Hundassisterad pedagogik (HAP) är en metod där hund används som verktyg i skolverksamhet och användandet av hundar i skolmiljö ses som ett pedagogiskt och hälsofrämjande verktyg. Syftet med studien är att uppmärksamma vad och hur de yrkesverksamma inom HAP anser att metoden kan gynna eleverna. Studien belyser också vilka svårigheter, hinder och möjligheter det finns med metoden. Resultatet grundar sig i en kvalitativ intervjustudie där författarna av studien har intervjuat sju yrkesverksamma inom HAP. Det framkommer i studien att de yrkesverksamma kan se flera olika positiva och gynnsamma aspekter med metoden hos eleverna, bland annat pedagogisk utveckling och förbättrat psykiskt mående. Huvudresultaten är att HAP som metod framför allt gynnar barn med diagnoser och läs-och skrivsvårigheter och att HAP kan bidra till att hemmasittare återgår till skolan.

I följande studie undersöks svensklärares arbete med och inställning till grannspråks­under­visning i gymnasieskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv. Flera tidigare undersökningar pekar på problem såsom att lärare uppskattar sin grannspråks­kompetens som låg och nedprioriterar momentet. Det övergripande syftet med undersökningen är att belysa hur svensklärare arbetar med det centrala innehållet om språken i Norden, hur de betraktar momentet samt hur förutsättningarna för deras undervisning ser ut. Vidare undersöks vilka resurser som skulle kunna krävas för att förstärka undervisningen. Sex svensklärare på gymnasiet har intervjuats individuellt om sina grannspråkserfarenheter i såväl sin lärarutbildning som egen undervisning inom ramen för kursen Svenska 2. Under­sökningen visar att lärarnas självskattade grannspråkskompetens är förhållandevis låg, att stoff­trängseln i svenskämnet leder till att andra moment prioriteras och att tillgången till lämpligt material är bristfällig. De förbättringsmöjligheter som lärarna föreslår gäller att integrera delar av grannspråksundervisningen i litteraturhistoriemomentet och att resurser läggs på fortbildning och bättre läromedel. Därtill handlar det om att omstrukturera innehållet i kurserna dels för att underlätta elevernas lärandeprogression, dels för att höja kunskaps­områdets status. Undersökningen visar sammantaget att det råder diskrepans mellan språk­politiska intentioner och verkligheten i skolan – ambitionerna har inte realiserats i praktiken.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsas arbetsdagar ser ut i förhållande till styrdokumenten de använder sig av. Frågeställningarna är därför följande: Hur tolkar och använder lärare i idrott och hälsa läroplanen för gymnasiet samt ämnesplanen och kursplanerna i ämnet? Vilka ramfaktorer påverkar lärarnas undervisning? Vilka områden fokuseras det på mest respektive minst på lektionerna? Metod Arbetet är gjort med en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med fyra olika gymnasielärare i idrott och hälsa. Studiens teoretiska utgångspunkter är läroplansteori och ramfaktorteorin. Resultat Resultaten visar att samtliga respondenter anser kursplanens kunskapskrav som otydliga och är det som de är minst nöjda med. Krav på obligatorisk simning är efterlängtat. Däremot önskas handlingsutrymmet i det centrala innehållet kvarstå och tycks vara någorlunda enkelt att tolka och använda. Kursplanens alla områden förekommer i undervisningen utom på en skola där kosthållning/droger/dopning är flyttad till naturkunskapen. Lärarna anser läroplanen som tolkningsbar och den förekommer inte så mycket i planeringen, utan istället automatiskt i undervisningen. Följande ramfaktorer som påverkar undervisningen hittades i utsagorna: tid, lokal och utomhusmiljö, gruppstorlek, ekonomi, styrdokument och fortbildning. De visade flest negativa aspekter, men vissa var även positiva för några lärare.  Slutsats  Samtliga frågeställningar blev besvarade. Lärarna är inte helt nöjda med de formulerande styrdokumenten på grund av sin otydlighet och frånvaro av obligatorisk simning. Det förekommer dock en positiv aspekt i transformeringen av styrdokumenten som önskas bestå. Lärarna tycker det centrala innehållet är lätt att tolka och använda, men det är bedömningen som skapar svårigheter. Läroplanen används inte mycket i realiseringen, utan kommer mer till uttryck i bemötande och relationsskapande. Ämnets alla områden anses lika mycket värda av de flesta lärare och blir inkluderade i skolundervisningen på olika sätt. Det finns sju olika ramfaktorer som både försvårar och underlättar lärarnas planering och undervisningsprocess. