Since August 2022, the use of cell phones in Swedish schools is regulated by law. In this study, the implementation of the cell phone ban is studied from the perspective of upper secondary school teachers as an example of implementation within a street-level bureaucracy setting. Interviews were conducted with eight teachers to examine what factors they experience as affecting the implementation, how they act while implementing the ban, what discretion they experience in the implementation and what their opinions on discretion are. The study shows that the teachers generally understand the law and its implementation, but that knowledge-related issues concerning for example the implementation in specific situations exist. The willingness to implement varies among the teachers, which mainly seems to be connected to their views on cell phone use in the classroom and – in some cases – views on policy efficiency. Some teachers also have issues implementing the ban due to lack of time, information and support from colleagues, the number of students they must keep an eye on, and students opposing the ban. While several teachers collect the students’ phones or tell them to put them away, there are also those who do not act to implement the ban or only do it in certain cases. Finally, the teachers all experience discretion and find this positive, but some teachers see issues with other teachers having discretion and not implementing the ban.

I denna masteruppsats har jag studerat grundskolelärares berättelser om hur de upplever värdet med dansundervisning av besökande kulturskolelärare i grundskolans årkurs två och tre. Arbetet är gjort inom berättelseforskning som metodisk ansats. Elva grundskolelärare har berättat och samtalat kring teman, påbjudna av mig, i relation till dansundervisningen. De intervjuade grundskolelärarna har aktivt deltagit tillsammans med sina elever på danslektionen ledd av en danslärare från Sigtuna kulturskola, en gång i veckan, i fyrtio minuter under två årskurser.Mitt syfte är att bidra till kunskap om dans i skolan genom att undersöka hur ett antal grundskolelärare i en kommun tänker om undervisningen i dans i skolan. För att uppnå det syftet, att bidra till kunskap, formulerade jag två forskningsfrågor: Vad tänker ett antal tillfrågade grundskolelärare om dans i skolan? Och: På vilket sätt kan lärarnas tankar om dans säga något om dans som en estetisk lärprocess i grundskolan?Genom att undersöka forskning i ämnet estetiska lärprocesser och sedan specifikt estetiska lärprocesser med dans i skolan i fokus har jag funnit att dans i skolan är ett gott verktyg att använda i elevers utbildning. Genom estetiska lärprocessers inneboende rhizomatiska natur ges eleverna möjlighet att både uppleva, skapa och utveckla i samma situation. Estetiska lärprocesser innebär holistiskt lärande, som främjar både hälsa och välmående hos eleverna. Estetiska lärprocesser stärker inte enbart elevers identitetsskapande och personliga utveckling utan också kommunikationen med omvärlden. Genom ett skapande uttryck, i kreativa former, får eleven personliga erfarenheter av att utforska den konstnärliga sfären och på så sätt uppleva ett meningsskapande lärande som bidrar till såväl språkutveckling som kunskaper i grundskolans olika ämnen.Lärarna fick sju samtalsteman vid sju stationer för att berätta sina tankar om: Kunskapsinhämtning, språkutveckling, personlig utveckling, sociala observationer, genus, skapande och övrigt, där lärarna kunde ta upp något på eget initiativ. I samtliga berättelser var lärarna samstämmigt positiva vid stationerna. De var överens om att estetiska lärprocesser stärker både klassen som helhet och eleven på det personliga planet. Eleverna får redskap att vara kreativa både enskilt och i grupp. Dans i skolan hjälper elever att inhämta den kunskap som skolan vill förmedla, även rent språkligt. / In this thesis, I have studied the stories of primary school teachers regarding their experiences of the values of dance lessons by visiting teachers from Sigtuna kulturskola provide in their classes for children aged eight and nine. This work was completed through narrative research as a methodological approach, in which eleven primary school teachers were interviewed. These teachers had actively participated in the dance lessons, which were led by a dance teacher from Sigtuna kulturskola for forty minutes each week during two grades. My aim is to contribute to knowledge about dance in school by investigating how a number of primary school teachers in a municipality think about the teaching of dance in school. To achieve that aim, of contributing to knowledge, I formulated two research questions: What do a few primary school teachers think about dance in school? And: In what way can the teachers’ thoughts about dance say something about dance as an aesthetic learning process in primary school? Through my research, I have found that dance in school can be a