Bakgrund: Barn och ungdomar rör på sig allt mindre vilket medför negativa hälsokonsekvenser både fysiskt och psykiskt. Denna population spenderar stor del av dagarna i skolan vilket ger idrottsläraren en viktig roll i att främja fysisk aktivitet hos eleverna. Det är därför av intresse att undersöka möjligheterna till främjande av fysisk aktivitet i skolan. Detta genom att bland annat ta reda på ifall det finns behov av ytterligare resurser eller kompletterande kompetens, exempelvis i form av fysioterapi.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka idrottslärares uppfattningar och erfarenheter av hur skolan kan främja fysisk aktivitet hos elever som är fysiskt inaktiva eller har särskilda behov, samt vilka möjligheter och begränsningar de upplever i sitt arbete på både grupp- och individnivå. Metod: Studien var av kvalitativ design och baserades på fem digitala semistrukturerade intervjuer. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet kunde sammanställas i de fyra huvudkategorierna Idrott och hälsa ska främja fysisk aktivitet, Skolan påverkar idrottslärarens möjligheter, Ytterligare resurser behövs för att främja fysisk aktivitet, och Kompletterande kompetens efterfrågas i idrottsundervisningen. Samtliga idrottslärare ville bidra till att öka den fysiska aktivitetsnivån och intresset för fysisk aktivitet hos eleverna. I stort uttryckte de sig klara av att tillfredsställa elevernas behov men det förekom även begränsande faktorer. Slutsats: Ytterligare resurser och kompetens i skolan upplevdes kunna gynna möjligheterna att främja fysisk aktivitet för alla elever, både på individ- och gruppnivå. En fysioterapeut lyftes som förslag för att kunna komplettera elevhälsan, men hur det skulle appliceras i praktiken kräver mer forskning. / Background: The level of physical activity in children and youth is decreasing which contributes to negative health consequences both physically and mentally. This population spends a big part of their day in school which gives the teachers in physical education an important role in facilitating the students physical activity level. Consequently, it is of interest to investigate the possibilities in encouraging physical activity in school. This by, among other things, looking into if there is a need for additional resources or supplementary competence, for example in the form of physiotherapy. Aim: The studies’ purpose was to investigate the experiences and perception on how a school can facilitate physical activity in inactive or special needs students, from the perspective of teachers in physical education. The study also aimed to explore the possibilities and limitations the teachers experienced in their job on group and individual level. Method: The study was of qualitative design and was based on five digital semi-structured interviews. The data were analyzed with qualitative content analysis. Result: The result could be compiled in the four main categories Physical education should promote physical activity, The school affects the physical education teacher's opportunities, Additional resources are needed to facilitate physical activity, and Supplementary competence is required in physical education. All physical education teachers wanted to contribute to increasing the level of physical activity and the students’ interest in physical activity. In general they were able to satisfy the students' needs, but there were also limiting factors. Conclusion: Additional competence and resources in school seem to have benefited the opportunities to facilitate physical activity for all students, both on individual and group level. A physiotherapist was suggested to be able to supplement student health, but how it would work in practice requires more research.