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Tidigare studier har granskat vilka svårigheter lärare har med integrering av digitala verktyg i sin undervisning. Studierna visar att många lärare som ofta använder sig av modern teknik utanför skolan och kan hantera det på hemmaplan, inte vet hur det ska användas som ett pedagogiskt och didaktiskt verktyg. De visar också att det finns en koppling mellan användandet av digitala verktyg i undervisningen och biologisk ålder på läraren. En studie visar att äldre lärare har mindre erfarenhet och sämre självförtroende i användandet av digitala verktyg i jämförelse med yngre lärare. Detta togs som inspiration då den här undersökningen, istället för att undersöka yngre respektive äldre lärares användning av digitala verktyg, är att undersöka engelsklärares användning av digitala verktyg i anslutning till antalet år de varit yrkesverksamma. En kvantitativ studie utfördes i form av en webbenkät som skickades ut till en grupp på Facebook där majoriteten av medlemmarna är engelsklärare. Enkäten består av 14 frågor och har behandlat svar från 87 respondenter. Resultatet visar att engelsklärare använder sig av digitala verktyg i stor utsträckning i undervisningen. Studien visar också att engelsklärare som varit yrkesverksamma kortare tid har mer erfarenhet och starkare självförtroende i användandet av digitala verktyg i undervisningen. En stor majoritet av lärarna som svarade på enkäten uttrycker behov av fortbildning inom området och majoriteten av engelsklärare anser att digitala verktyg påverkar elevers engelskinlärning på ett positivt sätt. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i John Deweys progressiva pedagogik och hans pragmatiska syn på lärande. / Earlier studies have examined what difficulties teachers have when integrating digital tools in their teaching. These studies show that many teachers, who correctly and frequently use modern technology in their everyday life, do not know how it may be used as a pedagogical and a didactical tool. They also show that there is a connection between the usage of digital tools in teaching and the age of the teacher. A study shows that older teachers have less experience and lower self-confidence when using digital tools. This came as an inspiration as the aim with this study, instead of biological age, is to investigate Swedish EFL teachers’ usage of digital tools in connection to the number of years in the profession. A quantitative study was conducted in the form of a web survey that was sent out to a group on Facebook where the majority of members are Swedish EFL teachers. The survey consisted of 14 questions and gathered answers from 87 respondents. The result shows that Swedish EFL teachers use digital tools to a great extent in teaching. The result also shows that EFL teachers in Sweden who have been professionals for a shorter period had more experience and stronger confidence in the use of digital tools in teaching. A large majority of the teachers who answered the questionnaire expressed the need for further training with digital tools and the majority of Swedish EFL teachers think that digital tools affects students’ English learning in a positive way. The theoretical framework of the study is based on John Deweys’ progressive pedagogy and his pragmatic view on learning.

Sammanfattning Syftet med studien är att få kunskap om hur elever uppfattar undervisningen om programmering i ämnet teknik. Metoden som har valts vid denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med elever och lärare från årskurs två och tre. Totalt har 35 elever och tre lärare från två olika skolor har intervjuats. Elevintervjuerna genomfördes i fokusgrupper med 2-3 elever i varje grupp. Lärarintervjuerna genomfördes enskilt. Studien vill se vad eleverna tror att pro- grammering handlar om och vad de tror att de kan komma att behöva det till idag och i sin framtid. Vi vill även ta reda på vilket syfte lärarna har med sin undervisning i programmering. Resultatet visar att eleverna har tydliga upp- fattningar om vad programmering handlar om. Eleverna fokuserar mycket på att programmering handlar om robotar. De kan även se att det är något som de kommer behöva när de blir äldre både i vardagslivet men även i deras kommande yrkesliv. Detta svarar väl mot lärarnas syfte med undervisningen som främst handlar om en förberedelse och förståelse för vad programmering innebär. / Abstract The purpose of this study is to get more knowledge about how students per- ceive the teaching about programming in the subject of technology. The method chosen in this study was semi-structured interviews with students and teachers from second and third grade. A total of 35 students and three teachers from two different schools were interviewed. The students were interviewed in focus groups with two to three participants. The teachers were interviewed individually. The study addresses what pupils believe that programming is about and what they believe they might need it for. We also wanted to know what the teachers’ thoughts about their purpose with the education on the topic. The result shows that students have clear perceptions of what programming is about. The students focus on programming as something that is about robots. They can also see that it is something they will need in their everyday life as well as in their future career. This corresponds well to the purpose that the teachers had about their teaching that mainly was about preparation and understanding what programming is about.

