Trots intensiva satsningar på skolans digitalisering visar forskningen att den inte lederautomatiskt till förbättrat lärande och kunskapsutveckling hos eleverna. Syftet medexamensarbetet var att undersöka pedagogernas syn på frågan hur IT och 1:1 kontextenkan utnyttjas för att främja elevers lärande i naturvetenskaplig undervisning.Empirin omfattar djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi, kemi ellerNO. Syftet var att få insikt i lärarnas funderingar och sätt att använda IT och 1:1kontexten för att stötta elevers lärande och det pedagogiska arbetet. Dessutom gjordesen enkätstudie bland åtta lärarstudenter för att ta reda på deras uppfattningar om 1:1kontextens användning och effekt vid observerade naturvetenskapliga lektioner. Detempiriska materialet analyseras utifrån utvalda teoretiska utgångspunkterna somomfattar teorier av Vygotskij och Dewey kring sociokonstruktivistiskt läranderespektive inquiry-based learning samt Mishra och Koehlers TPACK modell.Kopplingar görs också till aktuell evidensbaserad pedagogisk forskning kring IT-stöddlärandet som beskrivs i forskningsöversikten.Arbetets resultat visar på konkreta exemplen på hur IT och 1:1 kontexten kanutnyttjas för att främja elevers lärande, t.ex. vid utveckling av förmågor som lära attlära, metakognition, kommunikation och digital kompetens. Identifierade positivafaktorer för en effektiv IT användning är ett elevcentrerat undervisningsupplägg,lärarnas IT-intresse och elevernas guidning kring datoranvändning och kunskapsmålen.I arbetet identifieras också en rad utmaningar och riskfaktorer som kan lätt äventyrapositiva effekter av IT och 1:1 kontexten. Som mest besvärlig upplevs ITsdistraktionskraft på eleverna samt lokala förutsättningar som är svårare att påverka(teknisk utrustning, klassens sammansättning, elevernas motivation och förmåga tillsjälvkontroll, samt lärarnas möjligheter till att kunna utveckla sin TPACK).Analysen visar att positiva effekter för undervisningen och elevers lärande uppstårmer sannolikt när IT och 1:1 kontexten används selektiv för att stödja effektivaläraktiviteter som är aktiva, elevcentrerade, kognitiv utmanande, skapande och (social-)konstruktivistiska samt för att ge formativ bedömning. / Teaching science with one computer per pupil:opportunities and challenges from teachers’ perspective

Syftet med denna studie är att undersöka föräldrars uppfattningar om högläsningens betydelse för barns läsutveckling i hemmet och i skolan och om samverkan mellan hem och skola inom berört område. Syftet är även att undersöka om föräldrars sociokulturella bakgrund har någon betydelse för deras uppfattningar. Studien har genomförts i samarbete med ett projekt i en årskurs ett på en kommunal skola i Sverige som syftar till att stärka samverkan mellan hem och skola. Det sociokulturella perspektivet svarar för studiens teoretiska utgångspunkt och den metodologiska ansatsen tar sin utgångspunkt i fenomenologin. Empirin består av en enkätundersökning och kvalitativa forskningsintervjuer med avsikt att skapa en djupgående bild av föräldrarnas egna uppfattningar. Vad gäller de informanter som deltar i studien så har de valts ut bland de föräldrar till de deltagande barnen i den årskurs ett som projektet berör. Studien lyfter fram föräldraperspektivet vilket till stor del har saknats i tidigare forskning. Studiens resultat indikerar att föräldrars sociokulturella bakgrund inte har någon större betydelse för deras uppfattningar. Föräldrarna uppfattar att högläsning i hemmet och i skolan och samverkan mellan hem och skola är betydelsefull för barns läsutveckling. Studien visar även att föräldrarna ser sig själva som betydelsefulla vägledare i högläsningssituationen, vilket i sig kan gynna barnets läsutveckling. / The purpose of this study is to investigate parental perceptions of the significance of reading aloud for children ́s reading development at home and in school, and the interaction between home and school in the area concerned. The aim is also to examine if the parents ́ socio- cultural background influence their perceptions. The study was conducted in cooperation with a project that took place in the first grade at a public school in Sweden, which aimed to strengthen the cooperation between home and school. The socio-cultural perspective forms the study ́s theoretical basis and its methodological approach is based on phenomenology. The empirical data consist of a survey and qualitative interviews with the intention to get to know the parents ́ own perceptions. As for the informants involved in the study, they have been selected among the parents of the children who are participating in the first year of the project. The study highlights that the parental perspective has largely been lacking previous research. The results of the study indicate that the parents ́ socio-cultural background does not have any significant impact on their perceptions of the significance of reading aloud for children at home and in school. Parents perceive that reading aloud at home and in school and a collaboration between home and school are important for children ́s reading development. The study also finds that the parents see themselves as important actors when it comes to reading aloud situations, which in itself beneficial for the children ́s reading development.