Digitaliseringen i samhället går snabbt framåt men det är inte alltid enkelt att utveckla   digitala tjänster, framförallt inte inom den offentliga sektorn. Inom skolväsendet har    digitaliseringen gått långsamt och mött utmaningar i form av bristen på digital kompetens, säkerställa att elever inte hamnar i ett digitalt utanförskap och en ständigt    växande EdTech-marknad. När covid-19-pandemin drabbade världen valde Sverige     att stänga gymnasie- och högskolor och bedriva all undervisning på distans. Denna    studie har undersökt hur gymnasielärare har upplevt hur digitaliseringsarbetet i    svenska gymnasieskolor har påverkats under covid-19-pandemin när de har tvingats    att bedriva undervisning på distans. Syftet har varit att få en större förståelse för hur    skolor har hanterat pandemin och på vilket sätt det har påverkat skolors    digitaliseringsarbete. Gymnasielärare har intervjuats för att ta reda på hur de har    upplevt det digitala arbetet under covid-19-pandemin. Resultatet visar att     gymnasielärare har stött på många utmaningar under pandemin varav det största har     varit att säkerställa elevers närvaro och deltagande under distansundervisningen.    Studien visar att gymnasielärare upplever att det har funnits en brist på    gemensamma digitaliseringsstrategier i organisationen samt att de har fått en ökad     arbetsbelastning i och med att all kommunikation sker digitalt. Resultatet visar också    att när gymnasielärare under covid-19-pandemin har blivit tvingade att utföra allt sitt    arbete på distans med digitala verktyg har de fått upp ögonen för hur undervisning    kan bedrivas med digitala medel och de upplever att digitaliseringsarbetet i skolorna    har tagit ett stort kliv framåt. / Digitalisation in society is advancing rapidly, but it is not always easy to develop digital  services, especially not in the public sector. In the school system, digitalisation has been slow and faced challenges in the form of a lack of digital competence, ensuring that  students do not end up in digital exclusion and an ever-growing EdTech market. When    the Covid-19 pandemic hit the world, Sweden chose to close universities and upper    secondary schools and conduct all distance learning. This study has examined how upper secondary school teachers have experienced how the digitalisation in Swedish     upper secondary schools has been affected during the Covid-19 pandemic when they    have been forced to conduct distance learning. The aim has been to gain a greater    understanding of how schools have handled the pandemic and in what way it has     affected schools' digital work. High school teachers have been interviewed to find out    how they have experienced the digital work during the Covid-19 pandemic. The     results show that high school teachers have encountered many challenges during the     pandemic, the largest of which has been to ensure students' presence and participation    during distance education. The study shows that upper secondary school teachers     feel that there has been a lack of common digitalisation strategies in the organization    and that they have had an increased workload as all communication takes place    digitally. The results also show that when high school teachers during the Covid-19    pandemic have been forced to carry out all their work remotely with digital tools, it    has opened their eyes to how teaching can be conducted with digital means and they     feel that digitalisation in schools has taken a big step forward.

Bakgrund: Samband mellan motorisk utveckling, fysisk aktivitet och lärande finns väl dokumenterade. Processer för att utveckla implementeringen av fysisk aktivitet i skolan har påbörjats bland annat genom fysioterapi som en del av elevhälsan, ett relativt nytt verksamhetsområde. För fysioterapeuter innebär detta en etableringsprocess där samverkan i nya teamkonstellationer utvecklas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur skolfysioterapeuter upplever sin professionella roll och teamarbetet inom elevhälsan. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer utfördes via zoom eller telefon med skolfysioterapeuter som arbetade inom elevhälsan. Intervjuerna spelades in och materialet transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman. Resultat: Studien resulterade i att tre kategorier kunde identifieras: Att samarbeta och vara spindeln i nätet,  Att utveckla och vara en ny kompetens på skolan, och Att förhålla sig till ett delat fokus på hälsa kontra prestation i skolan. Dessa kategorier delades även in i underkategorier. Studien visade att skolfysioterapeuterna upplevde att de spelade en viktig roll på skolan genom att bidra med en kompletterande, fysioterapeutisk syn på hälsa. Att implementera sina perspektiv på hälsa i skolan var dock en utmaning där skolans fokus ofta ligger på prestation. Informanterna hade till stor del själva fått utforma sin yrkesroll vilket varit både en möjlighet och en utmaning. Slutsats: Fysioterapeuter kan bidra med en kompletterande syn på hälsa i skolan och en ökad styrning från högre instanser krävs för att överkomma utmaningarna och för utveckling av verksamhetsområdet. / Introduction: The relationship between motor development, physical activity and academic achievement is well documented. Processes for developing the implementation of physical activity in schools have begun through physiotherapy, among other areas, as part of school based healthcare. This is a relatively new area of focus within the profession. For physiotherapists, this involves establishing a new professional role and developing interprofessional working relationships. Purpose: The purpose of the study was to investigate school physiotherapists experiences of their role and teamwork within school based healthcare. Method: Three semi-structured interviews were conducted via zoom or telephone with school physiotherapists working within student healthcare. The interviews were recorded, transcribed, and the data analyzed using a qualitative content analysis. Results: Three categories were identified: To cooperate and be “the person at the heart of things”, To develop and to have a new professional role in school, and To relate to a shared focus of health versus academic achievement in school.  These categories were further specified into subcategories. The subjects felt they played an important role in the school by providing a complementary, physiotherapeutic perspective on health. However, the schools focus on performance was perceived to be a challenge when implementing their views on health. The subjects were able to form the role themselves to a large extent which was deemed a challenge and an opportunity. Conclusions: Physiotherapists contribute a complementary perspective on health within schools. An increased involvement from governing bodies is required to overcome challenges and for development in the field.