Forskning gällande begreppen religion och sekularisering, samt hur dessa begrepp uttrycks i läroplanen är ett viktigt område att belysa eftersom jag anser att den är i behov av en utveckling, specifikt för lärare och skolans utveckling till ett öppensinnat och jämställt samhälle. Därför är syftet med den här texten att utforska den historiska utvecklingen av sekularisering i Sverige och hur sekularisering har påverkat hur religion kommer till uttryck i läroplanen för religionskunskap på gymnasiet genom att svara på frågan: Hur har sekularisering påverkat läroplanen för religionskunskap genom historien? Studiens mål är att belysa hur sekulariseringens utveckling har bidragit till formuleringen kring hur religion och olika livsåskådningar förmedlas i läroplanen mellan 1970 och 2011. Den här studien använder sig av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att studera hur historiska händelser har påverkat omfattningen och definitioner av sekularisering och religion. Studien är en diskursanalys, som utförs genom att använda en kvalitativ metod. Metoden har bestått av att samla tidigare forskning i form av text som både är fysisk och elektronisk. Resultatet visade på att många historiska händelser och teorier har bidragit till sekulariseringens utveckling i det svenska samhället, som sedan har påverkat formuleringen och närvaron av religionskunskap i läroplanen. Slutsatsen är därmed att skolan har varit tvungen att anpassa sig efter samhällsförändring. Dock, i takt med samhällets utveckling har religionen aldrig försvunnit. Alternativt har religiös mångfald berikat religionsämnet med att andra religioner har fått en större plats i undervisningen samt gett möjligheten till att låta eleverna skapa egna förutsättningar. Där är mycket som har påverkat religionsämnet och hur det förmedlas i undervisningen ute bland gymnasieskolorna i Sverige. Läroplanen som är konstruerad utifrån samhällssituationen bestämmer vad som ska inkluderas.

Det råder en viss otydlighet vad professionen lärare i fritidshem innebär. Därför har jag i denna studie valt att undersöka rektorers och fritidshemslärares tolkningar av vad professionen lärare i fritidshem innebär och hur professionen används i respektive verksamhet. Semistrukturerade intervjuer med tre fritidshemslärare och tre rektorer har legat till grund för insamling av empiri. Empirin har sedan analyserats kvalitativt och presenteras i resultatet utifrån teman med olika underteman. Resultatet visar att professionen lärare i fritidshem uppfattas ha många olika uppdrag under skoltid och fritidshemstid vilka också varierar från skola till skola. I resultatet beskrivs vidare hur verksamhetens behov, rektorns roll och en fungerande samverkan med övriga yrkesgrupper i skolans organisation har för professionen. Vidare resultatet beskrivs möjligheter och utmaningar för fritidshemslärare att ha en fot i två verksamheter kommer och hur fritidshemslärare själva hade velat att verksamheten skulle se ut med en bättre status och mer frihet att bedriva fritidspedagogik under skoltid. För att lyckas med detta ansåg informanterna att samverkan behöver stärkas där skolans olika professioner ses som en helhet som kompletterar varandra för att ge eleven bästa möjliga förutsättningar.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland ungdomar. Skolan har en unik möjlighet att bidra i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Lärare har, genom en slags gatekeeperfunktion, möjlighet att tidigt upptäcka och initiera åtgärder för elever med psykiska besvär. Syfte: Att undersöka dels lärares självskattade kunskap om, dels lärares upplevda förutsättningar att agera och initiera åtgärder vid misstanke om, psykisk ohälsa hos elever. Metod: En kvantitativ enkätundersökning med tvärsnittsdesign genomfördes bland 96 grundskolelärare. Data redovisades deskriptivt samt som skillnader (Fischers exakta test) ochsamband (Spearman’s Rho). Resultat: Knappt hälften av respondenterna (n=43) angav sig ha kunskap i form av specifik utbildning gällande psykisk ohälsa hos unga, medan en större andel angav goda kunskaper i att upptäcka elever i risk (n=64) och att bedöma tecken på psykisk ohälsa (n=75). Majoriteten av lärarna upplevde goda förutsättningar att agera och initiera åtgärder vid