiska aktiviteten äger rum. När pedagogerna avbryter undervisningen för att erbjuda eleverna fysisk aktivitet utgår de inte från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen. I dessa situationer ser de kroppen som en fysisk kropp. De ser kroppen som enbart objekt, en materiell icke-tänkande kropp. Det vi menar är att när pedagogerna använder den dagliga fysiska aktiviteten för att uppnå det nya läroplanstillägget har vi sett sambandet att kroppen enbart ses som fysisk och aktiviteten sker oftast som ett avbrott från den pågående undervisningen.Vår undersökning visar att pedagoger erbjuder elever daglig fysisk aktivitet. Fysiskt inaktiva elever deltar i den dagliga fysiska aktiviteten i lika hög grad som övriga elever. Pedagoger säger att elever kan koncentrera sig bättre efter fysisk aktivitet. Det har visat sig vara lättare att införa daglig fysisk aktivitet i de lägre åldrarna (år f-3 ) jämfört med de högre åldrarna (år 4-6). Pedagoger och rektorer menar att samhällsutvecklingen är en bidragande orsak till att barn rör sig mindre idag. De anser att detta är ett skäl till att läroplanstillägget om daglig fysisk aktivitet har uppkommit. Engagemanget hos rektorer och pedagoger när det gäller daglig fysisk aktivitet är stort på båda skolorna.

Studiens syfte är att synliggöra hur hållbar utveckling används i samhällsorienterad undervisning på mellanstadiet.Våra frågeställningar är:· Vilka dimensioner av hållbar utveckling betonas av läraren i de samhällsorienterande ämnena på mellanstadiet?· Vad är det som påverkar lärarens val av innehåll i samhällsorienterande ämne inom arbetsområdet hållbar utveckling?De teoretiska utgångspunkter som vi använt är ramfaktorteorin, Deweys teori om individer, skola och samhälle samt värdepedagogik. De valda teoretiska utgångspunkterna lyfter och kompletterar varandra och ger resultatet tydliga infallsvinklar. Vi har fokuserat på tidigare forskning ur både ett nationellt- och ett internationellt perspektiv. Tematiseringen är baserad på den tidigare forskningen och den tematisering vi fann där. Metoden i studien är kvalitativa intervjuer. Metoden valdes för att vi ville nå djupare och personliga svar från respondenterna. Den dimensionen som framkom mest i undervisningen var miljödimensionen. Gällande lärares val av innehåll, fann vi att den personliga referensramen spelade en betydande roll. Det blev tydligt att lärare behövde förhålla sig till både inre- och yttre faktorer.

SyfteUppsatsens syfte är att jämförande och beskrivande undersöka hur föräldrar upplever att skolvalet påverkat deras barns situation ur ett integrationsperspektiv. MetodMaterialet för undersökningen har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, dessa har jämförts dels med varandra och dels med tidigare forskning. Vi har varit i kontakt med två olika föräldragrupper, en i Spanien och en i Sverige.ResultatSkolvalet kan ses som ett aktivt deltagande i samhället genom det aktiva val som det innebär att välja. Båda respondentgrupperna är överens om att det är viktigt att integreras och att det största ansvaret ligger hos invandrarna. Anledningarna till att man väljer en skola som speglar den egna kulturen är ofta desamma. Man vill utgå ifrån den egna kulturen för att barnen ska få en trygg och stabil upplevelse av sin egen identitet utifrån vilken de kan möta samhället i det nya landet. De närliggande kommunala skolorna har också ofta en viss betydelse för valet eftersom man upplever misstro gentemot dem, både vad gäller disciplin, arbetsro och den höga andelen invandrare.

No description available.

Syftet för uppsatsen var att undersöka förhållandet mellan religion och politik i det amerikanska samhället med fokus på hur kristendomen påverkar skolundervisningen. Fokus har lagts på områdena: sexualundervisning, homosexualitet, abort och skapelselära kontra utvecklingsteori. Metodologiskt har studien genomförts med analys av aktuell och relevant litteratur och av två religionssociologiska surveyer. I mitt resultat har jag hittat betydande skillnader i hur sexualundervisningen genomförs, de största skillnaderna var mellan sydstaterna i bibelbältet och de nordöstra delstaterna. Betoningen låg på sexuell avhållsamhet före äktenskapet. Fler amerikaner är idag positiva till abort än tidigare men en stor del av befolkningen är fortfarande osäker. Attityder till homosexualitet har förändrats i positiv riktning mot ett ökat accepterande. Förändringarna i riktning mot ett accepterande är främst beroende av synen på homosexualitetens ursprung. Skolan tar inte upp frågan i undervisningen utan är mer inriktad på att förhindra diskriminering. Den kristna högern har förlorat kampen om en normativ kristen undervisning. Den ska vara neutral i den offentliga skolan. Amerikaner har fortfarande i sin privata religiösa tro en betydande förankring i skapelsetron. I bibelbältet görs försök att balansera de båda uppfattningarna. I en jämförelse av undervisningen mellan USA och Sverige finns betydande skillnader. Utvecklingsteorin och en helomfattande sexualundervisning har en starkare ställning i Sverige.

