Syfte och frågeställningar  Det övergripande syftet är att ta reda på hur distansundervisningen har påverkat lärare i ämnet idrott och hälsa under rådande pandemin (Covid-19) på grundskolan (årskurs 4–9) och gymnasiet.    Hur upplever lärare i ämnet idrott och hälsa att de påverkas av distansundervisning? Vilka för och nackdelar finns det med distansundervisning, enligt lärare i idrott och hälsa?  Metod  Studien är en kvantitativ undersökning som genomfördes på lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet, högstadiet och mellanstadiet. Utifrån bekvämlighetsurval, bestod studien av 95 lärare i idrott och hälsa, efter bortfall bestod populationen av 84 lärare i ämnet idrott och hälsa. Lärarna i idrott och hälsa fick svara på enkätfrågor med flersvarsalternativ frågor och en fråga med öppet svarsalternativ. Data analyserades via tolkning, kategorisering och anknytning till tidigare forskning. Den teoretiska utgångspunkten var läroplansteori samt ramfaktorteorin.   Resultat   98 % av deltagarna anser att de inte har tillräckligt med digital kompetens för att undervisa på distans vilket påverkarar undervisningen negativt. 43 % av lärarna i idrott och hälsa upplevde att de inte kan implementera videosamtal i sin undervisning. Majoriteten av lärarna i idrott och hälsa upplevde en ökad arbetsbelastning där sömn och stress påverkats negativt för att det inte finns tillräckligt med IT resurser i skolan. Det framkom även att 96 % av lärarna i idrott och hälsa har det svårt att tolka läroplanen och överföra praktiska moment till distansbaserad undervisning. Slutsats  Distansundervisning i skolan har varit lösningen för att förhålla sig till restriktioner vilket enligt lärare i idrott och hälsa har påverkat ämnet negativt. De teoretiska momenten i idrott och hälsa har tagit större plats i undervisningen enligt 34 % av respondenterna. Lärarna i idrott och hälsa anser att de har haft svårigheter i att tolka och överföra läroplanens praktiska moment till distans och detta leder till att eleverna inte får den utbildning de egentligen ska få. / Aim The overall purpose is to find out how distance education has affected teachers in the subject of physical education during the prevailing pandemic (Covid-19) in primary school (stadium 4–9) and upper secondary school. How do physical education teachers feel that they are affected by distance education? What are the pros and cons of distance learning, according to physical education teachers? Method   This study is a quantitative survey conducted on physical education teachers in Primary school (grade 4–9) and high school. Based on convenience selection, this study had 95 physical education teachers where 11 teachers were not included. This study´s population is 84 physical education teachers. The physical education teachers had to answer questionnaires with multi-answer alternative questions and a question with an open answer alternative. The data was analysed through interpretation, categorization and connection to previous research and theoretical starting point. The theoretical starting point was curriculum theory and the framework factor theory. Results   98% of the participants believe that they do not have enough digital skills to teach at a distance, which has a negative effect on teaching. The result shows that 43% of physical education teachers felt that they could not implement video calls in their education. Most of the physical education teachers experienced an increased workload where sleep and stress have been negatively affected because there are not enough IT resources in the school. 96 % of physical education teachers could not interpret and transfer the curriculum's practical elements to distance education.   Conclusion Distance education in schools has been the solution to match the restrictions, which according to our results have had a negative effect regarding the subject of physical education. However, the theoretical elements in physical education have increased according to 34 % of respondents. It appears that physical education teachers have difficulties in interpreting and transferring the curriculum's practical elements to distance education and this leads to the students not receiving the education they are entitled to.

The overall objective of this thesis is to fill a gap in art historical research as well as in the history of women in a more general sense. The main focus is the life and work of artist Anna Berglund (1857-1946), who’s artistic practice spanned the fields of design, decorative art, calligraphy and watercolour painting. The thesis is the first attempt to conduct research into Berglund’s artistic practices. Primary sources from and about Berglund are scarce, as not much has survived the test of time in terms of personal documents such as letters, notes or diaries. Therefore, the political, social and cultural conditions of Berglund’s time and environment have complemented and contextualised the primary source material. Biographical method, archival research, and the application of sociologist Pierre Bourdieu’s field theory have formed the foundation of the thesis. In addition, the thesis is built around questions into 19th century women’s development of social networks and adaptation of strategies to navigate and establish themselves as professionals. The research show that Anna Berglund’s habitus and economic, cultural and social capital enabled her to enter and navigate the field. Furthermore, Berglund developed and adapted professional strategies to navigate the field and to build a network that enabled her to push her career forward. The nature of pattern drawing as a new and quickly expanding professional field in the late 1800s contributed and enabled Anna Berglund, as well as others, to enter, navigate and establish themselves on the field and as entrepreneurs.

