Syftet med studien var att undersöka samverkan mellan skolan och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) utifrån professionellas upplevelser. För att besvara studiens syfte antogs en kvalitativ ansats där sju halvstrukturerade intervjuer genomfördes med kuratorer och enhetschef från BUP samt skolkuratorer och skolsköterska från skolans elevhälsa. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att den samverkan som sker idag till stor del fungerar väl på individnivå till följd av en vilja bland professionella att samverka. Det som försvårar samverkan återfanns i högre grad på strukturell och organisatorisk nivå, genom faktorer som resursbrist och bristande tillgänglighet. Resultatet tydde på att ökad kunskap om varandra och verksamheternas olika uppdrag, i kombination med respekt och samsyn, var viktiga faktorer för fungerande samverkan. Resultatet visade även hur samverkan kunde göra stor skillnad för individer och uppvisade en önskan hos de professionella att samverka mer, men också att samverkan ibland används felaktigt och initieras trots vetskap om att det inte finns resurser att förändra situationen för barnet. Den fördjupade resultatanalysen gjordes med utgångspunkt i vår teoretiska referensram som baserades på systemteori, frontlinjebyråkraten samt modellen för horisontell- och vertikal integrering och med hjälp av studiens kunskapsöversikt. Studiens slutsats var att samverkan är en stor del av arbetet med att höja barns välmående och funktionsnivå. För att uppnå välfungerande samverkan krävs främst förändringar på strukturell och organisatorisk nivå. / The aim of the study was to examine collaboration between school and Child- and adolescent psychiatry. To achieve the purpose of the study we used a qualitative approach by doing seven semi-structured interviews with professionals from schools and child- and adolescent psychiatry. Our data was analysed by a qualitative content analysis. The result pointed out that collaboration today was well functioning on an individual level due to a strong will among professionals to collaborate. Difficulties with collaboration appeared to be on a structural and organizational level, such as lack of resources and availability. The result suggested that increased knowledge about each other and about the different missions of included actors, combined with respect and consensus, was important to reach well-functioning collaboration. The results also showed how collaboration tends to make a great difference to people and indicated a wish to collaborate more among the professionals, but also that collaboration sometimes tends to be misused and was initiated despite the knowledge that there are no resources to change the situation for the child. Our analysis of the result was made on basis of System theory, the theory of street level bureaucrat and the model of vertical- and horizontal integration, combined with previous research knowledge. The conclusion of the study was that collaboration is an important part of the work to improve children’s well-being and functionality. For a successful collaboration, changes have to be done on a structural- and organizational level.

Sedan Muammar al-Qadhafi tog makten i Libyen har landets historia präglats av en rad våldsamma händelser, både i statens relation till andra stater, men också inom landets interna angelägenheter. I mitten av februari 2011 utbröt våldsamma demonstrationer i Libyen som möttes med våld av Qadhafis regim. Detta våldsutövande uppmärksammades av det internationella samfundet, och ledde fram till att FN:s säkerhetsråd antog resolution 1973. Denna uppsats bygger på en juridisk metod kombinerat med en fallstudie för att förklara säkerhetsrådets antagande av resolution 1973 samt vilka faktorer som kan antas vara bidragande till att denna resolution antogs. Analysen bygger på det regelverk som fastslagits i FN-stadgan och det teoretiska ramverket utgörs av den klassiska realismens och den engelska skolans tankar. Studien har kommit fram till att det internationella samfundet har agerat utifrån sina åtaganden beskrivna i FN-stadgan, och att stater agerar utifrån att skydda sina intressen och överlevnad samt att statssamhället strävar efter att uppnå sina gemensamma mål och bevara det befintliga systemet. / Since Muammar al-Qadhafi seized power in Libya, the country's history has been characterized by a series of violent events, both in its relation to other states, but also in its internal affairs. In the middle of February 2011 violent demonstrations erupted in Libya which was countered with violence by Qadhafi´s regime. The international community observed the violence, which led to the adoption of resolution 1973, by the Security Council. This thesis is based on a legal method combined with a case study for the purpose of explaining the adoption of resolution 1973, and the factors which might had contributed to the adoption of the resolution. The analysis is based on the legal framework established in the UN Charter, and the thoughts of the classical realism and the English school constitutes the theoretical framework. This study has resulted in the conclusion that the international community has acted on its commitments outlined in the UN Charter, that states act pursuant to its interests and survival, and that the society of states pursue to attain their common goals and to preserve the existing system.Keywords: Classical realism; The English school; UN Charter; International peace and security; States self-interest; Common goals of the society of states