I den föreliggande forskningsöversikt och densamma uppsats är syftet att skildra hur ett fenomen kan bemötas på olika sätt. För att uppnå detta syfte presenteras olika metoder med en utgångspunkt i fem vetenskapliga artiklar. I de fem vetenskapliga artiklarna skildras respektive fem olikartade studier inom vilka vardera studien presenterar olika metoder som på varierande tillvägagångssätt bemöter rasism. Även tillkommande i uppsatsen presenteras och appliceras en teori som påvisar den avgörande betydelsen som utvecklingen av en medvetenhet har, för att lyckas inom problemområdet.Samtliga metoder prövas på ett teoretiskt plan mot den svenska skolan och ämnet samhällskunskap. Där del-syftet i forskningsöversikten visar resultatet att en integrering av det vetenskapliga metoderna till skolans sfär är möjlig. I detta illustreras att det finns flertal valbara pedagogiska verktyg som går att nyttja för att bemöta rasism i skolan.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka innebörden av entreprenöriellt lärande. Jag vill också undersöka huruvida man kan hitta mönster i företagsekonomilärares definitioner av entreprenöriellt lärande och hur mina resultat kan jämföras med tidigare publikationer som finns på området samt pedagogisk teori.För att undersöka detta gjorde jag en kvalitativ studie där jag genomförde intervjuer med fyra ämneslärare i företagsekonomi på tre olika gymnasieskolor. Jag sammanställde även en kunskapsbakgrund med en översikt över styrdokument, Skolverkets publikationer samt tidigare forskning. Från intervjusvaren hittade jag en samling övergripande teman vad gäller entreprenöriellt lärande. Dessa teman jämfördes med teman och nyckelord från kunskapsbakgrunden för att se om mönster kunde hittas. Resultatet visar att det mellan olika lärares synsätt på entreprenöriellt lärande finns både likheter och skillnader. Detsamma gäller för om man jämför tidigare forskning med vad lärarna hade att säga. Lärarna och forskningen är generellt sätt överens om att vissa kompetenser, så som stärkt självförtroendet, att ta ansvar, att samarbeta, att kommunicera samt att vara handlingskraftig, stimuleras av entreprenöriellt lärande. Det finns också en viss samstämmighet i att det överlag finns en definitionsproblematik när man talar om entreprenörskap. Det finns också en samstämmighet mellan lärarna avseende hur de definierar entreprenöriellt lärande. Jag har plockat kärnan i det de deltagande lärarna har sagt och kommit fram till att entreprenöriellt lärande är att eleverna gör saker och driver sin egen process.