powerful tool for students' basic education. Through the inherent rhizomatic nature of aesthetic learning process, students are given the opportunity to experience, create, and develop in the same situation. They can go through a holistic learning that promotes both health and well-being. Aesthetic learning processes not only strengthen students' identity and personal development, but also communication with the outside world. Through creative expression, in creative forms, the students get personal experience of exploring the artistic sphere, and thus experiences meaningful learning that contributes to language development as well as a knowledge in the various subjects of primary school. The teachers were given seven conversation themes, at seven stations, to share their thoughts on: knowledge acquisition, language development, personal development, social observations, gender, creativity, and one more station, named “other aspects”, where the teachers could bring forward something of their own initiative. In all the stories, the teachers were unanimously positive at the stations They agreed that aesthetic learning processes strengthen both the class as a whole and the student on a personal level. The students are given tools to be creative both individually and in groups in dance through dance. Dancing in school helps students acquire the knowledge that the school wants to convey, also linguistically.

The aim of the study was to investigate how staff in student health teams at high school perceives how the pressure to perform socially in the social arena of school affects the students and how staff prevent, or perceive that they should work preventively against this. The study is based on eight qualitative, semi-structured interviews with staff from student health-teams at high schools. The collected data was analyzed using thematic analysis. The results show that staff from the student health-teams perceived that students may feel pressure and stress to live up to some form of expectations set by themselves and others. This can lead to psychosomatic issues, condescending thoughts and self-valuations. The results also show that preventive work can focus on making norms visible and talk about what they mean and how they affect us. That can give the students an understanding of what unconsciously affects them and their well-being. / Syftet med studien var att undersöka elevhälsans uppfattningar av hur pressen att prestera socialt, i skolan som social arena, yttrar sig hos eleverna, samt hur personalen arbetar, eller uppfattar att de bör arbeta förebyggande mot social prestationspress. Åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal ur elevhälsoteam på gymnasieskolor. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att personal ur elevhälsoteam uppfattar att elever kan känna press och stress att leva upp till någon form av förväntan från sig själva och andra. Det kan yttra sig i psykosomatiska besvär och nedlåtande tankar och värderingar om sig själv. Resultaten visar även att det förebyggande arbetet kan fokusera på att synliggöra normer och prata om vad de betyder och vad de gör med oss. Detta för att ge eleverna en större förståelse för vad som omedvetet kan påverka dem och deras välmående.

Ny kunskap söker människan ständigt genom hela livet. Kunskap är det vi individer tar till oss och lär oss. Sättet på vilket inlärningen sker hos elever kan variera. Alla kanske inte lär sig bäst genom dagens, än så länge vanligaste pedagogik, förmedlingspedagogik. I förmedlingspedagogiken står pedagogen för förmedling av information till eleverna och det blir ofta en envägskommunikation. Med vår uppsats vill vi hjälpa andra pedagoger och individer att få en inblick i vad inlärningsstilar innebär och vad det kan bidra med till undervisningen och till samhället. Därför har vi valt att undersöka inlärning och inlärningsstilar med fokus på de perceptuella styrkorna (sinnena). Det huvudsakliga problemområdet i denna avhandling är att ta reda på hur man kan använda inlärningsstilsanpassad undervisning i skolan och vilken inlärningsstil som föredras av eleverna i en 1:a klass. Syftet med denna uppsats är att vi vill bidra till kunskapsutvecklingen inom begreppet inlärning och hur man kan använda sig av inlärningsstilar i skolan för att uppmärksamma varje elevs individuella inlärning. Frågeställningarna vi har valt är:•Vilka skäl anger pedagogerna i undersökningsgruppen för sitt val att arbeta utifrån teorier om inlärningsstilar.•Hur arbetar elever och pedagoger i vår urvalsgrupp med inlärningsstilar i år 1? Hur kan en lektion i svenska ser ut med hjälp av inlärningsstilar i år 1?