befarad psykisk ohälsa. Vid jämförelse mellan grupperna med respektive utan specifik utbildning framkom statistiskt signifikanta skillnader avseende både förmåga att upptäcka och upplevda förutsättningar att agera vid befarad psykisk ohälsa hos elever. Sambandsanalyser visade att variabler för kunskaper hade statistiskt signifikanta positiva samband med variabler för upplevda förutsättningar. Slutsatser: Även om majoriteten av lärarna upplever sig ha såväl kunskaper som förutsättningar att agera och initiera åtgärder så stödjer föreliggande studie teorin om att specifik utbildning om psykisk ohälsa hos unga ökar lärares förmåga att både upptäcka elever med psykisk ohälsa och förutsättningarna att agera och initiera åtgärder. / Background: Mental illness increases among adolescents. The school has a unique opportunity to contribute to promotion and prevention. Through a gatekeeper function, teachers can detect and initiate measures for students with mental health problems early on. Aim: To investigate partly teachers’ self-estimated knowledge of, partly teachers' perceived conditions to act and initiate measures in case of suspicion of, mental illness in students.  Method: A quantitative survey with cross-sectional design was conducted among 96elementary school teachers. Data were reported descriptively, as differences (Fischer’s exact test) and as correlations (Spearman’s Rho).  Results: About half of the respondents (n=43) indicated possessing knowledge in form of specific education, slightly more indicated possessing knowledge to spot students at risk (n=64) and to assess signs of mental illness (n=75). The majority indicated experiences of good conditions to act and initiate measures in case of suspected mental illness. When comparing the groups with and without specific education, statistically significant differences emerged regarding both abilities to detect and perceived conditions to act in the event of suspected mental illness in students. Correlation analyzes showed that variables for knowledge had statistically significant positive correlations with variables for perceived conditions.  Conclusions: Although most teachers indicate having both the knowledge and the conditions to act and initiate measures, the present study supports the theory that specific education on mental illness in young people increases teachers’ ability to both detect students with mental illness and the conditions to act and initiate measures.

Syftet med det aktuella examensarbetet var att undersöka hur kön, social självtillit och elevens uppfattning av lärarens auktoritativa ledarskap sammanhängde med mellanstadieelevers intention att berätta om utsatthet för mobbning för skolpersonal samt hur det sammanhängde med elevens upplevelse av hinder för att berätta om utsatthet för mobbning för skolpersonal. I studien deltog 370 mellanstadieelever (62.4% flickor, 37.6% killar) i årskurs 4-6 på svenska grundskolor. Eleverna fick besvara en digital enkät under skoltid. Resultatet av de två hierarkiska regressionsanalyserna visade att högre grad av social självtillit och en upplevelse av att läraren är varm, responsiv och kravorienterad sammanhängde med högre intention att berätta samt minskad upplevelse av hinder för att berätta. Kön sammanhängde inte signifikant med varken intention att berätta eller upplevelse av hinder. Resultaten diskuteras i ljuset av tidigare forskning och med teoretisk utgångspunkt i Banduras socialkognitiva teori och Baumrinds föräldrastilar kopplat till lärarens roll. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att elevens uppfattning om lärarens ledarskap och elevens egna sociala självtillit spelar roll för intentionen att berätta och upplevelsen av hinder. Till sist diskuterades praktiska implikationer för antimobbningsarbete i svensk grundskola.

This exam thesis that you hold in your hands deals with the search for suitable textsthat a teacher of German as a foreign language can read with the pupils andstudents. It examines what tips the textbooks give for teaching and how readingsocialization and the enjoyment of reading can be supported. This thesis alsoincludes a study of the texts that are not in the textbooks, but which German teachersin Sweden read with their pupils and students.