Förväntat kunskapsbidragGenom att ta del av elevernas egna berättelser om språkstörning relaterat till skolbyte samt lärande så får vi möjlighet att höra deras röster kopplat till forskningsområdet. Vidare är det viktigt att belysa övergången från specialskola med inriktning grav språkstörning till gymnasieskola. Skolpersonalen belyser vilka behov skolan ställs inför och hur de kan rusta för att möta upp målgruppen vid övergången. Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att samla information om hur elever med språklig sårbarhet och mottagande skolors personal har upplevt skolövergången från specialskola till gymnasieskola. Frågeställningarna täcker in empirin i studien och genom att ställa dem i relation till de specialpedagogiska perspektiven och Vygotskijs sociokulturella teori genomfördes analyser samt slutsatser drogs baserade på resultatet. Syftet var att bidra med nya aspekter kring språklig sårbarhet kopplat till lärande på individ, grupp, skol samt organisationsnivå. Vad berättar eleverna om i sin dokumentation inför gymnasiestart? Vad framkommer i elevernas berättelser som betydelsefullt kring övergången från specialskola till gymnasieskola avseende lärande och socialt samspel relaterat till språklig sårbarhet? Vad berättar den mottagande skolpersonalen om hur de upplever att eleverna är rustade för att kommunicera och förmedla de anpassningar och metoder som gynnar dem i deras lärande i den nya skolformen? Vilka anpassningar eller pedagogiska strategier har den mottagande skolan genomfört för att gynna elevernas lärande? Vad visar resultatet i jämförelse med den tidigare forskningen samt den teoretiska ansatsen i uppsatsen?TeoriUppsatsen tar sin ansats i det sociokulturella perspektivet samt de specialpedagogiska perspektiven. Detta innebär att elevernas skolövergång samt lärandeprocess kan belysas med hjälp av flera olika perspektiv. Elever med språklig sårbarhet och skolpersonalens upplevelser kan med hjälp av perspektiven betraktas genom berättelser om kommunikation, socialt samspel,proximal utvecklingszon och kontext men även utifrån delar och helhet, så som individ, grupp, skola och organisationsnivå.MetodStudien är en kvalitativ studie med narrativ ansats. Undersökningsmaterialet har tagits fram genom elevdokumentation, elevberättelser samt intervjuer med skolpersonal. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och eleverna hade tillgång till Symwriter text (bildstöd) under våra samtal. Berättelserna och intervjuerna transkriberades. Elevdokumentationen analyserades. Elevdokumentationen, det inspelade materialet och texterna användes sedan som underlag till resultat och analys.ResultatResultatet visar att bara några av eleverna har förmedlat sina behov muntligt i mötet med den mottagande skolans personal vilket kan bero på att alla gymnasieskolor helt enkelt inte frågat efter elevernas berättelser eller att relationer tar tid att bygga upp och undersökningen genomfördes i anslutning till skolstarten. Eleverna uttrycker alla i sina berättelser en nervositet inför gymnasiestarten och är enligt tidigare forskning mer utsatta än andra jämnåriga kamrater vad gäller det sociala samspelet eftersom de har en språkstörning vilket medför ett behov av stöd. Överlämningsprocessen har sett olika ut på de tre gymnasieskolorna. Utifrån den teoretiska ansatsen som bygger på de specialpedagogiska perspektiven kan vi se att eleverna får olika bemötande utifrån den mottagande skolans perspektiv. Elevernas behov relaterat till den omgivande miljön kan tolkas utifrån fyra olika nivåer: individ, grupp, skola och samhälle. Förutom att ta emot skriftlig och muntlig information från specialskolan mötte en av skolorna även eleverna i samtal och lyssnade på deras berättelser vilket gynnar målgruppen bäst. Vidare gav två av skolorna efter mottagande av eleven ett personligt stöd i sociala och pedagogiska processer medan den tredje skolan inte erbjöd detta stöd vilket resulterade i att eleven inte kom till skolan mer än vid några enstaka tillfällen. En av skolorna hade inte anpassat undervisningen på ett särskilt sätt för elever med språklig sårbarhet utan de hade istället anpassat undervisningen utifrån alla elevers behov. Undersökningen visar även att skolpersonalen bör fundera över hur de uttrycker sig om och till elever med språklig sårbarhet då det är viktigt att möta ungdomarna med respekt och tillförlit om elevernas självbild inte stämmer överens med vuxenvärldens. I resultatdelen utgår vi från Vygotskijs sociokulturella teori, då vi presenterar olika samspelssituationer.ImplikationerDet är viktigt att personalen som möter eleverna ha den kompetens som krävs för att möta upp de behov som kan uppstå i lärandesituationer men de ska även kunna koppla teori till praktikutifrån att eleverna är individer och att språkstörningen är föränderlig då den påverkas av kontexten eleven befinner sig i. Det är även viktigt att personalen är medveten om de specialpedagogiska glasögon de väljer att ta på sig i mötet med elever med språklig sårbarhet. Detta för att de ska kunna se olika orsaks- och konsekvenssamband, samt kunna se att individ, grupp, skola och samhälle inte verkar isolerade utan är beroende av varandra. En specialpedagogisk slutsats är att specialskolan och gymnasieskolan bör utveckla ett ökat samarbete för att med gemensam teoretisk och praktisk erfarenhet skapa en ännu mer gynnsam lärandemiljö för elever med språklig sårbarhet vilket pekar på ett ökat behov av att utveckla övergången till gymnasieskolan.