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att, ur ett kulturellt perspektiv, undersöka om och hur fyra lärare på gymnasiet i idrott och hälsa använder formativ bedömning i sin undervisning. Studien syftar även till att utröna faktorer som främjar och hindrar användning av formativ bedömning. (1) Hur framställs syftet i undervisningen och på vilket sätt är det relaterat till lärande? (2) När och på vilket sätt använder läraren någon av de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning? (3) Vilka faktorer kan främja användningen av formativ bedömning? Metod En kvalitativ studie genomfördes genom att observera videoinspelade filmer av fyra stycken lärare i idrott och hälsa på gymnasiet från fyra olika skolor. Under observationen användes de fem nyckelstrategier inom formativ bedömning som dataanalysverktyg. Observationen synliggjorde hur lärarna arbetar med formativ bedömning i sin undervisning. Resultat Observationerna visade att om lärarna inte tydliggör lärandesyftet för eleverna så blir undervisningen ur lärandesynpunkt inte lika meningsfull. Lärarna tydliggör syftet på olika sätt, antingen i början, under lektionens gång, i slutet eller inte alls. Resultatet visar också att lärarna inte använder formativ bedömning medvetet. Det medför att situationerna när lärarna använder någon av nyckelstrategierna inom formativ bedömning sker sporadiskt och vid enstaka tillfällen under lektionerna. Det visade sig också att viktiga faktorer som främjar användningen av formativ bedömning är att läraren har ett syfte med lektionen som tydliggörs för eleverna, lektionens upplägg, att eleverna blir aktiva i sitt eget lärande och hur gruppindelningen sker. Slutsats Slutsatsen i studien är att lärarna inte använder sig av formativ bedömning i sin undervisning men det förekom att de omedvetet fick med någon del av den formativa bedömningen. När de omedvetet använde sig av formativ bedömning gick det tyda att lektionen blev mer meningsfull för eleverna och att lärandesituationer förekom oftare. / Purpose The purpose of this study is to, from a cultural perspective, investigate if and how four highschool teachers in physical education use formative assessment in their teaching. The studyalso aims to determine factors that promotes and prevents the use of formative assessment. 1) How does the purpose of the lesson present itself, and in which way is it related tolearning? 2) When, and in what way does the teacher use any of the five key strategies within formativeassessment? 3) What factors promotes the use of formative assessment? Method A qualitative study was implemented by observing the video recorded footage of four highschools physical education teachers from four different schools. During the observations thefive key strategies within formative assessemnt were used for data analysis. The observationsmade visible how the teachers work with formative assessment in their teaching. Results The observations showed that the teaching from a learning point of view is not as meaningful,if the teachers do not clarify the learning objectives for them. The teachers make the purposeclear in different ways, either at the beginning of the lesson, during the lesson, at the end ofthe lesson or not at all. The results also showed that teachers do not use formative assessmentconsciously. This leads to the situations, when teachers use some of the key strategies informative assessment, occurs sporadically and occasionally during lessons. It was alsoestablished that key factors that promote the use of formative assessment is that the teacherhas a purpose with the lesson that is made clear to the students, the lesson structure, thestudents become active in their own learning and how grouping takes place. Conclusions The conclusion of the study is that teachers do not consciously use formative assessment intheir teaching. Though it occurred that they subconsciously included some parts of theformative assessment.When they unintentionally used formative assessment it occurred that the lessons was moremeaningful for the students and the learning situations occurred more frequently.