För att möta den så kallade digitala generationen och höja elevers motivation och måluppfyllelse satsar fler och fler skolor på 1:1. Det innebär att varje elev och lärare får tillgång till varsin bärbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad på teknologin, ifråga om hur denna står i relation till elevresultat, elev- och lärarattityder, etc., men utelämnar de pedagogiska synsätten i 1:1-satsningarna. Det är denna lucka som är utgångspunkten i uppsatsen. Med fokus på fyra 1:1-verksamma pedagoger ämnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsätt som omgärdar 1:1-verksamhet. Frågeställningarna behandlar datoranvändning, elevsyn, kompetensutveckling och digital kompetens. Förutom intervjuer med pedagogerna baseras undersökningen på styrdokument, kommunala IT/IKT-strategier, de aktuella skolornas IT-strategier samt observationer i pedagogernas klasser. Elevdatorn används inom en rad olika områden i skolan. Hur pedagogen väljer att använda datorn i undervisningen skiljer sig mellan det tillfrågade inom ett brett svarsområde. Elevdatorn används i alltifrån den mer traditionella klassrumsundervisningen till ett mer nytänkande lärande. Elevdatorn kan även ha funktionen av ett administrativt verktyg som bidrar till förenkling i den befintliga undervisningen. Avsaknaden av en gemensam syn på vad det innebär att satsa på 1:1 och vad som krävs för att en satsning ska vara framgångsrik är en bidragande orsak till att de undersökta projekten ser så pass olika ut. Att pedagogerna inte får någon större möjlighet till kompetensutveckling utan istället är beroende av sitt eget engagemang är också en bidragande orsak till detta. En gemensam syn finns kring behovet av att utveckla elevernas digitala kompetens i syfte att förbereda dem för en allt mer globaliserad och digitaliserad omvärld.

Forskning har visat att fritidsskrivandet för dagens ungdomar har förändrats. Kopplat till detta är syftet med studien att undersöka elevers och lärares uppfattningar om elevers skrivande på fritiden samt vilka didaktiska implikationer detta kan få för svenskundervisningen. Metoden var semistrukturerade intervjuer med fyra elever i årskurs 9 och två svensklärare på högstadiet. Urvalet utgjordes av ett bekvämlighetsurval och ett målstyrt urval. Data delades in i teman och analyserades utifrån ett didaktiskt perspektiv. Som teoretisk utgångspunkt har kognitivt, sociokulturellt och multimedialt skrivande, den didaktiska triangeln och Self Determination Theory använts. Resultaten visar att fritidsskrivandet har förändrats från att ha liknat skolskrivande till att bli en helt annan skrivpraktik. Dessutom har lärare och elever något olika uppfattningar om vad som motiverar elever att skriva. Medan eleverna föredrar skrivande i ett socialt sammanhang och möjligheten att kombinera text med andra uttryckssätt betonar lärarna även utvecklandet av olika färdigheter som genreskrivande och skrivregler. Trots att lärarnas kunskaper om elevers fritidsskrivande är begränsad visar de en vilja att anpassa skrivundervisningen i skolan. En slutsats är att lärarna behöver lära sig mer om elevernas fritidsskrivande och även förmedla till eleverna att utvecklandet av kognitiva resurser kan förbättra deras fritidsskrivande. I och med detta skulle en bro mellan skol- och fritidsskrivande kunna byggas. / Research has shown that leisure writing for today’s youth has changed. Connected to this, the purpose of the study is to investigate students’ and teachers’ perceptions of students’ leisure writing and the didactic implications this may have for education in the Swedish subject. The method involved semi-structured interviews with four ninth-grade students and two Swedish teachers in secondary school. The selection consisted of a convenience sample and a purposeful sample. Data were categorized into themes and analyzed from a didactic perspective. Three theories on writing were used as a theoretical framework: cognitive, sociocultural, and multimodal, along with the didactic triangle and Self Determination Theory. The results show that leisure writing has evolved from resembling school writing to becoming a completely different writing practice. Furthermore, teachers and students have somewhat different views on what motivates students to write. While students prefer writing in a social context and the opportunity to combine text with other forms of expression, teachers also emphasize the development of various skills such as genre writing and writing norms. Despite teachers’ limited knowledge of student’s leisure writing, they show a willingness to adapt writing lessons. One conclusion is that teachers need to learn more about students’ leisure writing and convey to students that the development of cognitive resources can enhance their leisure writing. Through this, a bridge between school and leisure writing could be built.

