Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt - hermeneutiskt perspektiv och intervjuerna har analyserats med hjälp av Amedeo Giorgis fenomenologiska analysmetod. Analysen av intervjuerna visar hur eleverna upplever sina nyvunna erfarenheter av de olika estetämnena och hur dessa ökat deras förståelse för sig själva och andra. Eleverna beskriver upplevelser av den integrerade estetämnesundervisningen genom att resonera kring EOS kursens påverkan på dem som individer. Eleverna talar om kreativitet, att utforska, spränga gränser, styrkor och svagheter, tillit, mod, begränsningar och oro samt kroppen som uttrycksmedel och kunskapsinhämtare. Lustaspekten lyfts fram och viljan hos eleverna att lära nytt. Eleverna har hittat varierade metoder för att uttrycka sina tankar, känslor och idéer genom EOS kursen. Studien visar på de estetiska ämnenas viktiga funktion i skolan. Detta påvisas genom att lyfta fram både aktuell forskning som stöder estetiska ämnens funktion i skolan samt elevernas positiva upplevelser kring den ämnesintegrerade estetundervisningen. / This is a qualitative essay which is based upon interviews with second-year, upper-secondary students taking an Esthetic Program and studying the core subject Esthetic Orientation (EOS). In the introduction, the purpose and role of the esthetic subjects in the school are illustrated, e.g. practical knowledge versus theoretical knowledge, sensory learning as well as a decreased focus on the esthetic subjects’ within schools are discussed. The purpose of the study is to describe upper-secondary students’ experiences of integrated teaching of esthetic subjects in school. The research questions focus on how students reason about their self-image following lessons that incorporate dance, drama, art and music. The student interviews highlight the importance of the group in the formation of an individual student’s self-image as well as depict how students describe their bodies in relation to the physical elements in the teaching of an esthetic subject. The study uses a phenomenological hermeneutic approach and the interviews are analyzed using Amedeo Giorgi’s phenomenological analysis method. The analysis of the interviews shows how the students experience their newly discovered knowledge of the different esthetic subjects and how this has increased their understanding of themselves and others. The students describe their experience of integrated esthetic teaching by discussing the possible influence the EOS course has had on them as individuals. The students speak about creativity, discovery, breaking new ground, strengths, weaknesses, trust, courage, limitations and fears as well as the body as a form of expression and a gleaner of knowledge. The students’ desire to learn as well as will to learn is also highlighted. The students found varying methods to express their thoughts, feelings and ideas through the EOS course. The study demonstrates the important role esthetic subjects have in schools, which is proven by both examining current research that supports the esthetic subjects’ role in schools as well as by describing students’ positive experiences of subject-integrated esthetic teaching.

Under de senaste decennierna har betydande reformvågor sköljt över det svenska utbildningsväsendet, en majoritet utav vilka fallit inom ramen för det nya styrsystem som brukar gå under betäckningen New Public Management. Detta har medfört att skolornas organisationsstrukturer i allt större utsträckning styrts till att efterlikna de företagssystem, så starkt präglade utav revision och mätning, vilka står att finna i den privata sektorn. Studien har stöpt sin utgångspunkt i antagandet att alla organisationstrender har sin källa i det mänskliga medvetandet vars kunskaper, ej sällan, är alstrade kring kollektivt konstruerade verkligheter och sanningar. Ett angreppssätt som kunnat delge förståelse och mening till denna subjektiva meningsvärld är diskursanalysens grundprinciper. En diskurs kan kortfattat förstås som ett bestämt sätt att tala om, och förstå världen, där diskursanalysen ämnar belysa språkets givna mönster och konstruktioner. Med grund i detta har syftet att söka belysa områdets hegemoniska diskurs, samt eventuellt dess antagonistiska motpart, växt fram. Med empiri ifrån Dagens Nyheters debattsida under året 2013 har ett material kunnat sammanställas, och belysas, enligt det diskursanalytiska angreppssättet. Arbetet har fortflutit genom att söka finna, samt påvisa, hur olika begrepp definieras, sätts i kontext och delges mening. Resultatet har åskådliggjort en hegemonisk New Public Managementdiskurs, vilken framför revision som sitt ideal, samt en framväxande konkurrerande motdiskurs, vilken placerat sig som sin motpols spegelbild. / During the last decades a major reform wave has drifted in over the public sector