•Vilka inlärningsstilar föredrar eleverna i år 1 och varför föredrar de dem? Elever och pedagoger i den studerade klassen, kan på ett välfungerande och stimulerande sätt arbeta med inlärningsstilar. I relation till våra frågeställningar får vi utifrån våra intervjuer reda på att de visuella och auditiva sinnena är vanligast och att det är dessa arbetssätt eleverna föredrar. Vi frågade pedagogerna om man skulle kunna arbeta på samma vis inom alla ämnen? I denna fråga delar sig de intervjuade pedagogernas mening. En svarar att inlärningsstilar går att använda i alla ämnen medan en annan anser att det både kan användas i alla ämnen men kan också vara svårt att tillämpa i vissa. Om det fungerar så här bra inom svenskan, borde man väl alltid kunna använda inlärningsstilar! Påpekar Lisa. Men räcker då tiden till? Det är något som pedagogerna ser som ett stort hinder, tiden. Upplägget inför lektionen med inlärningsstilar tar tid och det gör även tillverkningen av material. Det kan också vara svårt att hitta övningar som passar varje elevs enskilda behov. / AbstractLearning styles - a recognition of differences by Sara Håkansson and Malin Wingårdh-Hallgard. This survey acts about students' learning through learning styles. The main problem area in this dissertation is to find oute how persons can used learning style tailored education in the school and which learning style are preferred of the students in a 1: a class. The aim with this essay is that we wants to contribute to the knowledge development within the concept learning and how one can use learning styles in the school in order to notice each pupil's individual learning. The issues we have choosen is:• Which reasons state the educationist in the survey group for its choice to work on the basis of theories about learning styles?• How works students and educationits in ouer selection group with learning styles in year 1? How can a lesson in Swede sees out with the aid of learning styles in year 1?• Which learning styles prefer the students in year 1 and why prefers the them? The survey's implementation builds on observations and qualitative interviews with 21 students, two educationists in a first class and a preschool teacher on the same school. We have also used different theorists and their theories, as Dunn & Dunn, Gardner and Piagets, and the theory Human Dynamics. The most important results are that the learning happens individually for each pupil and that educationists strives after letting the students find possibility to use their best perceptuel strength (minds) in order to faith through the the different learning styles. The shows itself that most off the students know himself most home with the visualy and auditory and seems to work on the basis of these strength.

I det här arbetet vill vi ta reda på hur historiska spelfilmer förhåller sig till historiemedvetande. Det vi främst fokuserar på är hur högstadieelever relaterar till historisk spelfilm och hur deras historiemedvetande påverkas av den audiovisuella historieförmedlingen i skolan, i avsikt att framställa en matris för hur undervisning med hjälp av film ska ske. Ytterligare ett inslag i denna uppsats utgörs av en redogörelse kring hur man praktiskt går till väga när man arbetar med film i undervisningssammanhang. För att uppfylla syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Idag konkurrerar skolans kunskapsmonopol med populärkulturen. I takt med medievärldens expansion har den tekniska utvecklingen och intresset för tekniska medel ökat i samhället. Filmtekniken har förbättrats, vilket har lett till att spelfilmer framstår som mer autentiska än vad de tidigare har gjort. Vårt intryck är att den historiska spelfilmen som ett hjälpmedel i undervisningen får en allt större plats i den svenska skolan. Få läromedel kan få elever att leva sig in i historiska miljöer och ännu färre kan beröra elever emotionellt som just spelfilmen. En annan fördel med spelfilm i skolan är att eleverna får verktyg så att de kan hantera mediernas bild av världen ur ett källkritiskt perspektiv. / With this essay we want to examine the relation between historical movies and historical conciousness. Our main focus is on how seniors of compulsory school relates to historical movies and how their historical conciousness is effected by the audiovisual funds in teaching of history, in purpose to develope a matrix for teaching involving movies. An additional element of our studie represents a short account of how to practically use movies in shool. In order to do this we have chosen a qualatative method with semistructured interviews. Today, school is challenged by e.g. popular cultur. In a time of an increasing flow of media in society, the interest for technical aid has increased in the society. The technical methods in moviemaking has been improved and has conveyed to movies beeing more authentic than they ever been before. Our impression is that movies based on historical events becomes more inported in school. Few didactical aids enables pupils to embrace the historical enviroment and even fewer can touch pupils’ emotions. Another advantage is that movie gives the pupils tools to create a critical thinking when relating to the medias’ perception of the world.