Denna uppsats utreder en frågeställning om vilka karaktärsskildringar, situationer och relationer från TV-serierna Ondskan och Young Royals som kan vara användbara i undervisningen utifrån perspektivet att förbereda unga pojkar att bli välfungerande demokratiska medborgare. Syftet med studien är att synliggöra vilka didaktiska möjligheter som finns med att arbeta med TV-serier i undervisningen i svenskämnet. TV-serierna samt ett specialprogram används tillsammans med facklitteratur för arbetets analys. Uppsatsen utgår från en sammanställning av teorier och metoder för att bearbeta materialet. En av slutsatserna som dras i resultatdiskussionen är att TV-serierna bidrar till möjliga scenarion att diskutera i ett utbildningssyfte tillsammans med elever. Vidare konstateras det att alla som arbetar inom skolans värld måste vidta åtgärder för att tillsammans med eleverna diskutera demokratiska värden. Avslutningsvis konstaterar studien att pojkars beteenden kan påverkas genom skolans interventioner. Däremot kvarstår behovet av fostran hos vårdnadshavarna eftersom det är i tidig ålder som barn utvecklar sina perspektiv på världen. Skolan är en del av fostransuppdraget till att få ungdomar att kliva ut som välfungerande demokratiska medborgare.

Denna undersökning har fokus på frågor i relation till att professionella konstnärer är verksamma skolor som en del av att infria läroplanernas övergripande kulturuppdrag. Här problematiseras vad konstnärerna genom sin praktik kan tillföra skolan. Data till undersökningen baseras på erfarenheter av arbeten där barn och ungdomar har arbetat med konstnärer. Med en diskursanalytisk ansats undersöks hur olika aktörer beskriver konstnärers arbete i skolan.Citat ur statliga och kommunala styrdokument som rör samarbeten mellan skola och konstnärer återges i undersökningen, samt något om forskning om estetik i skolan. Projektet Skapande skola är ett av exemplen som beskrivs genom data som insamlats för att se vilken kompetens konstnärer kan behöva för att verka som konstnärer i skolan.Undersökningen lyfter fram fyra diskursiva förslag på positioner som beskriver hur konstnärer kan bidra till kunskap inom skolans ram. De fyra förslagen lyder;1. Konstnären som ögonöppnare (gör att andra elever och andra saker, än vanligtvis blir synliga, och att nya tankar tar form)2. Konstnären som pausfågel (gör så att lärare och elever i skolan får ett avbrott i den vardagliga undervisningen).3. Konstnären som specialist (gör så att eleverna får tillgång till nya material och tekniker och till ett nytt yrkesområde)4. Konstnären som samhällsguide (gör så att eleverna orienterar sig ut mot samhället).Genom beskrivning av vad konstnären kan bidra med i form av estetisk kunskap genom estetiska lärprocesser, syftar undersökningen till förståelse för konstnärens yrkesidentitet i skolans sfär. Diskurspositionerna kan sägas legitimera konstnärens verksamhet som komplement till ordinarie estetisk undervisning och i det övergripande kulturuppdraget inom alla skolans ämnesområden. / This investigation focuses on issues that arise when professional artists work in schools as part of a course of study to meet national curriculum programmes of study requirements and cultural education attainment targets.This thesis examines what artists can contribute to schools through their artistic residencies.The data for this study is based on experiences from artistic work with children and young people during artist residencies in schools and colleges. A discourse analytical approach has been used to investigate how different actors describe artists’ work in schools and colleges.Quotes from national and council policy documents on topics related to programmes that involve schools and artists can be found in this study, as well as selected research on aesthetics in schools.This study highlights four discursive suggestions of positions that describe how artists can contribute to knowledge within the realm of schools and colleges.The four discursive suggestions of positions are as follows:1.The artist as a catalyst (eye-opener) for new ways of thinking.2.The artist as a “break in routine”.3.The artist as a specialist. Gives access to new techniques or professional fields.4.The artist as a guide to society.Through describing what artists can contribute in the form of aesthetic knowledge and aesthetic learning processes, the aim of the study is to understand the artists’ professional identity in the educational sphere. The discursive positions one can say legitimises artists’ activities in schools as a complement to regular aesthetic teaching and in the overarching cultural attainment targets in all subject areas. / <p></p><p></p>