This study focuses on how students in ninth grade at a Sweden school experience the security of their high school. Which factors affect safety the most and whether there is any difference between how girls and boys view security. The study is qualitative with a hermeneutic approach and the empirical data was collected through semi-structured group interviews with a total of 10 students. To analyze our results, we have chosen to use Scheff's social bonds, Bourdieu's social capital and Foucault's analysis of panopticon. The results showed that the interviewees perceive the general security at their school as good, but that there are situations that are uncomfortable and groups that contribute to an unsafe environment. Furthermore, it turned out that a strong unity, good relations with staff and classmates as well as camera surveillance were seen as security-creating factors.

Abstract Syftet med studien är att bidra med kunskaper om sfi-rektorers och sfi-lärares uppfattningar om sfi-utbildningens förutsättningar för lärande i relation till sfi-elever med kort skolbakgrund. Frågeställningen som konkretiserar syftet fokuserar på sfi-rektorers och sfi-lärares uppfattningar om dessa förutsättningar generellt, uppfattningar om förutsättningar i den egna organisationen samt uppfattningar om vilka förutsättningar som borde prioriteras. Studien vägleddes av Hoy och Miskel (2013) organisationsteori om skolan som ett öppet socialt system med perspektiven struktur, kultur, individ och politik. Genom ett snöbollsurval valdes två sfi-rektorer och tio sfi-lärare ut. Strukturerade individuella intervjuer genomfördes digitalt och analyserades. Likartade resultat framkom inom de två frågeställningarna. Resultatet visar att sfi-rektor anses kunna påverka sfi-organisationen och lärarbehörigheten. Förutsättningar för lärande påverkas vidare av samarbete mellan sfi-lärare, sfi-rektorers och sfi-lärares förståelse för sfi-elevers situation och språkliga kartläggningar. Resultatet visar även att sfi-lärares motivation och val av innehåll i undervisningen liksom intressekonflikter inom sfi-organisationer och samverkan mellan sfi-utbildning och praktikplatser framhålls som betydelsefulla förutsättningar. Resultatet visar även att prioriterade förutsättningar för lärande är tydligt ledarskap, specialpedagogisk kompetens och språkstöd, sfi-rektorers och sfi-lärarnas förståelse för sfi-elevernas situation, språklig kartläggning. Dessutom prioriteras fler yrkespraktiska språkinriktningar, att sfi-lärare och myndigheter relevanta för sfi-elever samverkan kring sfi-elevers psykiska hälsa samt att sfi-utbildningens status ökar. Nyckelord: sfi-rektorer, sfi-lärare, sfi-utbildning, sfi-elever, förutsättningar, organisationsteori om skolan som ett öppet socialt system

The purpose of this thesis is to examine the monetary policy of the Swedish central bank, Riksbanken, from the perspective of the Austrian School of Economics. The thesis starts with a description of the actions of Riksbanken, its objectives of the monetary policy and what tools are used to achieve those objectives. The thesis continues with an analysis of possible consequences for the Swedish business cycles that the monetary policy of Riksbanken may have caused. The theory that is used to answer the research question is Austrian economic theory and primarily Austrian Business Cycle Theory. A review of relevant theory is made, and an examination of relevant macroeconomic factors is produced. The examination shows that the factors have changed over time according to the prediction of the Austrian School of Economics. The Riksbank's monetary policy decisions have been affected by concerns about the household indebtedness. This concern is in line with the warnings of the Austrian school. The Riksbank has, on the other hand, not considered the Austrian schools' fears of malinvestment and artificial boom in its monetary policy decisions. The conclusion of the essay is that the monetary policy of Riksbanken may contribute to strengthening business cycles, according with the perspective of the Austrian School of Economics. If the inflation prognosis’s from Riksbanken would have been correct, they probably had exercised a more aggressive monetary policy, primary by lowering the interest rate. It would have increased the variations of the business cycles trough increasing the gap between the natural interest rate and the market rate. / Syftet med uppsatsen är att granska Riksbankens penningpolitik utifrån den österrikiska skolans synsätt. Uppsatsen redogör för Riksbankens mål för penningpolitiken och vilka verktyg de använder för att uppnå dessa. Granskningen av den förda penningpolitiken genomförs utifrån den österrikiska ekonomiska teorin, främst dess konjunkturcykelteori. En genomgång av denna teori genomförs, och en analys av bakomliggande faktorer utförs. Analysen slår fast att de flesta av de undersökta variablerna har förändrat i linje med vad som kan förväntas enligt den österrikiska teorin. Riksbankens penningpolitiska beslut har påverkats av oron för hushållen skuldsättning. Denna oro ligger i linje med vad österrikiska skolan varnar för. Den österrikiska skolans farhågor för felinvesteringar och konstlad högkonjunktur har Riksbanken däremot inte tagit hänsyn till i sina penningpolitiska beslut. Slutsatsen för uppsatsen blir att Riksbankens penningpolitik kan ha bidragit till att förstärka konjunktursvängningarna. I det fall att Riksbankens inflationsprognoser varit mer träffsäkra, skulle de under större delen av perioden enligt sina egna handlingsregler ha fört en mer aggressiv penningpolitik, främst genom lägre styrränta. Det skulle i så fall stärkt konjunktursvängningarna än mer enligt den österrikiska konjukturcykelteorin.

