Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap och förståelse om Aspergers syndrom. Via ökad kunskap hoppas jag kunna bemöta dessa personer på ett mer rättvist sätt. Genom en litteraturstudie har jag sökt fakta om Aspergers syndrom och dess historik och bakgrund. Jag har även sökt efter likheter och skillnader mellan autism och Aspergers syndrom eftersom dessa är närbesläktade. I litteraturstudien tas också aspekter upp angående skolans roll när det gäller barn med Aspergers syndrom. Jag har valt att fokusera arbetet på barn med Aspergers syndrom i skolåldern och därför inte tagit upp det vuxna perspektivet. Studien ligger till grund för min emperiska undersökning som genomförs med en fallstudie och intervjuer. Fallstudien genomfördes på en flicka som går i årskurs 2, och de personer som jag har intervjuat är flickans assistent och personal vid habilitering. De frågeställningar som jag ville få svar på är följande: Vad är Aspergers syndrom? Skillnaden mellan Aspergers syndrom och autism? Vad säger Lpo-94 angående barn i behov av särskilt stöd? Hur upplever elever med Aspergers syndrom sin situation? Vilken roll spelar föräldrar, lärare och andra vuxna för elever med Aspergers syndrom? Resultatet av detta arbete består bland annat av att litteraturen i många avseenden stämmer väl överens med det som upplevdes till exempel när fallstudien genomfördes. Det viktigaste som har framkommit är hur betydelsefullt det är att vara tydlig och strukturerad när det gäller bemötandet med dessa personer. Alla människor fungerar egentligen bäst när man kan se en röd tråd i tillvaron men för dessa personer är det A och O om de ska ha en möjlighet att kunna fungera tillfredställande. Ett effektivt hjälpmedel som jag har bekantat mig med under arbetets gång är sociala berättelser. Med dessa förtydligas en specifik situation via bilder och eventuell text. Genom att använda sig av dessa underlättar man tillvaron för personer med Aspergers syndrom. Jag har lärt mig otroligt mycket av att skriva detta arbete och känner mig nu redo att möta dessa människor i min kommande yrkesutövning.

The aim of this two years master's thesis is to examine public librarians’ views of their pedagogical role towards school children, and to illustrate the relationship between public libraries and schools as a background for the role of the public librarians. The theoretical framework is Carol Cullier Kuhlthau’s theory of the roles of librarians as mediators in reference work (Levels of Mediation) and in education (Levels of Education). The main question of the study is: How do public librarians view their pedagogical role towards elementary school pupils and high school students? Related questions regarding the use of the public library for school purposes, the communication and cooperation between the public library and the schools, the difference between public libraries and school libraries and the librarians’ view of pedagogical work are also made. The method used is qualitative interviews. These are made with seven public librarians from different libraries in different communities. The study shows that the librarians are aware of their pedagogical role towards school children, but still the role is unclear and difficult to distinguish from the roles of other formal mediators such as school librarians and teachers. The study also shows that a number of conditions, such as the organization of the schools’ library use and the communication and cooperation with the schools affect the pedagogical role of the librarians. They are also affected by the traditional role of the public librarian, which is to be at the user´s service rather than working as a counselor. However, the public librarians in this study believe that the ideal way to work with school children is to support their learning process.

The setting of pupils' final grades in the Swedish upper secondary school system is the responsibility of their teachers and once grades are set, they are not open to appeal. This can be compared with the British system where an external, central examination board sets the final grades based on the result of externally marked examinations (A-levels). These grades are then open to appeal if it is felt that an injustice has been made. This research paper has been an investigation into how pupils in one Swedish upper secondary school attempt to influence their teachers in the grade-setting process and how these teachers are affected by these different methods. Five teachers in total were interviewed in a qualitative case study. The study has also taken up the controversial issue of how grades, which are set individually by thousands of teachers across the country, can be deemed to be fair and equivalent. The study revealed that pupils employ many different methods when trying to influence their teachers in the grade-setting process e.g. bribery and negotiation, threats of physical violence, psychological pressure and blackmail as well as flattery. It was established though, that out of all the interviewed teachers, not one of them claimed to have been influenced by the pupils' behaviour. However, all the teachers admitted that their emotional wellbeing was affected negatively in one way or another by the psychological strain. Finally, whilst the study showed that the interviewed teachers set grades fairly and equivalently in that they were not influenced by the pupils' behaviour, none of them believed that the system had a chance of functioning effectively on a nationwide basis due to grading discrepancies occurring between teachers and schools.

Ett rörelsehinder inskränker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande även på social nivå. Dans är ett ämne i skolan där man interagerar och får möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. Frågeställningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling? Frågan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter. Det framgår att dans, som fokuserar på den funktionella kroppen, har förmåga att få de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att åstadkomma i stället för att lägga fokus på funktionsnedsättningen. Det framkommer också att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlärningsförmågan och kunskapsnivån höjs. Den dans som får sin rättmätiga, och i läroplanen omskrivna, plats i skolan har således mycket att bidra med för den övriga skolsituationen. / A motion- disability does not only restrict the physical prospects of the disabled child, but can also disable on a social level. Dance is a subject in school where you interact and are able to collaborate and socially improve. The question this paper investigates runs: Which importance may dancing in school have on motion- disabled pupils mental improvement? The question at issue is answered partly by affected literature, partly by respondents. It is concluded that dance, which focuses on the functional body, has the ability to make motion- disabled youths see what they are able to achieve, instead of focusing on the functional reduction. It is also clear that they can dance with normal functioned pupils and take part of the social solidarity, and also increase the learning ability and the proficiency level. The dance that gets its rightful, and in the curriculum mentioned, space in school has a lot to contribute with for the remaining school situation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger på Foucaults teori om makt som belyser samhällets och lärarnas starka position kring maktutövandet i förhållande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell används för att stödja synen på hur miljön runt barnet påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår från ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lärarnas uppfattningar. Lärarna nämner vilka barn de uppfattar är i behov av stöd och de ger förslag på hur resurserna kan tas tillvara på. Generellt uppfattar lärarna att barn i behov av särskilt stöd inte får det stöd de har rätt till. Den empiriska undersökningen bygger på intervjuer av fyra lärare. Lärarna är verksamma inom årskurs 1 till 3 i kommunala skolor. Studien är huvudsakligen gjord efter en kvalitativ metod med öppna intervjufrågor. I styrdokumenten för skolan understryks att skolan ska vara en skola för alla elever. Barn med olika svårigheter ska känna en gemenskap och inkluderas i skolan.

