Syftet med studien är att undersöka hur programmering för matematisk problemlösning kan integreras i matematikundervisning i årskurs 7-9. Skolverket har nyligen ändrat kursplanen för matematik så att programmering för matematisk problemlösning inkluderas i det centrala innehållet. För att undersöka syftet genomfördes studien i två delar. Lärare med programmeringskompetens intervjuades om hur de anser att programmering för matematisk problemlösning kan integreras i matematikundervisning. Två programmeringsverktyg undersöktes för att få svar på vilka möjligheter till arbete med matematisk problemlösning programmeringsverktyg erbjuder. Resultaten analyserades utifrån Bernsteins teori om klassifikation och inramning och visar att det finns många olika sätt att integrera programmering i matematikundervisning. Stora möjligheter finns för integrering av programmering för matematisk problemlösning med det centrala innehållet i kursplanen för matematik. Olika verktyg, uppgifter och arbetssätt erbjuder olika pedagogiska möjligheter.

Tidigare forskning visar att dagens religionskunskapsundervisning tenderar att ha ett sekulariserat perspektiv som norm i klassrummet. Denna norm resulterar i exkludering av religiösa elever samt en negativ inställning till individer med religiös tro. Vidare upplever elever att religionsundervisningen snarare fungerar som en arena för hat, skämt och utsatthet än bidrar med kunskap för att förhindra detta. Denna uppsats har för avsikt att undersöka elevernas upplevelse ytterligare. Syftet med studien är att ta reda på hur gymnasieelever i årskurs tre på vård- och omsorgsprogrammet vid en gymnasieskola i mellersta Sverige upplever religionskunskapsundervisningen i ett sekulariserat Sverige. Studien genomförs med hjälp av metoderna observation och enkät där en grupp om tio elever och en lärare observeras under två lektionspass i kursen Religion 1 på gymnasiet. Eleverna svarar därefter på en enkät vars frågor baseras på observationens fynd samt tidigare kunskaper. Resultatet analyseras sedan med hjälp av hermeneutik. Slutsatsen av studien är att majoriteten av eleverna i årskurs tre på aktuellt program vid en gymnasieskola i mellersta Sverige upplever att den undervisning de får i religionskunskap stämmer överens med styrdokumenten för Gy11 – den är allsidig och förespråkar ingen separat religion, vilket i vissa avseenden säger emot den tidigare forskning uppsatsen presenterar.

Syftet med studien har varit att undersöka vad några specialpedagoger verksamma inom grundskolan berättar om handledning och konsultation i skolan. Studien har genomförts utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer med syfte att fånga informanternas berättelser, i enlighet med narrativ teori. Efter genomförandet av intervjuerna transkriberades, kodades och tematiserades dem, vilket utmynnade i olika teman och subteman i relation till syfte och frågeställningar. Resultatet visar att rollen som specialpedagog formas olika utifrån faktorer som styrdokument, utbildning, förväntningar, erfarenheter, personliga intressen och förutsättningar som ges i den egna verksamheten. Det kvalificerade samtalet skrivs fram som ett paraplybegrepp för studien och berättelserna kring detta samtalsbegrepp och begreppen handledning och konsultation, som rör avgränsningen för densamma, skiljer sig åt mellan informanterna. Det framkommer en tvetydig bild av definitionen av det kvalificerade samtalet likväl som uppfattningen och tolkningen av begreppen handledning och konsultation. Det är tydligt att specialpedagogens otydliga roll har en stark inverkan på vad informanterna berättar om handledning och konsultation då rollen formas, enligt studien, mycket efter personen som innehar rollen. För att vidareutveckla det kvalificerade samtalet som kraftfullt verktyg i praktiken skulle den pedagogiska handledningen med fokus på pedagogisk utveckling behöva diskuteras vidare. Vi ser också behovet av att säkerställa rektorers kunskap kring uppdraget, som ett led i att bereda plats för samtalsuppdraget i praktiken. / The purpose of the study has been to investigate what some Special Educational Needs Coordinators working in elementary school have to say about supervision and consultation at school. The study has been conducted on the basis of qualitative, semi-structured interviews with the purpose of capturing the informants' stories according to narrative theory. After undertaking the interviews, they were transcribed, encoded and thematized, which resulted in different themes and subthemes in relation to the purpose of the study as well as to our research- questions. The results show that the role of a Special Educational Needs Coordinator is formed differently, depending on factors such as; governing documents, education, expectations, experiences, personal interests and the current conditions in their individual workplaces. The qualified conversation is written as an umbrella term for the study and the stories about this concept of conversation and the concepts of supervision and consultation, concerning the boundaries, differ between the informants. There is an unclear picture of the definition of the qualified conversation, as well as the perception and interpretation of the concepts of supervision and consultation. It is evident that the Special Educational Needs Coordinator's unclear role has a strong impact on what the informants tell us about supervision and consultation as the role is formed, according to the study, mostly based on the person holding the role. In order to further develop the qualified conversation as a powerful tool in practice, pedagogical guidance focusing on educational development needs to be further discussed. We can also identify a need to ensure the headteacher's knowledge of the assignment, as part of preparing a place for the communication assignment in practice.