Syftet med innevarande studie är dels att belysa gymnasieelevers medvetenhet om hur de gör för att förstå talad engelska och hur denna medvetenhet samspelar med motivation,dels att åskådliggöra vilken betydelse det har för förståelse, motivation och förmåga att använda sin engelska utanför skolan. Genom en enkätundersökning av 132 gymnasieelever har jag kommit till slutsatsen att gymnasieelever, oavsett förmåga att förstå talad engelska, är väl medvetna om hurde gör detta och att de i hög grad drivs av inre motivation. Flickoroch pojka rskiljer sig åt med avseende på hur de använder sin engelska utanför skolan och hur svårt de upplever att det är att förstå talad engelska. Skillnaden ligger i att flickor inte spelar onlinespel i samma utsträckning som pojkar och att flickor också upplever en högre grad av svårighet med avseende på att lyssna och förstå. Elever på högskoleförberedande gymnasieprogram är mer medvetna om hur de gör för att förstå än andra gymnasielever och elever som använder sin engelska utanför skolan uppger en lägre grad av motivation. / The purpose of this study is to illustrate Upper Secondary School students’ awareness of what methods they use to understand spoken English and how that awareness correlate with motivation. Furthermore, it is to illustrate what significance it has for understanding, motivation and ability to use ones English outside school. By implementing a questionnaire, investigating 132 students, I found that students at Upper Secondary School, regardless of ability, are well aware what they do to understand spoken English and that they to a large extent are driven by intrinsic motivation.Boy sand girls differ regarding how they use their English outside school and how difficult they experience understanding of spoken English. The difference is that boys play online games to a larger extent than girls. Girls also find understanding spoken English more difficult than boys. Students at training lines preparing for university are more aware of the methods they use to understand than other students and students who use their English outside school declare a lower degree of motivation.

I följande studie undersöks upplevelser och förväntningar mellan skola och hem gällande 15-åringars skönlitterära läsning. Med en sociokulturell ansats och utvecklingspsykologiska perspektiv studeras hur en grupp elever, lärare och vårdnadshavare upplever 15-åringars skönlitterära läsning, samt vilka förväntningar de uttrycker gentemot varandra i relation till den skönlitterära läsningen. Studien visar en summerande bild av informanternas upplevelse av ungdomarnas läsning, som till stor del stämmer överens med aktuell forskning, främst när det gäller bristen av läsning på fritiden och den digitala konkurrensen från sociala medier. Informanternas upplevelser av den skönlitterära läsning som sker i skolan är generellt positiv. Studiens vårdnadshavare visar dock ingen tydlig bild av ungdomarnas skönlitterära läsning och efterfrågar det inte heller. De beskriver snarare ett starkt förtroende för både elever och lärare. Informanternas förväntningar gentemot varandra är av olika karaktär och visar en tydlig tendens till frigörelse och självständighet mellan framför allt elever och vårdnadshavare. Förväntningarna mellan vårdnadshavare och lärare tyder på att kommunikationen kan stärkas för att både informera och utbilda vårdnadshavare om deras betydelse för elevernas intresse för läsning. Förväntningarna mellan elever och lärare är av mer konkret didaktisk karaktär och lärarna i sin tur ger snarare uttryck för förhoppningar och visioner när det gäller elevernas skönlitterära läsning. Sammanfattningsvis lyfter studien värdet av att vårdnadshavare blir mer medvetna om sin roll som läsande förebilder samt att kommunikationen mellan skola och hem är fortsatt viktig även i tonåren. Genom att se digitala medier som möjligheter kan kommunikationen mellan hem och skola stärkas även i äldre tonåren, vilket i sin tur kan ha positiv effekt på hemmets engagemang i frågan om tonåringars läsning och läsintresse.

