The aim of this study is to explore how high schools as organizations in deprived areas in Gothenburg experience difficulties in the work with juvenile delinquency and analyze how the schools work in preventive purposes. In a certain aspect there are various ways to perceive juvenile delinquency. With the help of theoretical frameworks in the likes of Pierre Bourdieu's design of capitalforms, segregation, and Thomas Scheff's development of social bonds, we could behold how and explain the roots of juvenile crime, and what barriers the schools involved encounter in their work. On this basis we continued to build our chapter of method, where we applied different methodological tools, including a research study containing eight semi-structured interviews involving school faculty. Amongst this we also designed an interview guide with the aim to interview two different high schools in two deprived areas. Our empirical data was composed of prior studies, articles, theories, textbooks and the answers we received from the respondents. The result of the study indicates that the schools are experiencing hardships in their daily work of juvenile delinquency, and the issues are plenty but the analysis leads to a segregated city with inadequacy of commitments, tenuous collaboration and finite resources. / Intentionen med studien är att utforska hur skolan agerar som organisation för att förebyggabrott bland unga i utsatta områden i Göteborg stad, samt analysera om skolorna uppleversvårigheter i anslutning till det brottsförebyggande arbetet. Det finns olika sätt att se påungdomsbrottslighet och med hjälp av teoretiska ramverk som Bourdieus kapitalformer,segregation och Thomas Scheffs utveckling av sociala band, kunde vi upptäcka ochtydliggöra vad som ligger i grund till att unga begår brott och vilka förhinder skolorna i deutsatta områdena påträffar. Utifrån detta konstruerade vi vårt metodkapitel där vi använde ossav olika metodologiska verktyg, b.la. en kvalitativ forskningsstudie med åttasemistrukturerade intervjuer som involverade skolpersonal. Däribland utformade vi enintervjuguide för att intervjua två olika högstadieskolor i Göteborgs utsatta områden till vårstudie. Empiriinsamlingen bestod av tidigare forskning, artiklar, teorier, kurslitteratur ochresponsen från intervjupersonerna. Slutresultatet av studien visade att skolorna uppleverständiga svårigheter i det brottsförebyggande arbetet och att problemen är flera men alltutmynnar sig i en segregerad stad med otillräckliga satsningar, tunn samverkan ochbegränsade resurser.

SammanfattningVictoria Laurin (2015), Skolforskning för alla?- Vem söker vad och hur, Schoolresearch for all?- Who are looking for what and how, Specialpedagogprogrammet,Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola.Bakgrund: En undran om varför vi inom skolans värld verkar lägga tid på att ständigtuppfinna hjulet igen föranledde en nyfiken fråga om vem som söker, sprider ochomsätter forskning inom verksamheten. Vem har ansvaret formulerat i sittyrkesuppdrag? Hur ser det ut angående ansvar, sökande, kommunikation och praktisktanvändande av forskning ute i verksamheterna? Som student vidspecialpedagogprogrammet har jag skaffat mig förtrogenhet med att söka, tolka ochomvandla forskning genom förändringsarbete. Hur ser verkligheten ut som möter migsom färdig specialpedagog?Syfte och frågeställning: Syftet är att, genom en mindre undersökning, söka svar påfrågorna om hur forskning bevakas, söks, kommuniceras och används inom skolan samtvem som ansvarar för detta. Jag vill också ta del av några rektorers tankar om forskningför skolan och praxisnära forskning. Undersökningen begränsas till några kommunalagrundskolor i Skåne och vänder sig till skolledare, specialpedagog, speciallärare samtförstelärare. Preciserade frågeställningar är; Hur söks forskning? Hur kommunicerasforskning? Vem ansvarar för att bevaka, söka och/eller kommunicera forskning? Huranvänds forskning i verksamheten? Hur ser rektor på forskning och praxisnäraforskning?Teori och metod: Empirin har samlats in genom enkäter som skickats ut till 77slumpvis utvalda rektorer, biträdande rektorer, förstelärare, specialpedagoger samtspeciallärare inom fem olika kommuner samt genom 2 individuella intervjuer medrektorer verksamma inom samma kommun. Empirin har tolkats utifrån etthermeneutiskt förhållningssätt samt utifrån systemtänkandet och de fem disciplinernaför att skapa lärande organisationer (Senge m.fl. 2012).Konklusion: Pedagogisk forskning söks och sprids via internet, facktidningar och denätverk informanterna ingår i. Spridningsvägar och ansvaret för att forskning spridsinom verksamheterna är relativt vaga och skiftande. Forskning omsätts till praktik mendå främst sådan forskning som är lättillgänglig och direkt applicerbar i verksamheten.4Rektorerna är positivt inställda till forskning och anser sig ha stort ansvar för att sökaforskning. Hos de intervjuade rektorerna är inställningen till praxisnära forskningnyfiken men formerna för denna typ av forskning på skolorna är svåra att se.Implikationer: För specialpedagogen, som är förtrogen med att söka, tolka och omsättaforskning, finns det mycket att omsätta som yrkesverksam. Professionen bör kunna bäraett stort ansvar för att forskning söks, tolkas och sedan sprids och omsätts inomverksamheten. Specialpedagogen bör kunna vara ett stöd till övriga yrkeskategorier idenna uppgift. För vidare forskning pekar denna begränsade undersökning på ett stortbehov av att utreda hur tid och kunskap skapas för att ta del av forskning inom skolanoch att hitta kanaler för att forskning av skiftande slag ska få genomslagskraft inomverksamheten.Nyckelord:Evidens, forskning för skolan, praxisnära forskning, skolforskning, skolnära forskning,skolutveckling, spridning av forskning, vetenskaplig grund