of Sweden, together with a variety of western nations, bringing in a new kind of organizational structures and control systems. The greater part of these new developments fall within the definition of what is usually referred to as New Public Management. With its ideal reference point in the management of the public sector this has caused an increased focus on audit and a drift towards more market orientation in general. The study finds its base in an assumption that the origin of these shifts stands to be found in the minds of the human and its worldly perceptions. This philosophical outlook is well captured in the discursive approach, according to which the world is divided into different conceptional spheres called discourses. Proceeding from this, the thesis’s established purpose is set to, with empirical data from the newspaper Dagens Nyheter stretching over one year (2013), illuminate the hegemonic discourse and its antagonistic counterpart in the field of education. By examining the usage of different key concepts and their articulation, context and usage in general, two detached discourses has emerged. One hegemonic New Public Management-inspired discourse glorifying the objective rationality of auditing and one opposing discourse that, positioned in sharp contrast, praises the subjectivity of the profession.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att barn har sämre styrka i överkropp och bål samt är mindre fysiskt aktiva nu än tidigare, detta skulle kunna medför en ökad hälsorisk framförallt på längre sikt. Syfte: Att undersöka om ett pass med 4 min Tabata intervaller med stabiliserade övningar, varje skoldag under en 6 veckors period gav någon skillnad på de fysiska testerna och gav en ökad stabilitet och styrka hos barn i åldern 7-9 år. Design: Studien genomfördes som en interventionsstudie med en kvantitativ ansats. Metod: 42 barn varav 23 flickor och 19 pojkar i åldern 7-9 år deltog i studien som genomfördes på skoltid i klassrummen. Utöver studiegruppen användes 13 barn som kontrollgrupp de genomförde enbart de fysiska testerna före och efter studien. Resultat: En signifikant ökning av antalet push-up (P<0.05) och push-up (knä)(P<0.05) kunde påvisas efter studien. Konklusion: De fysiska tester som visade signifikanta förbättringar hade liknande övningar inkluderade i Tabatastudien. / Background: Earlier studies have shown that children of today has an decreased strength in the upper body and trunk. They are also less physical active than children have been before, which causes an increased risk for the health in the future. Purpose: To examine if a 4 min Tabata interval session, with stabilizing exercises, every schoolday during a 6 weeks period, made any difference in the physical tests and may cause an increased strength and stability in 7-9 year old children. Design: The study was conducted as an intervention study with a quantitative approach. Method: 42 children aged 7-9 years old, devided into 23 girls and 19 boys participated in the complete study. The study was conducted during classhour and was performed in the classroom. In addition to the study group 13 children where used as a referensgroup and was only tested in the physical tests before and after the study. Result: A significant increase number of the push-ups and push-up (knee) was shown after the study. Conclusion: All of the physical tests that showed a significant increase had a similar exercise included in the Tabata study.

The aim of this paper was to look at a group of Swedish upper secondary school students’ extramural English activities in comparison to their final grades and their grades on the National Test in English level 5. The aim was also to see what role motivation could potentially play. The method was of a mixed nature with both questionnaires and interviews. The results show tendencies, in accordance with previous research, that there is a correlation between the students’ grades and their extramural English activities. The results also show that attitudes towards English are in correlation with both extramural English and the students’ grades. / Syftet med denna studie var att undersöka en grupp svenska gymnasieelevers kontakt med engelska utanför skolan i relation till deras slutbetyg och deras betyg från nationella proven från engelska nivå 5. Syftet var också att undersöka elevernas attityder till och motivation för det engelska språket. Både en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär och en kvalitativ metod i form av intervjuer användes. Resultaten visar, i linje med tidigare forskning, att det finns ett samband mellan studenternas betyg och kontakt med engelska utanför skolan. Resultaten visar också att attityder till det engelska språket har ett samband både med studenternas kontakt med engelska utanför skolan och deras betyg.