Utgångspunkten för detta arbete var att sammanställa forskning och beprövad erfarenhet kring studiero och ordning och reda i svensk skola. Fokus i undersökningen har varit att hitta verktyg för högstadiet, men även pedagoger som arbetar med andra åldersgrupper kan hitta fungerande och konkreta verktyg i texten. Jag har i arbetet pekat på orsaker till bristande ordning och arbetsro i klassrum och skolmiljö: En genomgripande förändring i samhället, med en omvandling från yttre till inre disciplinering, har lett till nya tolkningar av begrepp som lydnad och ansvar. Detta har genererat osäkerhet på hur lärare och elever ska förhålla sig till arbetet i skolan och till varandra. Luddiga begrepp som ”värdegrundsarbete” och ”förebyggande arbete” i läroplanen har även lett till osäkerhet om vem som ska bedriva det arbetet och hur det ska göras. I praktiken har många elever inte fått den fostran de har rätt att få. I texten har jag visat på en diskrepans mellan hur media och politiker vill lösa problemet med oordning i skolan, och vad som verkligen ger effekt enligt experter och forskare på området. Hårdare tag, betyg i uppförande och mer tvång och disciplin är inte vägar till framgång. Inte heller skarpare lagstiftning eller fler regler i skolan. Att lärare tjatar, ger tillsägelser, ringer hem till föräldrarna eller delar ut konsekvenser för dåligt uppförande är dessutom direkt ineffektiva medel att stoppa stök i skolan. De refererade författarna pekar istället ut helt andra saker som man behöver arbeta med i skolan när ledarskapet utmanas eller när arbetsron störs. En framgångsrik skola kännetecknas av att normer som sitter i väggarna känns viktigare än de regler som är specificerade eller nerskrivna. Flera av författarna i studien framhåller därför att en positiv skolkultur är en nyckel till framgång. Denna utvecklas bl. a. genom systematisk övning i procedurer och arbete med gruppnormer. Ordning är kontextspecifik, därför behöver ordning och procedurföljsamhet tränas i varje kontext, dvs. med varje lärare som klassen har. En ytterligare viktig aspekt som jag har pekat på är att allt beteende är inlärt, vilket betyder att det går att lära om. I texten redovisar jag flera sätt att via lärarens retorik och principer för grupphantering få elever att imitera och lära in goda skolbeteenden. Vidare har jag visat på att lärarens relationer med eleverna samt de verktyg en lärare har att bemöta socialt oacceptabla ord eller handlingar har en direkt inverkan på ordningen i klassrummet. Ett professionellt sätt att reagera på en kränkning eller ett olämpligt beteende ökar också trygghet och studiero. Också lärarens didaktiska beslut har betydelse; med tekniker som medvaro, överlappning och smidiga övergångar minskar störande elevbeteenden. På samma sätt är det viktigt för en pedagog att kunna urskilja härskartekniker och elevroller i klassrummet för att kunna öka trygghet och ta tillbaka ledarskapet vid oro i gruppen. Via konkreta handlingar i klassrummet, en genomtänkt retorik och övning i beteenden kan en pedagog eller ett arbetslag få ordning och reda, bättre arbetsro och trygghet samt färre störande elevbeteenden och avbrott i undervisningen. Med verktygen som redovisas i detta arbete ägnas tid till det som är önskvärt i skolan och till det som skolan är till för, dvs. inlärning och skolarbete.