ABSTRAKTWallin, Göran (2010). Forskning om lösningsinriktat arbete i skolan, En dokumentanalys av 9 vetenskapliga publikationer (Research on Solution-focused brief therapy in school, A docu-ment-analysis of 9 scientific publications). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Lösningsinriktat arbete, SFBT eng., har under det senaste decenniet använts som en mo-dell/metod i skolan. Modellen/metoden har använts både i inlärningssituationen och för att främja elevers socioemotionella utveckling. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken veten-skapligt granskad forskning som finns tillgänglig för lösningsinriktat arbete i skolan och vil-ken effekt metoden har i skolkontext. Detta har genomförts genom att söka på framförallt två databaser Academic Search Elite och ERIC via EBSCO. Resultatet av efterforskningarna visar att ingen svensk forskning finns på området. Av 125 funna publikationer har nio valts ut som underlag. Med utgångspunkt av sju variabler genom-förs en dokumentanalys. Resultaten visar att designen på forskningen är spridd. Två av under-sökningarna är kvasi-experimentella. Typvärdet för studierna är aktionsforskning. Av de nio undersökta publikationerna studerar sju effekten av en intervention där barn och ungdomar befinner sig ”riskzonen”. Endast två av studierna visar effekt av lösningsinriktat arbete vid inlärningssituationen. Resultaten visar generellt på en lovande effekt av en lösningsfokuserad intervention i skolkontexten. Dock, i vissa fall, har en effekt uteblivit. Effekterna är inte enty-diga och ingen av studierna visar explicit en effekt av de kriterier som ställs upp för en lös-ningsfokuserad intervention.

Uppsatsen främsta syfte var att undersöka hur kursen Svenska 1 har utformats på en gymnasieskolas bygg- och anläggningsprogram efter införandet av Gy 11. Med hjälp av samtalsintervjuer undersöktes vad lärarna ansåg att eleverna skulle ha haft möjlighet att tillägna sig efter avslutad kurs. Undersökningen syftade även till att undersöka i vilken mån lärarna ansåg att undervisningen och dess innehåll borde riktas mot de nationella proven, som efter införandet av Gy11 utgör en del av svenskkursen i årskurs 1 på gymnasieskolan.Resultatet av undersökningen har tolkats mot bakgrund av hur skolan som institution har organiserats över tid samt utifrån de utbildningstraditioner som utgör den gymnasiemiljö som undervisningen bedrivs i. Lärarnas syn på sin yrkesroll och sitt uppdrag som myndighetsutövare utgör en annan förklaring. Den nya ämnesplanen visade sig vara mycket närvarande för lärarna och det var främst den som styrde kursens utformning enligt dem själva. Samtidigt tycks lärarna till stor del vara påverkade av de traditioner som utgör den gymnasiemiljö som de arbetar i. Även eleverna på programmet tycks vara påverkade av en begränsad bild om vad en framtida yrkeselev har för behov av teoretiska kunskaper, vilket även är av betydelse för hur undervisningen organiseras. Eleverna studerande på det undersökta bygg- och anläggningsprogrammet har, trots ansträngningar av skolan, svårigheter att klara den utmaning som de nationella proven utgör. I undersökningen framträder en bild där det för eleverna har blivit svårare att nå målen i den enda svenskkurs de läser; där lärarna inte heller har utrymme att utmana eleverna i deras predestinerade självbild. Den tiden finns inte längre.

Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). Språkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna undersökning är att belysa betydelsen av föräldrarnas kunskaper i svenska språket för samverkan med skolan och barnens lärande i till exempel matematik.Undersökningsmetoderna är både kvantitativa och kvalitativa. Dessa består av enkäter till föräldrar med annat modersmål än svenska och intervjuer med två lärare och tio SFI – pedagoger. Fokus läggs på föräldrar med annat modersmål än svenska och som har varit i Sverige i max tre år och läser svenska för invandrare (SFI). Vi valde de personer som inte är analfabeter, har uppehållstillstånd samt har läst minst första delen av sin SFI- utbildning. Samtliga föräldrar har barn som går i skolan. Undersökningen bygger på ett antal intervjuer med dessa föräldrar. Dessutom har vi intervjuat två lärare som är verksamma inom två skolor och tio SFI – pedagoger i en kommun i Skåne. Föräldrarna med annat modersmål än svenska anser att de får för lite information om svenska skolan och på så sätt inte har möjlighet att involveras i sitt/sina barns skolutveckling. De upplever att det inte finns tillräckligt med informationskällor som kan ge dem en klar bild över den svenska skolan och hur de som föräldrar kan göras delaktiga. Föräldrarna har en positiv inställning till samarbete med skolan. Föräldrarna menar, att de bättre kan hjälpa sina barn med läxorna, om de får större insikt i skolans förväntningar och arbetssätt, samtidigt som lärarna vill använda sig av ett tydligare informationssätt än vad som används idag. Nyckelord: samarbete, hem och skola, information om svenska skolan, matematik, föräldrar med annat modersmål än svenska.Marlene NilssonNafiseh Zanjani Handledare: Barbro BruceExaminator: Elsa Foisack

Datorn har idag en central roll i vårt samhälle och det är naturligt att skolan tar till sig ny teknik och använder datorn som ett verktyg för elevernas lärande. Syftet med min undersökning är att ta reda på om datorn, i arbetet med Arne Tragetons metod ”Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola”, har en naturlig roll i läs- och skrivinlärningen. I min undersökning har jag valt en kvalitativ intervjustudie som huvudmetod, vilken jag kompletterat med observationer i de intervjuade pedagogernas barngrupper. På så sätt har jag fått en bra inblick i hur det praktiska arbetet med Tragetons metod går till i klassrummet. Undersökningen visar på en positiv bild av Tragetons metod, men inte som en ny revolutionernande läsinlärningsmetod, utan mer som ett nytt sätt att utnyttja datorn som verktyg med andra beprövade läsinlärningsmetoder som grund för undervisningen.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur lärare kan använda Minecraft i sin undervisning av teknikämnet för elever i årskurs fyra till sex. Utifrån detta syfte formulerades två forskningsfrågor, vilka är: vad inom Minecraft bidrar till elevernas förståelse för tekniska lösningar och vad ser lärare för möjligheter för elevernas lärande genom att jobba med Minecraft. Studien utgick ifrån ett elev-och lärarperspektiv. I studien har åtta elever från år fem deltagit samt tre lärare. En lektionsserie på tre lektioner genomfördes med eleverna där fokus var på att skapa tekniska lösningar inom Minecraft. Studien är av kvalitativ karaktär och intervjuer har använts som primär datainsamlingsmetod och loggbok som sekundär datainsamlingsmetod. Elevintervjuerna bestod av en blandning mellan semistrukturerade intervjuer och metoden stimulated recall. Intervjuerna med lärarna var enbart semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studiens forskningsfrågor presenteras i olika teman som framtagits med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar på att Minecraft har en förmåga att visa helheten av tekniska lösningar, där det osynliga blir synligt. Vidare visade resultat på att Minecraft erbjuder möjligheter till att skapa tekniska lösningar från grunden. Utifrån lärarnas as perspektiv framkommer det att Minecraft skapar motivation hos eleverna, främjar de entreprenöriella förmågorna och tränar det sociala samspelet. Resultatet visade att Minecraft kan användas som ett komplement och uttrycksform, där den virtuella miljön framstår som en styrka.