The purpose of the study was to investigate wheter a feminization process is taking place in the Swedish school profession in Södertälje during the 1920s. This is a turbulent period for women in Sweden in terms of their human rights and in connection whit this, a change is taking place in the Swedish “småskolan”, where most of the female teachers work. An integration between the “folkskolan” and the “småskolan” takes place, which results in that the “småskolan” profession disapears. It is Christina Florin and her theories of feminization that underlie the work. It is Florin´s previous research on feminization in the “småskolan” that took place 50 years earlier that helps lay the theory of the essay. The questions from which the survey was based on is: 1. What was the gender distribution in recruitment to “folkskolllärar” positions in Södertälje 1920-1925? 2. What were the backgrounds of those recruited to “folkskollärar” positions in Södertälje during the time period? 3. How does the feminization manifest in “folkskollärar” positions in Södertälje? Is there a clear feminization process? The source material that has been used to answer the questions has come from Södertäje stadsarkiv and Södertälje föreningsarkiv. It is information in the form of protocols and journals written by, among others, skolverket that has been analyzed and presented in a case study from a micro historical perspective. What the study ends up showing is that there is a form of a feminization process within the “folkskola” in Södertälje during the 1920s. A majority of men leave the profession and at the same time as more women come in. The women in this profession receive a higher salary and a higher status thanks to the new professional title they now hold. / Syftet med studien som har gjorts var att undersöka om det sker en feminiseringsprocess i folkskolläraryrket i Södertälje under 1920-talet. Detta är en turbulent period för kvinnor i Sverige när det gäller deras mänskliga rättigheter och i samband med detta så sker en förändring inom småskolan där till största del kvinnor jobbar. En integrering mellan folkskolan och småskolan sker vilket gör att småskollärarprofessionen försvinner och det blir en gemensam yrkeskår. Det är Christina Florin och hennes teorier gällande feminisering som ligger i grund för arbetet. Det är Florins tidigare forskning gällande feminisering inom småskolan som skedde 50 år tidigare som hjälper att lägga en teoribildning. Frågeställningen som undersökningen har utgått ifrån är: 4. Hur såg den könsmässiga fördelningen i rekryteringen till folkskollärarbefattningar ut i Södertälje 1920–1925? 5. Vilken bakgrund hade de som rekryterades till folkskollärarbefattningar i Södertälje under perioden? 6. Hur visar sig feminiseringen i folkskollärarbefattningar i Södertälje? Finns det en tydlig feminiseringsprocess? Källmaterialet som har används för att besvara på frågeställningen har kommit från Södertälje stadsarkiv och Södertäljes föreningsarkiv. Det är information i form av protokoll och journaler som skrivits av bland annat skolverkat som ur ett mikrohistorisktperspektiv analyserats och framställs i en fallstudie. Undersökningen visar i slutändan är att det sker en form av feminiseringsprocess inom folkskolan i Södertälje under 1920-talet. En majoritet män försvinner från professionen samtidigt som fler kvinnor kommer in. Kvinnorna inom denna profession får en högre lön och en högre status tack vare den nya yrkestiteln de innehar.