<p>Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lära oss mer om på vilket sätt lärare förhåller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn på barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans läroplan angående etik och moral och även tittat på vikten av att ha en väl förankrad yrkesetik. För att ta reda på hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lärare på två olika skolor. Vårt resultat påvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tänkande. En grundläggande förutsättning för detta är lärarnas pedagogiska förhållningssätt, samt att de har en medveten och genomarbetat handlingsplan när det gäller etiska och moraliska frågeställningar. Vår studie visar att de undersökta skolorna saknar detta.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2001.

<p>I denna kandidatuppsats undersöks narrativer och argumentation i Jan Björklunds pluggskola. Bakgrunden till uppsatsen är att undersöka hur politiker använder berättelsens övertygande kraft för att vinna röster, och huruvida en argumentation baserat på narrativer är hållbar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats är insamlade debattartiklar och uttalanden där Jan Björklund presenterar sin skolpolitik. Teorierna som denna uppsats grundar sig på är den retoriska pedagogiken utifrån Quintilianus och Giambattista Vico, samt det sociokulturella perspektivet på pedagogik. Dessutom används psykologiteorier om narrativens funktion för människans förståelse. Som metod används Ernest G. Bormanns fantasy-themeanalys samt argumentationsanalysen utvecklad av Frans van Eemeren, Rob Grootendorst och Francisca Snoeck Henkemans. Resultaten som framkommit av analysen är att Björklund använder narrativen i argumentativt syfte vilket gör hans argumentation icke hållbar och fallasityngd.</p> / <p>This essay examines narratives and argumentation in Jan Björklunds pluggskolan. The background for this essay is to investigate how politicians use the narratives argumentative force to persuade and if an argument based on a narrative is durable. The material contains articles and statments by Jan Björklund concerning the swedish school system.The theories used in this essey are the rhetoric view on pedagogy, based on Quintilian and Giambattista Vico, and the sociocultural view on pedagogy. The essay also uses psychological theories on the narrative function of human understanding. The methods used in this essay is Bormanns Fantasy theme criticism and the argumentation analysis developed by Frans van Eemeren, Rob Grootendorst and Francisca Snoeck Henkemans. The results of this essay are that Jan Björklund uses the narrative as arguments, which leads to non-durable argumentation.</p>

<p>Bullying can have serious consequences on everyone involved. Consequently it is important that school counselors are able to intervene. Thereby they need an unambiguous definition and knowledge about bullying that has been produced from research so they do not make mistakes that could lead to further damaging of the students. Thus the aim of this study was to examine how school counselors define bullying compared to the views held by scientists and students in secondary school. Through a review of previously done research the definitions of scientists and schoolchildren was summarized. To establish the school counselors’ definitions a qualitative interview based method was used. Data was collected by semi-structured interviews using an interview guide with open-ended questions. The interviews were transcribed and analyzed by the method of phenomenological concentration of its meaning. By the theory of logic-in-use and reconstructed logic the definitions of school counselors’, pupils and researchers was compared. Results showed that school counselors hold similar definitions to scientists and children but differ in some aspects. The results also indicate that the school counselors mainly have created their definitions through former experiences and knowledge and not through science and they also seem to experience difficulties in identifying bullying situations.</p>

Bullying can have serious consequences on everyone involved. Consequently it is important that school counselors are able to intervene. Thereby they need an unambiguous definition and knowledge about bullying that has been produced from research so they do not make mistakes that could lead to further damaging of the students. Thus the aim of this study was to examine how school counselors define bullying compared to the views held by scientists and students in secondary school. Through a review of previously done research the definitions of scientists and schoolchildren was summarized. To establish the school counselors’ definitions a qualitative interview based method was used. Data was collected by semi-structured interviews using an interview guide with open-ended questions. The interviews were transcribed and analyzed by the method of phenomenological concentration of its meaning. By the theory of logic-in-use and reconstructed logic the definitions of school counselors’, pupils and researchers was compared. Results showed that school counselors hold similar definitions to scientists and children but differ in some aspects. The results also indicate that the school counselors mainly have created their definitions through former experiences and knowledge and not through science and they also seem to experience difficulties in identifying bullying situations.