Undersökningens syfte är att göra en queeranalys av gestaltningen av temat familj i ett urval av nutida, svenska bilderböcker för barn. Undersökningens frågeställningar lyder: Vilken förståelse av begreppet familj kan en queerläsning ge utifrån antagandet att bilderböckernas respektive karaktärer tillsammans utgör var sin familj och vilka kriterier kan lägga grunden till alternativa definitioner av begreppet familj? De tre litterära verk som undersöks är Sune börjar skolan av Sören Olsson och Anders Jacobsson (Rabén &amp; Sjögren, 1997), När Findus var liten och försvann av Sven Nordqvist (Opal, 2001) samt Mamma Mu städar av Jujja och Tomas Wieslander med illustrationer av Sven Nordqvist (Natur och Kultur, 1997). Undersökningens frågeställningar besvaras med att alla tre litterära verk har potential att läsas queert. Undersökningen resulterar i ett antal kriterier som kontrasteras mot en traditionell definition av familj formulerat av Nationalencyklopedin, det vill säga kriterierna kan tillsammans utgöra en alternativ definition av begreppet familj.  Uppsatsen avslutas med en diskussion om bilderboken i samhället, nyttan av att läsa queert samt uppslag för framtida forskning.

Hälsofrämjande arbete inom området fysisk aktivitet kan bidra till flertalet hälsovinster. Att Sverige ska prioritera arbete för att minska ojämlikhet i hälsa, främja fysisk aktivitet samt inrikta insatser mot målgruppen barn och unga beskrivs i ”Regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:110”. Barn och unga spenderar en stor del av sin tid i skolan vilket möjliggör för den att inverka på deras hälsa. Enligt tidigare studier deltar flickor i lägre utsträckning än pojkar vid skolidrott vilket tyder på en ojämlikhet mellan könen. Syftet med studien var att undersöka flickors upplevelser av skolidrotten. Den metod som använts är kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vid urvalet tillämpades ett målstyrt urval där sex flickor i gymnasiet som undervisats i skolidrott under sin gymnasietid tillfrågades att delta. Den analysmetod som tillämpats är kvalitativ manifest innehållsanalys. Det resultat som framkom var att flickors upplevelser av skolidrotten kan påverkas av faktorer som läraren, klasskamrater samt utformning av lektioner och aktiviteter. Känslor av otrygghet hos flickor kan ha inverkan på motivationen till att delta. Motivationen kan även påverkas av om individens intressen belyses. En viss ojämlikhet mellan könen inom skolidrott kan synliggöras enligt de framkomna resultaten. / Health promotion and physical activity can contribute to several health benefits. Sweden shall prioritize work to reduce health inequalities, promote physical activity and focus on interventions aimed on children and young people, is described in "Regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:110". Children and young people spend much time in school, which enables the possibility to affect their health. According to previous studies, girls participate lesser extent than boys at school sports which indicating an inequality between the sexes. The aim of the study was to examine girls' experiences of school sport. Qualitative method with semi-structured interviews was used. With a goal-oriented selection, wore six girls in high school who taught in school sports during their high school years asked to participate. The analysis method applied is qualitative manifest content analysis. The results that emerged was that girls' experiences of school sport can be affected by factors such as the teacher, classmates and the development of lessons and activities. Feelings of insecurity may have an impact on the motivation to participate. Motivation can also be influenced by the individual's interest in school sports. A certain gender inequality in school sports can be visualized.