The purpose was to investigate whether using two type of interventions (i.e., Four rooms of change in school and EQ- workshop) in addition to curriculum guidelines can affect character development in children 10-12 years of age. The data was collected using the test Junior Temperament and Character Inventory (J-TCI; Cloninger, CR, 1994) in three elementary schools among students in fifth grade who had been involved in any of the two interventions for the past two years or no intervention at all. The J-TCI scales were used to, besides the seven personality dimension it measures, create a self-constructed empathy scale. A total of 55 participants were included in the study (girls n = 26 and boys n = 29). Statistical testing with MANOVA showed no significant main effect on empathy or any personality trait. There was however an interaction effect between intervention and gender on the character traits. Girls in the Four Rooms of change in school, compared to boys, reported higher Self-directedness and Cooperativeness and girls in the EQ-workshop reported higher Self-transcendence. The interventions Four Rooms at school and EQ workshop seems to have different impact on boys and girls. / Syftet var att undersöka om användandet av två typer av interventioner (dvs, Fyrarummaren i skolan och EQ verkstan) utöver Läroplanens riktlinjer kan påverka karaktärsutveckling hos barn 10-12 år. Data samlades in med hjälp av testet Junior Temperament och Character Inventory (J-TCI, Cloninger, CR, 1994) i tre grundskolor bland elever i femte klass som hade varit inblandade i någon av de två insatserna under de senaste två åren alternativt ingen intervention alls. J-TCI skalorna användes för att, förutom de sju personlighetsdimensioner den mäter, skapa en egentillverkad empatiskala. Totalt 55 deltagare ingick i studien (flickor n = 26 och pojkar n = 29). Statistisk testning med MANOVA visade ingen signifikant huvudeffekt på empati eller något personlighetsdrag. Det fanns dock en interaktionseffekt mellan intervention och kön på karaktärsdrag. Flickor i  Fyrarummaren i skolan, jämfört med pojkar, rapporterade högre Self-directedness och Cooperativeness och flickor i EQ-verkstan  rapporterade högre Self-transcendence. Interventionerna Fyrarummaren i skolan och EQ-verkstan verkar ha olika påverkan på pojkar och flickor.

Entrepreneurship has been entered on a supranational political agenda, in the EU and the OECD, and been emphatically described as a fundamental skill and a concern for schools and education. The agenda is reflected to a varying extent at the national and regional political levels. My aim is to describe, analyze and gain knowledge of what entrepreneurship in the Swedish upper secondary schools imply in practice, against the background of a local context. In particular, the conditions for learning. My approach is ethnographically inspired and this multiple case study is limited to two upper secondary school programmes. Data has been collected through observations, video recordings, informal conversations with pupils and teachers and formal conversations with headmasters. The material is analyzed in terms of three socioculturally inspiring foci. By means of a cultural-institutional focus, the stability and changeability of the programmes were elucidated. The previous institutional frameworks have been partially questioned by the teachers in the field, which has resulted in the following: In one of the upper secondary schools a new locally adapted programme has been composed, and courses and subjects have been integrated in a new way in the other school’s existing programme. The changes in the upper secondary programmes are to a great extent an example of a meeting between top-down and bottom-up initiatives. The changes of the institutional frameworks are connected to a discursive shift of the responsibility for pupils’ learning and education from teachers to pupils and also to teacher’s ambition to adapt interest- and experience-related teaching. In a situated focus, both programmes were identified as communities of practice with a joint enterprise, mutual engagement and a shared repertoire. These three dimensions were useful for examining specific aspects of the teaching. There has above all been an altered balance between reification and participation in the teaching as well as boundary crossing both outside the community of practice and within the community. Different conditions for learning were identified through an interpersonal focus. Both collaborative learning and cooperative learning were useful, but not sufficient concepts for describing the various forms of team learning. The conditions of cooperation and the pupils’ communication patterns revealed yet another form of team learning, which I call comparative learning. If the risk of everyday concepts getting the upper hand and trivialization