Detta är ett arbete som visar en del av de teorier som finns inom moralutvecklingen idag. Tyngdpunkten har lagts på Lawrence Kohlberg och hans stadieutveckling. Därtill kommer kritiker till dessa teorier att tas upp. Nancy Eisenberg och Carol Gilligans ”bry sig om”-perspektiv på moralutveckling kommer att ställas mot Kohlbergs mer rättviseinriktade teoristadier. De forskare som även kommer att tas upp är bortsett från ovannämnda, Earl Barnes, Margaret Schallenberger, vilka var de första som forskade i om barn hade en moralisk utveckling. Jean Piaget, vilkens teorier ligger till grund för Kohlbergs stadier och John C. Gibbs, som har delat upp Kohlbergs stadier i ett mer existentiellt utvecklingsschema kommer även att diskuteras. Dessa kommer att presenteras i kronologisk ordning. En undersökning gjord i England bland femåringar tas även upp vilken ska granska giltigheten i teorierna, samtidigt som resultatet ska tolkas och ses ur två perspektiv. Eisenbergs ”bry sig om”-perspektiv, vilken undersökningen är baserad på, ställs i jämförelse med Kohlbergs rättviseanpassade utvecklingsteori. Resultatet av undersökningen visar att teorierna stämmer överrens med verkligheten, men med kritikernas tankar i beaktande. Det visade även en skillnad i utveckling mellan pojkar och flickor. Denna uppsats är en teorigrund för vidare studier och handling inom detta område. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1997.

I denna kandidatuppsats undersöks narrativer och argumentation i Jan Björklunds pluggskola. Bakgrunden till uppsatsen är att undersöka hur politiker använder berättelsens övertygande kraft för att vinna röster, och huruvida en argumentation baserat på narrativer är hållbar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats är insamlade debattartiklar och uttalanden där Jan Björklund presenterar sin skolpolitik. Teorierna som denna uppsats grundar sig på är den retoriska pedagogiken utifrån Quintilianus och Giambattista Vico, samt det sociokulturella perspektivet på pedagogik. Dessutom används psykologiteorier om narrativens funktion för människans förståelse. Som metod används Ernest G. Bormanns fantasy-themeanalys samt argumentationsanalysen utvecklad av Frans van Eemeren, Rob Grootendorst och Francisca Snoeck Henkemans. Resultaten som framkommit av analysen är att Björklund använder narrativen i argumentativt syfte vilket gör hans argumentation icke hållbar och fallasityngd. / This essay examines narratives and argumentation in Jan Björklunds pluggskolan. The background for this essay is to investigate how politicians use the narratives argumentative force to persuade and if an argument based on a narrative is durable. The material contains articles and statments by Jan Björklund concerning the swedish school system.The theories used in this essey are the rhetoric view on pedagogy, based on Quintilian and Giambattista Vico, and the sociocultural view on pedagogy. The essay also uses psychological theories on the narrative function of human understanding. The methods used in this essay is Bormanns Fantasy theme criticism and the argumentation analysis developed by Frans van Eemeren, Rob Grootendorst and Francisca Snoeck Henkemans. The results of this essay are that Jan Björklund uses the narrative as arguments, which leads to non-durable argumentation.

The purpose of this essay is to closely study different studies and texts within the subjects ofanimals and nature in order to, from different themes, analyze and determine whether or not animalsis a useful tool to apply in school as well as preschool. Above all else, this study serves to answerwhat animals and nature can bring children, and when you as an educationalist can benefit from it inyour classes within school and preschool. This study also serves to point out what you should keepin mind when using animals as a tool in your classes, since there are a few obstacles to consider.The method used to analyze the different themes is discourse analysis, which is a sort of textanalysis.About one hundred years ago when our society was industrialized, different theories and theimportance of preserving and to sojourn into nature began to grow among some theorists, biologistsand educators. The value of spending time outdoors was realized, which we today have a greatunderstanding of. Our interest for the impact of animals on us is also starting to grow, and there is alot of research that is of the opinion that animals are good for children in many different ways, andfor many different reasons. When obstacles, such as allergy, is not in the way of using animals inthe education, they could be viewed as excellent educational tools. The discourse presented here isfor many different reasons positive to the effect of animals on children.

Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lära oss mer om på vilket sätt lärare förhåller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn på barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans läroplan angående etik och moral och även tittat på vikten av att ha en väl förankrad yrkesetik. För att ta reda på hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lärare på två olika skolor. Vårt resultat påvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tänkande. En grundläggande förutsättning för detta är lärarnas pedagogiska förhållningssätt, samt att de har en medveten och genomarbetat handlingsplan när det gäller etiska och moraliska frågeställningar. Vår studie visar att de undersökta skolorna saknar detta. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2001.