Cyberbullying is a phenomenon that has negative impact on children’s and adolescents’ mental health and can be categorized as a potential mental health issue. Research suggests that school climate, the school’s unity and collaboration between school counsellors and personnel and the work with students and guardians is of importance in preventing and acting against cyberbullying. The aim of this study is to investigate how school counsellors on lower secondary schools describe their work with cyberbullying and how they speak about the collaboration with other professions within the school in their work against cyberbullying. The study’s theoretical frame is based on Danermark’s (2005) collaboration model and the collected material consists of seven semi-structured qualitative interviews with school counsellors which have been analysed thematically.  The results suggest that school personnel and guardians need to create knowledge and competence about social media and cyberbullying as it is a comprehensive problem that is constantly evolving. The importance of relationships with students is addressed for a successful work against cyberbullying where pedagogical staff are often described as having better relationships with students, which means that the school counsellors’ collaboration with other school personnel becomes important for detecting and resolving cyberbullying. The results of the study show that the school counsellors shed light on several factors that affect the collaborative work and how it takes place. The school counsellors emphasize the importance of collegial relationships to develop a favourable collaboration. Furthermore, school counsellors describe that different views in a pedagogically dominated school world creates challenges and make the collaboration work more complex. The results also show that the school as an organization should be characterized by an open discussion about cyberbullying. / Nätmobbning är ett fenomen som har en negativ inverkan på barn och ungdomars mentala hälsa och kan kategoriseras som en potentiell psykisk hälsofråga. Forskning visar att skolmiljö, skolans sammanhållning och samverkan mellan skolkuratorer och skolpersonal samt arbetet med elever och vårdnadshavare är av betydelse för att förebygga och åtgärda nätmobbning. Studiens syfte är att undersöka hur skolkuratorer på högstadieskolor beskriver deras arbete kring nätmobbning i skolan samt hur de talar om samverkan mellan andra professioner inom skolan i deras arbete mot nätmobbning. Studien har en teoretisk utgångspunkt i Danermarks (2005) samverkansmodell och det insamlade materialet består av sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som har analyserats tematiskt. Studiens resultat synliggör att skolpersonal och vårdnadshavare behöver skapa kunskap och kompetens kring sociala medier och nätmobbningsproblematik då det är ett omfattade problem som ständigt utvecklas. Vikten av relationer till eleverna tas upp för ett lyckat arbete mot nätmobbning där pedagogisk personal ofta beskrivs ha godare relationer till eleverna vilket innebär att skolkuratorernas samverkan med annan skolpersonal blir betydelsefull för att upptäcka och åtgärda nätmobbning. I studiens resultat belyser skolkuratorerna flera faktorer hur samverkansarbetet mot nätmobbning påverkas och utspelar sig. Skolkuratorerna lyfter fram den kollegiala relationens betydelse för att utveckla en gynnsam samverkan.  Vidare beskriver vissa skolkuratorer att skilda synsätt i en pedagogiskt dominerad skolvärld skapar utmaningar och gör samverkansarbetet mer komplext. Resultatet visar också att skolan som organisation bör präglas av en öppen diskussion kring nätmobbning.

Syftet med undersökningen var att med bakgrund i en ramfaktorteoretisk ansats studera vad nio lärare på gymnasienivå tycker om möjligheterna och förutsättningarna att kunna bedriva individanpassad undervisning i skolan, framförallt med fokus på formativ bedömning. De ramfaktorer som valdes att studera rörde framförallt läroplanens innehåll, gruppsammansätt- ningen, gruppstorlek och förutsättningar med avseende på tid till undervisning. Studiens undersökningsmetod har varit semistukturerade intervjuer med nio legitimerade gymnasielärare och resultatet i studien är uppbygd kring en tematisk analys kring studiens frågeställning; Vilka hinder finns för att bedriva individanpassad undervisning? Hur löser lä- rare dessa hinder? Varför uppstår dessa hinder? Finns det möjligheter att förbättra lärares ramvillkor? Studien visar på att lärare tycker att det finns stora svårigheter att jobba efter de förutsättning- ar som nu erbjuds i skolan i relation till de krav från läroplanen som finns för att bedriva en individanpassad undervisning. De framhäver framförallt en vilja att få bättre förutsättningar eller mer avsatt tid för att kunna fokusera större del av arbetet i skolan mot arbetet med for- mativ bedömning.