I denna litteraturstudie undersöks det vad styrdokumenten säger om källkritik och kritiskt granskande och hur det ska läras ut. Studien har svarat på vilken kritik det finns mot läroplanens intentioner och hur utfallet blivit. Studien tar upp forskning om den praxis som råder när elever i åldrarna årskurs 4 – 6 använder Internet och sociala medier. Läroplanen, kommentarmaterial, analyser av gällande läroplan samt artiklar har belyst en viss frånvaro av kunskap och tillämpning av begreppet källkritik i en skolkontext. Studiens slutsats blir att begreppen källkritik och kritiskt granskande helt borde genomsyra läroplanen och gå tvärsigenom alla ämnen.

Detta är en studie som undersöker hur lek kan fungera som metod under den naturvetenskapligaundervisningen för elever i årskurs 1-2. Studien är kvalitativ ochutgår från en fenomenologisk ansats där den enskilda individens syn på lek undersöks.Data har insamlats med hjälp av intervjuer och observationer som genomförs itvå klasser, en årskurs 1 och en årskurs 2. Intervjuerna görs med klasslärarna i respektiveklass och samtliga elever intervjuas i fokusgrupper, totalt antal elever sommedverkar i studien är 32 stycken. Tidigare forskning visar att det tycks sakna tidigareforskning på hur lek påverkar elevers lärande. Den visar också att lärares kunskapom den naturvetenskapliga undervisningen påverkar elevernas intresse. Läraresointresse och okunskap i ämnet genererar i att elevens naturliga lust inte tastillvara på utan ger i det långa loppet elever som ser naturvetenskap som någontingtråkigt och oviktigt. Resultatet av denna studie visar att lek kan fungera som metodi den naturvetenskapliga undervisningen men att det är viktigt med både introduktion,genomförande och återkoppling efteråt för att hjälpa eleverna att kopplaleken till lärandet. Resultatet visar också att begreppet lek är svårdefinierat och attde lärare som deltagit i studien har olika uppfattningar om vad lek som undervisningsmetodär. Intervjuer med elever visar att en del har svårt att förstå att de lärsig när undervisningsmetoden är lek medan en del elever uppskattar det och menaratt de lär sig mer när de får gestalta och använda kroppen.

Litteraturstudien handlar om elever med fallenhet och vad som definieras som särbegåvad eller att ha en fallenhet. Hur kan särbegåvade elever bli uppmärksammade och vilka metoder används till detta samt hur påverkas elever med särbegåvning av de sociala miljöerna hem och skola. Typiska drag och mönster hos särbegåvade elever är även något som beskrivs i denna studie. Litteraturstudien visar att matematiskt begåvade elever kan bli synliga genom metoder i form av psykologiska besök, kreativa tester samt att elever visar specifika förmågor. Att vara begåvad innebär att tänka matematik i det vardagliga livet, att se matematik utanför ämnet men också ha ett visst tänk när det kommer till matematik som ämne i skolan. Elever med fallenhet för matematik behöver inte besitta alla förmågor som beskrivs, för att ha en fallenhet för ämnet. En särbegåvad elev kan fungera i liknelse med en normalbegåvad elev i sociala miljöer, dock är vetenskapen och litteraturen inte ense om detta. Den stora skillnaden på en särbegåvad elev och en normalbegåvad elev är, enligt litteraturen, strävan efter framgång och fokuseringen på uppgiften de har framför sig.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka vilken effekt har kamratåterkopplingsmodellen har i samband med idrottsundervisning i jämförelse med kontrollgruppen som utövar direkta instruktionsmodellen. Samt vilken av inlärningsteorierna har störst effekt. Vår hypotes är att kamratåterkopplingsmodellen är den inlärningsteori som ger bäst effekt vid inlärning av elevers färdighetsförmågor i momentet basket. Momentet behandlar öga-hand motoriken i form av basket. Metod: Ett före och efter test som innefattade 35 skott från straffkastlinjen – 4,25 m från baslinjen genomfördes. Deltagarna utför 5 övningskast för att därefter kasta 30 försök i 3 block (10 försök/block). Kasten graderas via ett poängsystem och dokumenteras. Totalt var det 6 tillfällen, ett testtillfälle innan experiment, 4 lektioner på 60 minuter/lektion där gruppen fördelades slumpmässigt in i två grupper med en bestämd inlärningsmetod per grupp samt ett testtillfälle efter avslutat experiment. Urvalet utgår från en målpopulation i årskurs 5 och använder sig av ett icke-slumpmässigt urval med ett bekvämlighetsurval på målpopulationen. I studien deltog totalt 28 elever, hälften killar (n=14) hälften tjejer (n=14). Two way repeated measures ANOVA utfördes för att analysera en eventuell statistisk signifikant interaktionsterm. Därefter granskades huvudeffekten för båda faktorerna och avslutades med ett post hoc test för att förstå eventuella skillnader. Resultat: I studiens resultat går det att urskilja att majoriteten av testpersonerna i respektive grupp har förbättrat sitt totala resultat från det första testtillfället till det slutliga resultatet. Det var dock inte en tillräcklig förändring av resultatet för att kunna urskilja något signifikantvärde hos någon av grupperna. Detta då skillnaden mellan för- och eftertest för gruppen med den direkta instruktionsmodellen inte visade på någon signifikans (p=0,758) och detsamma gäller gruppen med kamratåterkoppling (p=0,598). Slutsats: Enligt resultatet från denna studie går det inte att tyda vilket av de två pedagogiska tillvägagångssätten som är det mest effektiva för att leverera önskade lärandemål och färdigheter i undervisningen. I och med detta menar vi att det fortfarande saknas betydande mätningar som jämför olika undervisningsmetoder och strategier som lärare kan använda sig av för att uppnå kompetensbaserade resultat. / Aim: The purpose of the study is to investigate what effect the peer teaching model has in connection with sports education in comparison with the control group that exercises the direct instructional model And which of the learning theories has the greatest effect. Our hypothesis is that peer teaching is the learning theory that gives the best effect when learning skills abilities in basketball. The moment is about eye-hand motor skills in the form of basketball. Method: A pre- and post test that included 35 shots from the penalty shootout - 4.25m from the baseline was completed. The participants perform 5 exercises tries to then throw 30 tries in 3 blocks (10 tries / blocks). The tries were graded through a scoring system and documented. In total there were 6 occasions, one pre-test, 4 lessons in 60 minutes / lesson, where the group was randomly divided into two groups with a specific learning method per group and a post-test. The selection is based on a target population at grade 5 and uses a non-random selection with a comfort selection on the target population. In the study, a total of 28 students participated, half boys (n = 14) as girls (n = 14). Two-way repeated measures ANOVA was performed to analyze any statistically significant interaction term. Thereafter, the main effect was examined for both factors and concluded with a post hoc test to understand any differences. Results: The results of the study show that the majority of test subjects in each group have improved their overall result from the first test case to the final result. However, there was not a sufficient change in the result to be able to discern any significant value in any of the groups. This is because the difference between pre- and post-test for the group with the direct instruction model showed no significance (p = 0.758) and the same applies to the group with peer feedback (p = 0.598). Conclusions: According to the results of this study, it is not clear which of the two pedagogical approaches is the most effective in delivering desired learning objectives and skills in teaching. By this we mean that there are still no significant measurements that compare different teaching methods and strategies that teachers can use to achieve competency-based results.