Sammanfattning Både grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hälsa, framhäver friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har därför varit, att utifrån de uppfattningar lärarna har om friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förståelse för betydelsen av friluftsliv och därmed skapa bättre förutsättningar i friluftsliv för dagens elever. Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare, en idrottslärarutbildare samt en före detta idrottslärare, har jag kommit fram till flera värdefulla resultat. De viktigaste förutsättningarna för friluftslivets existens i skolan, är att den aktuella läraren har ett intresse för att driva en friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lärare och att ledningen driver mot samma håll. Friluftslivets syfte kan beskrivas som att sätta in kunskap i ett större sammanhang. Friluftslivet kan också ses som en arbetsmetod för att nå mål som faller inom hela skolans verksamhet. Det kan t.ex. gälla den sociala eller den personliga utvecklingen hos individen. / Abstract The sport curriculum of the compulsory school as well as that of the upper secondary school emphasise outdoor education as an obligatory part of the education. At the same time research shows that a relatively low quantity of outdoor education is being carried out in Swedish schools. The aim of the study was therefore, according to the perceptions teachers have about outdoor education in school, develop a deeper understanding of the importance of outdoor education and hence create better conditions for outdoor education to today’s students. Through qualitative interviews with one former and three active teachers, and one teacher working with education of sport teachers, I have come to more than a few valuable conclusions. The most important conditions for the existence of outdoor education at school, is the teacher’s interest in carrying out outdoor education, the collaboration with other teachers and the directors wanting to achieve the same purpose. The aim of outdoor education can be described as putting knowledge in a bigger framework. Outdoor education can be seen as a method to achieve objectives the entire school is striving to reach. Such objectives are e.g. the personal or social development of an individual.

No description available.

No description available.

Studien är gjord i form av en kvalitativ studie där syftet är att genom berättelser från personer med Aspergers syndrom förstå vilken betydelse just detta funktionshinder kan ha för skolgången. Studien bygger på livsberättelser från en kille och en tjej som beskriver sin syn på sitt funktionshinder samt vilka svårigheter och möjligheter de har stött på under skolåren. I studien redovisas även relevant litteratur om Aspergers syndrom och olika metoder samt strategier läraren kan använda sig av i undervisningen. Dessa metoder och strategier kan bilda en grund för strukturering och planering av skoldagen och skolmiljön så att eleverna får det stöd deras funktionshinder kräver och sina behov mötta. Resultatet visar att tydlighet och struktur är viktiga delar för personer med Aspergers syndrom. Vidare visar resultatet att skolan har svårt att anpassa undervisningen, materialet och miljön efter respondenternas funktionshinder. Slutsatsen av studien är att det behövs mer kunskap om vilka svårigheter elever med Aspergers syndrom upplever i skolan och vardagen. Vi valde att skriva om detta ämne för att vi personligen vill få större kunskap om hur vi som pedagoger kan stötta elever i behov av särskilt stöd. / This is a qualitative study where the objective is to give the reader an understanding of how people with Aspergers syndrome experience their disability and their time in school by listening to two peoples stories. The study is built on the stories of a boy and a girl who describes their view of their disability and the difficulties and possibilities they have encountered during their years in school. The study also brings up relevant literature about Aspergers syndrome and the different methods and strategies the teacher can use in the education. These methods and strategies can form a base for structuring and planning the school day and the school environment so the pupils can get the support their disability demands, and get their needs met. The result shows that directness and structure is important parts for people with Aspergers syndrome. Further more the result shows that the school has difficulties to adapt the education, material and environment for the respondents disabilities. The conclusion of the study is that more knowledge, about the difficulties pupils with Aspergers syndrome faces in every day life and in school, is necessary. We chose to write about this subject because we personally want a bigger knowledge of how we as educationalists can support pupils in need of special support.

Dansen har funnits länge i människans närhet och den har olika betydelser beroende på vad individen har för uppfattning om dansens normer och uppbyggnad. Syftet med vår empiriska studie är att undersöka om pojkar och flickor har en liknande syn på ämnesområdet rörelse till musik samt dans i gymnasieskolan och i så fall varför eller varför inte de har det. Vi har utgångspunkt i genusperspektivet och därmed Hirdmans (2001) teorier om genuskontraktet. Metoden vi har använt oss av är den kvantitativa undersökningsmetoden. Inom ramen för den kvantitativa undersökningsmetoden valde vi enkäter eftersom det är enklast att få svar på våra frågeställningar samt för att det ger oss stora möjligheter att nå ut till många individer.   Rörelse till musik samt dans uppfattas som ett feminint ämne. Resultatet visar på att den uppfattningen är generell bland det manliga könet. Pojkar som svarat på enkäten menar att dans är ”tjejigt”. Elevers inställning är att dans rent generellt är till för båda könen.