Introduktion: Barns psykiska hälsa och lärande har reciprokt samband. Skolan tillhör samhällets främsta hälsofrämjande arena. Studier av hälsofrämjande insatser i skolan visar skiftande utfall och att hela skolmiljön behöver inkluderas. I Sverige står elevhälsans hälsofrämjande arbete i centrum för förbättringsåtgärder. Syfte: Utforska hur medlemmarna i elevhälsoteam uppfattar det hälsofrämjande arbetet för psykisk hälsa i skolan. Metod: Fokusgruppintervjuer med elevhälsoteam (förskoleklass-åk 6) i sex kommuner i sydöstra Sverige. 29 deltagare med professionerna: kurator, specialpedagog, speciallärare, psykolog, skolsköterska och rektor. Dataanalys med kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultat: I skolans hälsofrämjande arbete för barns psykiska hälsa spelar alla vuxna en viktig roll. Arbetet uppfattas ske i tre sammanlänkade processer där Reflektioner om Hälsa och Lärande är centralt. Värdegrundsarbetet bidrar till samsyn, öppenhet och trygg lärmiljö. Det Elevnära arbetet innebär att anpassa, inspirera, skapa relationer och trygga rutiner. Elevhälsoteamens arbete har central roll i kartläggning av elevers hälsa och lärande, handledning av personal, och samverkan med hälso- och sjukvården och social omsorg där brister finns i kommunikation. Behov finns av mer gemensam reflektion kring barn med psykisk ohälsa. Personal i skolan reflekterar utifrån Kännedom om och samarbete med närsamhället vilket tillför verklighetsnära kunskap om elevers livsvillkor och engagemang för barn från socioekonomiskt svagare hem. Hinder finns i samverkan med vårdnadshavare och ökad interaktion med närsamhället eftersträvas. Konklusion: I Skolan tillämpas salutogen teori och barnrättsperspektivet. Reflektioner kring elevers hälsa och lärande leder till förbättring och spridning av hälsofrämjande strategier. Studien ledde fram till en modell som illustrerar förhållandet mellan olika roller och processer i skolans hälsofrämjande arbete och i relation till närsamhället och andra aktörer. Reflektioner behöver tydliggöras och ges ökat utrymme. Värdegrundsarbetet behöver inkludera all personal och ske kontinuerligt. Elevhälsoteamens roll i koordination av insatser för elever med psykisk ohälsa är central. Teamen kan stärka sitt deltagande i beslutsfattande- och policyskapande arbete, samverkan med vårdnadshavare och närsamhället för att förbättra och utvidga skolan som hälsofrämjande arena. / Introduction: Children’s mental health and learning have a reciprocal relationship, and schools are one of society’s main health promotion settings. Studies of health promotion in schools show varying results. In Sweden, pupil health promotion work is at the core of improvement efforts. Purpose: To explore how the members of pupil health teams perceive mental health promotion practice in their schools. Method: Focus group interviews with pupil health teams (school years 1-6) in six municipalities in southeastern Sweden. There were 29 participants, including professions such as counsellor, special teacher, special educator, psychologist, school nurse and principal. Data analysis with qualitative conventional content analysis. Results: In schools’ mental health promotion among pupils, all adults play an important role. Promotion was seen to take place in three interconnected processes where reflection on health and learning is central: Work on values contributes to consensus, openness and a safe learning environment. Work near pupils involves customizing, inspiring and creating confident relationships and safe routines for pupils. Pupil health teams’ work has a central role in the mapping of pupils’ health and learning, staff guidance and collaboration with other stakeholders such as health care and social care services where there is a lack of communication and a need for common reflection. Knowledge of and cooperation with the local community adds real life knowledge of pupils’ life conditions and a commitment to children from socioeconomically weaker homes. Obstacles exist in collaboration with parents, and increased interaction with the local community is sought. Conclusion: In schools, the salutogenic theory and a child rights perspective are applied. Reflections about pupils’ health and learning lead to the improvement and spread of health promoting strategies. The study contributes a model which may help to clarify collaboration and the relationship between various roles and processes in health promotion work in schools, as well as interaction with the local community and other stakeholders. Reflections need to be clarified and given increased space. The role of the pupil health teams in coordinating interventions for pupils with mental illness is central. The teams’ participation in decision making and policymaking work and collaboration with parents and the community needs to be strengthened to enhance and broaden schools as a health promoting setting.