Den här uppsatsen är en del av pilotprojektet ”Läsläxa i ämnet svenska för flerspråkiga elever”. Projektet tar avstamp i forskning om läsning på ett andraspråk, inkluderande och flerkulturell undervisning samt samverkan mellan hem och skola kring läsläxor. Syftet med studien är att erhålla ny kunskap om hur läsläxor i ämnet svenska fungerar för flerspråkiga elever i årskurs 3 i grundskolan. Ett av de viktiga intresseområdena är lärarnas, elevernas och föräldrarnas erfarenheter, uppfattningar och frågor kring läsläxor och deras utformning. Sammanlagt genomfördes sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna är medvetna om flerspråkighet och att de arbetar med läsläxor på ett strukturerat sätt och ständigt utvärderar sitt arbete. De är engagerade i sitt arbete och försöker att ge rätt verktyg till de flerspråkiga eleverna så att de ska kunna utveckla lässtrategier och förbättra sin läsförståelse. Som det framgår från intervjuerna är eleverna medvetna om syftet med läsläxor och upplever att den största svårigheten är att förstå svåra ord i texten. När det gäller föräldrarna är de positivt inställda till skolan, lärarna och läsläxorna och trots sin korta skolbakgrund försöker att stötta sina barn enligt förmåga. Då läsläxorna enbart ges på svenska är det samtidigt tydligt att den enspråkiga normen dominerar. / This is a part of a project called ”Reading Homeworks for Multilingual Pupils” that aims at monitoring the practices, behaviour, notions and current discourses in elementary classes in Sweden where multilingual pupils from migrant families are included. Six different interviews have been conducted with Swedish teachers, multilingual pupils and their parents in order to map the factors that influence the activity of reading homeworks both at home and at school. Both the construction of interview questions and the discussion of data gathered in participants’ answers have been influenced by nexus analysis where reading homework constitutes the social interaction platform on which all three parts, teachers, pupils and parents, meet. The results have been discussed through the lens of theories by J. Cummins, P. Gibbons and O. García. There has been a significant change in schools in Sweden with larger number of multilingual pupils that have Swedish as their second language, in the classrooms. That is why new requirements are laid regarding teachers’ competencies and practices. Interaction between teachers and parents and positive opinions about homework can influence pupils’ reading comprehension. Homework design and individual support of pupils in need are some of the issues observed in the paper. / Läsläxa i ämnet svenska för flerspråkiga elever

<p>Palatset skall bli ett kulturhus för barn och är i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att genom diskursanalys kartlägga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrån frågeställningen: Hur ser Palatset på begreppen barn och kultur, och hur förhåller sig detta synsätt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmänna politiska samtidskontext?</p><p>Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material från Palatset. Analysen synliggör barnet med rättigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn. Kultur framstår som gateway, eller portal, till goda egenskaper och kunskaper, vilket är en diskurs beroende av idén om kulturen som god. Jämte dessa, framgår också en diskurs om kulturen som magisk och denna blottar ytterligare diskurser om barnet. Dels barnet som behövande men framför allt barnet som fantastiskt/gudomligt/magiskt.</p><p>Jag diskuterar svårigheter kopplade främst till diskurserna om det kompetenta barnet och barnet som aktör, samt betonandet av barnet som being. Då dessa diskurser och egenskaper skrivs fram, hotar de att dölja maktasymmetrin mellan barn och vuxen. Jag lyfter även fram vikten av ett kontextuellt perspektiv, i förhållande till dessa diskurser. Även svårigheter förknippade med barns delaktighet och maktaspekter rörande aktiviteter <em>med</em> barn diskuteras.</p><p>I förhållande till politiska samtidsperspektiv konstateras att Palatset svarar mycket väl mot många samtida tankegångar och behov. Palatset och skolan uppvisar flera likheter i syn på kultur och skapande. Likheterna är mycket intressanta då olikheterna mellan skola och kulturliv gång på gång skrivs fram i politiska sammanhang. Den främsta gemensamma nämnaren är diskursen om den goda kulturen, vilken framstår som en oproblematiserad och mycket starkt rotad kulturdiskurs i vår samtid.</p><p>Avslutningsvis konstateras att studien främst blottar barnkulturens samtida politiska diskursiva strukturer, snarare än visionen om Palatset i första hand. Även om diskursanalysen visar tankemässiga strukturer inom Palatset, är empirin författad i ett specifikt syfte och adresserar ett politiskt sammanhang och reflekterar därmed i första hand Palatsets förståelse för det sammanhanget, det samtida diskursiva fältet.<strong></strong></p>

<p>Denna studie har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka hur lärare arbetar och diskuterar om etik. Jag har använt mig av grundad teori, där teorier framträder ur det insamlade materialet. I analysen har försök gjorts till att identifiera och förstå etiska situationer utifrån lärarnas syn på elever. Lärarnas undervisning har kunnat kopplas till olika människosyner och därigenom tolkat hur de ser på elever och vad de ska lära sig. </p> / <p>This study has a qualitative attempt where the result has been based upon observations and interviews. The purpose of study was to inquire how teachers work with and discuss ethics. I have adopted grounded theory, where the theories appear from the gathered material. In the analysis, attempts have been made to identify and understand these ethical situations from the teachers’ view on students. The teachers’ education has been able to link to different views on mankind and thereby interpreted on how they perceive their students and what they should learn.</p>