This study is written in the light of the ongoing debate in Sweden about the school's purpose, and the political will to enhance the schools focus on factual and subject knowledge. This study aims to explain how this purpose can be read in today's syllabus for the civics subject for school years 4-6. It also intends to explain how this purpose has developed since 1980. This is done by using an ideal type analysis together with professor Gert Biestas theoretical framework, where he distinguishes three functions of education; qualification, socialisation, and subjectification. Qualification refers to the educational purpose to mediate knowledge in preparation for a future working life, socialisation to integrate the pupils into existing cultural-, social- or political orders and subjectification about promoting the pupils autonomy. The results show that today's syllabus for the civics subject is primarily focussed on the qualification function, while the socialisation- and subjectification functions are less apparent. Further, it shows that the syllabuses for the civics subject have developed since 1980. From a syllabus mediating qualification and socialisation equally, to today's focus on qualification. The analysis also shows that in some cases there are conflicts between the functions. These conflicts have however decreased in the syllabuses since 1980.

The aim of the study is to investigate students' self-rated health in relation to existential aspects. With a salutogenic approach, the study builds on theories of existential health, attachment-theory, object relation theory and alexithymia. The study examines how the health promotion Existential health conversations affected the students self-rated health, school as a supporting arena as well as the self-rated ability of the youth to identify and verbalize existential feelings. The focus interviews have also been analysed using the World Health Organization [WHO] instrument for measuring health-related quality of life [HRQL] related to spiritual, religious and personal beliefs [SRPB]. To be able to identify the young people's self-rated ability to identify and verbalise existential feelings, the study has chosen to operationalise the theory of alexithymia, primarily inspired by the "Toronto Alexithymia Scale" [TAS20]. The study is a mixed-methods study based on 94 questionnaires and 6 focus interviews with the students and school health team who participated in Existential health conversations. The material for the self-rated health questionnaire is presented comparatively and the focus interviews are used to nuance that result. The approach “cognition, affection and action” was used for both research issues and serves as the theoretical bridge for the research questions in the study's abductive phase. The study found that a large group of students experienced Existential health conversations to be strengthening, and there was a large group of youth that experienced self-rated lack of ability of the youth to identify and verbalise existential feelings. The conclusion of the study states that schools must continue to work on putting this aspect of health in focus with the concept of existential health.

Uppsatsen syftar till att (1) ta reda på lärarnas upplevelser kring deras roll i detbrottsförebyggande arbetet med barn och ungdomar samt (2) se efter vilka förutsättningarlärarna själva anser att de har till att bedriva detta arbete. Följande uppsats antar en kvalitativansats där enskilda semistrukturerade intervjuer har genomförts med grundskolelärare ochgymnasielärare. Resultaten från den tematiska analysen speglar följande teman: mångfaldigarbetsroll, bristande kunskapsgrund, positiva relationer, laginsats, förutsättningar och eleversfrånvaro. Resultaten av den tematiska analysen och diskussionen som förts med dessa ibeaktning belyser hur lärare upplever att de idag har en flersidig arbetsroll som innefattarbåde ämnesundervisning och kontinuerligt arbete med sociala normer. Vidare upplever läraresin roll som splittrad i vissa aspekter med betoning på avsaknaden av en gemensamkunskapsgrund. Lärarna upplever också att deras roll i det brottsförebyggande arbetet somsker i skolmiljön är en del av ett större sammanhang som innefattar och är beroende av andraaktörer såsom till exempel föräldrarna, polisen och socialtjänsten. Bristande resurser ochkompetens är faktorer som enligt lärarna påverkar deras förutsättningar att bedrivabrottsförebyggande arbete i skolan. En annan aspekt av dessa förutsättningar som lärareupplever är central gällande deras brottsförebyggande arbete är frånvaro problematiken blandeleverna. / The essay aims to (1) examine teachers’ experiences regarding their role in crime preventionand (2) determine which prerequisites the teacher themselves considers having in order tocarry out this work. The following essay adopts a qualitative approach; individual semi-structured interviews have been conducted with primary school teachers and secondary schoolteachers. The results from the thematic analysis reflect the following themes: diverse workrole, lack of knowledge base, positive relationships, team effort, conditions and studentabsenteeism. The results of the thematic analysis and the discussion carried out with these inmind highlight how teachers feel that they today have a multifaceted work role that includesboth subject teaching and continuous work with social norms. Furthermore, teachersexperience their role as fragmented in certain aspects with an emphasis on the lack of a sharedknowledge base. The teachers also feel that their role in the crime prevention work that takesplace in the school environment is part of a larger context that includes and is dependent onother actors, such as the parents, the police and social services. According to the teachers,there are a number of prerequisites such as resources and competence that affect their crimeprevention work at school. Another aspect of the prerequisites that teachers feel is central totheir crime prevention work is the problem of absenteeism among students.