This essay is about the discussion concerning graduation celebrations in The Swedish Church. Since this discussion is recurrent in the media when it is getting close to the end of the term in the Swedish schools, it is interesting to see how people choose to discuss this issue. This essay will look at how this issue is discussed within the Swedish school and the Swedish church. My research questions that I will use are: How is the issue of the church as a venue for the end of school year discussed in the Swedish Church's newspaper and in the Teachers' Union's trade magazine, Läraren.  This will be done through a content analysis of articles taken from these two newspapers where they discuss the church as a venue for the graduation. I will use a secularization theory developed by the sociologist of religion Thomas Luckmann in which he assumes that one can look at religion from two perspectives, church-oriented religion, and individual-centered religion. The survey in this paper shows that most people are in favor of using the church as a venue for the graduation’s celebrations and that they see it more as a tradition to be there such as something religious.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur litteratur kan användas i ett integrerat värdegrundsarbete i svenskundervisning på gymnasiet, utifrån exemplet Jennifer Mathieus roman Moxie (2021), med fokus på jämställdhet mellan könen. Genom att analysera romanen utifrån genus- och feministisk teori har värdefulla delar ur romanen lyfts fram. Detta ställdes sedan i relation till kursplanen för svenska (Skolverket, u.å.) och tidigare forskning kring litteratursamtal, både som arbetssätt och i ett värdegrundsarbete. Analysen visar att Moxie gestaltar och problematiserar patriarkala mönster och maktsystem, och hur en feministisk rörelse kan bidra till att förbättra kvinnornas ställning i samhället. Analysen visar också att dessa delar fungerar som ett bra material i litteratursamtal, och att detta i sin tur agerar som ett viktigt verktyg i ett integrerat värdegrundsarbete i svenskundervisningen. / The aim of this study is to illustrate how literature can be used in an integrated work on fundamental values in Swedish education at upper secondary school, with the example Jennifer Mathieu’s novel Moxie (2021), with focus on gender equality. By analyzing the novel based on gender- and feminist theory valuable parts from the novel have been highlighted. This was then put in relation to the syllabus for Swedish (Skolverket, u.å.) and previous research on book talk, both as an approach on work methods and as a part in a work on fundamental values. The analysis shows that Moxie portrays and problematizes patriarchal patterns and power structures, and how a feminist movement can contribute to improving the position of women in society. The analysis also shows that these parts serve as good material in book talks, and at the same time acts as an important tool in an integrated work on basic values in Swedish education.

Syftet med studien var att undersöka huruvida elever i årskurs 3 möter engelska i så stor utsträckning att det påverkar deras motivation till att lära sig engelska i skolan och huruvida elevernas hörförståelse påverkas av deras extramurala aktiviteter. Studien genomfördes i två olika klasser i årskurs 3 på en ort i Norrland. Respondenter i studien var 30 elever och två lärare. Studien genomfördes med hjälp av enkäter som delades ut till elever i årskurs 3 för att ta reda på i vilken utsträckning de mötte extramural engelska och hur motiverade eleverna var att lära sig engelska. Ansvariga lärare i respektive klass fick fylla i en enkät där de fick ge ett omdöme kring elevernas hörförståelse. Studien använde sig av en kvantitativ metod där numeriska data samlades in och analyserades. Resultaten i studien tyder på att elevers hörförståelse påverkas av den mängd extramural engelska de deltar i. Eleverna i studien som hade en högre nivå av extramural engelska hade ett bättre omdöme i hörförståelse i engelska. Ytterligare ett positivt samband mellan extramural engelska och motivation kunde etableras. De elever som deltog i studien som hade en högre extramural engelska var också mer motiverade att lära sig engelska. Sammanfattningsvis verkade extramural engelska vara gynnsamt för hörförståelsen och för viljan att lära sig engelska bland eleverna som deltog i undersökningen.