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur idrottslärare i grundskolan bedriver och utformar sin simundervisning. <ul type="disc">Vilka möjligheter eller hinder anser idrottslärare påverkar deras simundervisning? Hur gör idrottslärare för att alla elever ska nå kunskapskraven i simning? Hur konkretiserar idrottslärare kunskapskraven i simning? Metod Denna studie består av intervjuer utförda med sex idrottslärare på grundskolan. Intervjuerna var riktat öppna och hade förutbestämda frågeområden. För att hitta intervjupersoner skedde först ett handplockat urval av kommuner i Stockholmsområdet, sedan ett slumpmässigt urval för att få fram skolorna. Lärarna kontaktades sedan via mail. Alla intervjuer skedde på skolorna där lärarna själva arbetade. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. De valda teoretiska ramverken för denna studie är ramfaktorteori och Lindes teori om de tre utbildningsarenorna. Resultat Utöver sin ordinarie simundervisning erbjuder alla skolor någon form av extra undervisning för de elever som är i behov av det, ofta i form av simskola men också rest- och extratillfällen. Gällande de två kunskapskraven i simning råder det skillnader mellan lärarna i avseende hur de tolkar och betygsätter, både mellan och inom respektive kunskapskrav. Lärarna i studien är dock ganska eniga om tolkningen och betygsättningen av kunskapskravet gällande simkunnighet, medan hur de tolkar och betygsätter det andra kunskapskravet om nödsituationer vid vatten skiljer sig mer åt. Simundervisningen verkar framförallt styras av ramfaktorer, såsom tid, avstånd till simanläggning, ekonomi och ledning.    Sammanfattning Simundervisningen verkar inte ha ändrats allt för mycket jämfört med när vi själva gick i skolan. Hur idrottslärare bedriver sin simundervisning tycks bero på hur lärarna tolkar kunskapskraven och utformningen styrs framför allt av ramfaktorer, såsom tid, avstånd till simanläggning, ekonomi och ledning. / Aim The aim of this study is to investigate how teachers in physical education (PE) in primary school practise and shape their swimming education. <ul type="disc">What possibilities or obstacles do PE teachers think affects their swimming education? How do PE teachers make sure that every student reach the knowledge requirements in swimming? How do PE teachers concretize the knowledge requirements in swimming? Method This study consists of interviews with six primary school teachers in PE. The interviews were direct-open and had predetermined question areas. To find teachers to interview we first did a hand-picked selection to single out the municipalities, then we did random samples in each municipality to find schools. The teachers were then contacted by email. All interviews took place at the school were the teacher in question worked. The interviews were then recorded and transcribed. The theoretical frameworks we have chosen for this study are frame factor theory and Linde’s theory of the three domains of education. Results A part from their ordinary swimming education, all schools offer some sort of extra education for those students who are in need of it. When it comes to the two knowledge requirements in swimming there are differences between the teachers in how they interpret and grade, both between and within each knowledge requirement. The teachers in the study, however, are quite unanimous about the interpretation and grading of the knowledge requirement about swimming ability. They are not as unanimous about the other knowledge requirement about emergency situations in water. Swimming education seems to be controlled by frame factors such as time, distance to a swimming facility, economy and management. Summary Swimming education appears to be the same now as it was when we were in primary school. How PE teachers practise their swimming education seems to depend on interpretation of the knowledge requirements. The shape is mainly regulated by frame factors, such as time, distance to a swimming facility, economy and management.

År 2010 fick Sverige en ny skollag för grund- och gymnasieskolan och år 2011 kom dess relaterade nya läroplaner. I styrdokumenten för gymnasieskolan formuleras och betonas starkt ”entreprenörskap, företagande och innovation”, som politiska utbildnings- och lärandemål, vilka ska genomsyra alla utbildningsår och ämnen. Syftet med denna studie är att bredda och fördjupa forskningen och kunskapen om hur läroplanen för gymnasiet 2011 transformerats och realiserats, vad avser utbildning och didaktiska praktiker i ”entreprenörskap, företagande och innovativt tänkande” (EFI Lgy 2011). Med en abduktiv, och hermeneutisk forskningsdesign och fallbeskrivning som metodansats kartläggs, analyseras och beskrivs hur skolledningen och kollegiet på den utvalda skolan ”Sveagymnasium”, och dess erbjudna treåriga högskoleförberedande utbildningsprogram, har transformerat och realiserat läroplanens direktiv om utbildning och lärande i EFI Lgy2011 under perioden 2012–2016. Studiens huvudsakliga bidrag är fallbeskrivningen av Entreprenörskapets, Företagandets och det Innovativa tänkandets läroplansdidaktik (EFID) på Sveagymnasium. Fallbeskrivningen förmedlar förståelsen av en skola där det föreligger formell och fastställd samordning mellan lärandemålen i entreprenörskap, företagande och innovativt tänkande (EFI Lgy 2011), relaterad schemabunden- och ämnesintegrerad undervisning, bedömning och betygssättning. Detta är den empiriska grunden för deninitierade teoribildningen och forskningen om Entreprenörskapets, Företagandets och det Innovativa tänkandets Didaktik (EFID Lgy 2011). Fallstudien kan även användas som pedagogiskt redskap i utbildande och skolutvecklande syfte. Studien avser främst att bidra till den empiriska, läroplansdidaktiska, forskningen och dess teoribildning med en sociokulturell och redskapsmedierad betraktelselins