can be avoided in team learning, there is in all these learning processes a potential for the pupils being able to develop strategies for handling complex tasks, taking initiatives and responsibility, cooperating and learning from one another in various different ways. In this way entrepreneurship has had an impact on the practice of the classrooms. / Entreprenörskap har förts upp på en överstatlig politisk agenda, inom EU och OECD, där den skrivits fram som en grundläggande färdighet och en angelägenhet för skola och utbildning. Agendan återspeglas i varierande grad på nationell och regional politisk nivå. Mitt syfte har varit att studera och försöka förstå vad entreprenörskap i den svenska gymnasieskolan kan innebära i praktiken. Utifrån syftet och ett sociokulturellt perspektiv formulerades frågeställningarna enligt följande: Hur framförhandlas, organiseras och realiseras undervisningen inom två studerade gymnasieprogram? Vilka sociala gemenskaper bidrar elever och lärare till och deltar i? Vilka former av lärande visar sig? Den etnografiskt inspirerade studien genomfördes i två gymnasieprogram som genom utvecklingsprojekt deltagit i det länsövergripande och EU-medfinansierade projektet PRIO 1, Prioritet företagsamhet i Västerbotten (2000 – 2005). Empiriska data insamlades genom observationer, videoregistreringar, informella samtal med elever och lärare och formella samtal med skolledare. Dessutom insamlades skriftliga dokument. Materialet har analyserats utifrån tre fokus. Genom ett kulturellt-insitutionellt fokus har programmens stabilitet och föränderlighet synliggjorts. I det ena fallet har ett nytt lokalutformat program satts samman, i det andra fallet har kurser och ämnen integrerats inom det befintliga programmet. Förändringarna ses som ett möte mellan top-down-initiativ och bottom-upp- initiativ. Resultatet visar även en diskursiv förskjutning av ansvar från lärare till elev och lärares strävan att tillrättalägg intresse- och erfarenhetsrelaterad undervisning. Ur ett situerat fokus har båda programmen identifierats som praxisgemenskaper med en gemensam uppgift, ett ömsesidigt engagemang och en gemensam repertoar. Utmärkande drag i undervisningen, men koppling till entreprenörskapstanken, har handlat om förändrade avvägningar mellan reifikation och deltagande i undervisningen samt om gränsöverskridande, dels utanför praxisgemenskapen och dels inom gemenskapen. Genom ett interpersonellt fokus har olika villkor för lärande identifierats. Såväl kollaborativt och kooperativt lärande har varit användbara begrepp för att beskriva formerna för samarbetslärande, men inte tillräckliga. Samarbetets villkor och elevers kommunikationsmönster har avslöjat ytterligare en form av samarbetslärande, vilken jag benämnt komparativt lärande. Denna avhandling har således visat på både gemensamma och särskiljande drag när entreprenörskapsinitiativ omsatts i skolans praktik, på två gymnasieprogram.

Arktibus ögon är ett relativt nytt läsförståelsematerial som utlovar läsglädje och spännande stunder tillsammans i klassrummet, framtaget av Ewa Kalea Ekdahl. Materialet består av en högläsningsbok som ligger till grund för arbetet i elevernas arbetsböcker, en för höst- och en för vårterminen, samt en lärarhandledning. I denna undersökning utförs en genreanalys som ämnar framhäva de genremarkörer som används i högläsningsboken, samt ge exempel på hur textinnehållet kan bidra till skolans värdegrundsarbete. Slutligen sker en analys av funktioner de bilder som återfinns i både högläsningsboken och elevernas arbetsböcker. Resultatet visar tydliga drag av fantasygenren, de diskussionsmöjlighetermöjligheter högläsningsboken bidrar med om demokrati i generella drag samt mänskliga rättigheter i form av kamratskap, samt att analysbilderna har en föreställande funktion.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoäng KOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hp Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen Höstterminen 2007 SAMMANFATTNING Sofie Andersson & Sara Hellqvist Film som text? En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet __________________________________________________________________________ Antal sidor: 37 Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen? Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor. Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur. Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskämnet Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585 och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING / HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoäng KOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hp Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen Höstterminen 2007 ABSTRACT Sofie Andersson & Sara Hellqvist Film as text? A study about attitudes to and the use of the moving picture in Swedish teaching, in upper secondary school. __________________________________________________________________________ Pages: 37 The purpose of this essay is to contribute to the debate of what the Swedish subject shall contain and about the moving picture’s status in Swedish teaching. The questions at issue are: How do the Swedish teachers relate to film as text in their teaching? How do the teachers use moving pictures in their teaching and what is it they want to achieve? What possibilities and obstacles do the teachers experience? To be able to answer these questions, an interview study with eight teachers has been done. The main result is that the teachers in the survey consider film as a good tool in Swedish teaching but they think literature is more important. In what way the teachers use moving pictures depends on what they consider important in Swedish teaching. Keywords: Film in school, film in Swedish teaching, film as text Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585 och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING

Abstract Växjö University, School of Social Sciences Bachelor thesis Title: Ansvaret för skolan – en studie om ansvarsfördelningen ur ett nyinstitutionalistiskt perspektiv Author: Hanna Jansson Supervisor: Conny Johannesson The aim of the study is to investigate which ideas that dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991. The study asks two questions: What ideas have dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991? and Why did the responsibility of the Swedish school change in 1991? In order to answer these questions an idea analysis were used. Three ideal types concerning democracy, effectivity and professionalism were used in analysing official governmental documents. The conclusion is that all three ideal types dominated the debate concerning the responsibility distribution, but in different degrees, and they can also explain why a new responsibility distribution came up in 1991.

Idag är smartphonen ett redskap och verktyg som vi använder oss av varje dag. Smartphones används till allt möjligt, allt ifrån att ringa samtal till att dela med oss av våra liv via sociala medier till att spela spel. Smartphonen är utan tvekan en viktig del av våra liv och kommer förmodligen inte bli mindre viktig med tiden.   Nu har en skola gått ut och öppet sagt att de förbjuder smartphones under lektionstid. Med motiveringen att eleverna blir för stressade av sin smartphone. Detta är ett stort steg att ta och frågan är om det är rätt beslut. Syftet med denna studie är att utforska och beskriva vilka argument som ligger bakom att skolor väljer att förbjuda smartphones på lektionstid.     För att göra det möjligt för oss att besvara syftet har vi använt oss av en deduktiv ansats och en kvalitativ datainsamling som består av en kvalitativ innehållsanalys på svensk dagspress och personintervjuer.   Resultatet av denna studie visar att åsikterna kring mobilförbud skiljer sig både bland respondenterna men även i den kvalitativa innehållsanalysen. Lärare hanterar mobilförbud olika och åsikterna kring detta är delade. En slutsats som tas upp är att idag är det upp till lärarna själva att bestämma hur de vill göra i sitt klassrum, men att centrala riktlinjer behöver bestämmas.   Nyckelord: Mobilförbud, Smartphone beroende, Skola, Smartphones i vardagen, Smartphones i skolan. / Smartphones is a tool that we use everyday. Smartphones is being used for all kinds of different things, from making calls, to sharing our lives thru social media, to playing games. Smartphones is a without a doubt an important part of our lives and it´s not likely to become any less important.   Now a school has openly released a statement that says they are prohibiting smartphones during classes. With the argument that the students becomes to stressed by their smartphone. This is a big step to take and the question is if it´s the right decision. The purpose of this study is to examine and describe what the underlying arguments are for the school to forbid smartphones during classes.   To make it possible for us to achive the purpose of this study we have choosen to use an deductive approach and a qualitative method for gathering our data. An qualitaitve content analysis on swedish daily press and personal interviews are the methods that have been conducted.   The result of this study shows that the views regarding smartphone ban is different both among the respondants, but also in the qualitative content analysis. Teachers handle smartphone ban different and the views regarding this are different. One conclusion which is brought up is that it´s up to the teachers themselfs to decide how they want to handle their classroom, but central guidelines will need to be decided.   Keywords: Mobile phone prohibition, Smartphone addiction, School, Smartphones in everyday life, Smarthpones in school.