Detta arbete är en kunskapsöversikt över hur lärare kan motivera sina elever att hitta viljan attprata engelska i klassrummet med hjälp av sina engelsklärare. Syftet med denna studie är attta reda på vad forskningen säger om vilka metoder som är framgångsrika att använda iklassrummet, och mer specifikt, att besvara frågeställningarna: “Hur motiverar engelskläraresina elever att hitta viljan att prata engelska i klassrummet? samt “Vad är framgångsrikt attanvända i klassrummet? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har visystematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om ämnet. Våracentrala begrepp i kunskapsöversikten är följande: engelska som andraspråk, WTC (Viljan attkommunicera), lärandemetoder, klassrumsmiljö och motivation.Vårt resultat mynnade ut iåtta stycken tematiserade underrubriker: WTC (Viljan Att Kommunicera), de sex faktorernasom påverkar språklärares WTC, kommunikationsstrategier, lärandemetoder, klassrumsmiljö,lärarkompetens, motivation/demotivation och elevinflytande. Vi kommer i vårtexaminationsarbete II att samla in empirisk data om hur elever i mellanstadiet årskurs 4-6undervisas i att prata engelska i klassrummet. Vi kommer med hjälp av intervjuer ochobservationer med både lärare och elever samla in ett underlag om vad de anser vara deviktigaste komponenterna i att finna motivation i att lära sig prata engelska i klassrummet.

Introduction: Organized recess activities which stimulate to physical activity are important for developing social skills, academic performance, and creating a positive attitude towards physical activity. The aim of the study is to investigate key people's perceptions towards the implementation of organized recess activities, with an enforcement on physical activities in primary and secondary schools. Method: An exploratory study design with an inductive approach has been used. Five semi-structured interviews were performed to collect data based on the purpose and questions of the study. A purposive sampling has been performed to provide experienced and additional informative respondents. Collected data has been analysed with a qualitative content analysis within a manifest approach. Findings shows an active work and interest in organized recess activities. The importance of having secure adults at break times was reported by all respondents in this study. Perceptions is that recess does not receive the same priority as other subjects within schools. General barriers for the implementation of organized recess activities were lack of commitment, knowledge, planning time and staff resources. Conclusion: Additional knowledge about recess may be a prerequisite for whether schools choose to develop the work with organized recess activities with an enforcement on physical activities. / Introduktion: Organiserade rastaktiviteter som stimulerar till fysisk aktivitet är viktiga för att utveckla sociala färdigheter, förbättra skolprestationer och skapa en positiv inställning till fysisk aktivitet. Syftet med studien är att undersöka nyckelpersoners uppfattningar till implementering av organiserade rastaktiviteter, med fokus på fysiska aktiviteter på låg och mellanstadiet. Metod: En explorativ studiedesign med induktiv ansats har använts som metod. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in data om studiens syfte och frågeställningar. Ett strategiskt urval har vidtagits för att tillhandahålla erfarna och informationsrika respondenter. Insamlade data har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med fokuset på det manifesta innehållet. Resultatet visar ett aktivt arbete och intresse för organiserade rastaktiviteter med fokus på fysiska aktiviteter. Betydelsen av att det skall finnas trygga vuxna ute på rasten rapporterades av samtliga respondenter i denna studie. Generella uppfattningar förelåg om att rasten inte blir lika högt prioriterad som andra ämnen i skolan. Utmaningar för implementering av organiserade rastaktiviteter var brist på engagemang, kunskap planeringstid och personal. Slutsats: Ytterligare kunskap om rasten kan sannolikt vara en förutsättning för huruvida skolor väljer att utöka arbetet med organiserade rastaktiviteter med fokus på fysiska aktiviteter.