Syftet med detta arbete är att diskutera förhållandet mellan historisk spelfilm och historieundervisningen i den svenska skolan idag.Spelfilm har blivit en del av elevers vardag och historiker diskuterar i allt högre grad hur historia används i spelfilmer och hur detta påverkar vårt historiemedvetande. Möjligtvis är det så att detta bruk av historia leder till ett nytt historiemedvetande.Film kan ses som ett pedagogiskt redskap, en upplevelse som leder fram till intresse och kunskap. Vad detta arbete strävar mot är att undersöka om man kan lära sig något om det förflutna genom historisk spelfilm samt om historisk spelfilm kan utveckla elevers historiemedvetande.Arbetet tar sin utgångspunkt i ett projekt om historisk spelfilm genomfört med högstadie- och gymnasieelever på två skånska skolor. Med avstamp i visandet av två filmer om medeltiden; Robin Hood- Prince of Thieves och En riddares historia, diskuteras faktakunskap, förståelse och historiemedvetande. / The purpose of this work is to discuss historic Hollywood movies in relation to the teaching of history in Swedish Schools today.Hollywood movies are in today’s society a part of the student’s everyday life and historians have increasingly come to discuss how history is used in these movies and how this affects our historic consciousness.Movies can be seen as pedagogical tools, an experience that will lead to an interest and a search for knowledge. What this paper strives to examine is if you can learn anything about the past by watching historic Hollywood movies and in extent if it can serve to develop student’s historic consciousness.Taking its beginning in a project about two movies dealing with the Middle Ages, Robin Hood- Prince of Thieves and A Knight’s tale, this paper discusses basic knowledge, comprehension and historic consciousness.

The purpose of this study was to highlight cyber-bullying and its place in today’s schools. Our aim was to research how schools with bullying prevention programs are equipped to handle and take action against cyber-bullying. Furthermore this study focuses on whether or not schools are responsible for cases of cyber-bullying. We also aimed to present teachers’ general views and knowledge regarding this phenomenon. In order to emphasize these issues we have asked the following questions: How do teachers’ perceive the existence of cyber-bullying in school? What do schools do to prevent and take action against cyber-bullying? Who is responsible for taking action against cyber-bullying? As a method to obtain answers to these questions we have used five qualitative interviews. Our informants were various educators involved with bullying prevention programs in their respective schools. Socio cultural, organisational and judicial perspectives support our theoretical framework. Our results show that although the schools in our study may be capable of dealing with traditional bullying, they are not suitably equipped to deal with cyber-bullying. In general the educators are in agreement that they are inadequately informed about cyber-bullying. All informants were prepared to further educate themselves in order to prevent and combat this new phenomenon. Finally in order for our schools to be able to act effectively on cyber-bullying there must be clear laws put in place.

In this thesis ”The Dialectics of Technology: Ambivalences and Ruptures in Herbert Marcuses’ Philosophy of Technology” I present a thorough analysis of Herbert Marcuses’philosophy of technology as it developed from the late 1940s until his death in 1979. Whereas, previous studies have tried to reduce his philosophy of technology to one coherent project, I argue that his philosophy of technology is characterised by ambivalences and ruptures and therefore cannot be reduced to such a coherent totality. Marcuses’ philosophy of technology vacillates between what I, with Andrew Feenbergs’ concepts, callan instrumentalist and substantialist notion of technology. An instrumentalist notion is one where technology is understood merely as a tool to be wielded by external actors, in Marcuses’ case that of the capitalist class and the state. In contrast to this, Marcuse also precents a substantialist philosophy of technology, where it is imbued with its own agency and direction.The previous scholarship has largely reduced Marcuses’ philosophy to one of these positions, rather than emphasising how both of them are present through out the text. Furthermore, I argue that his substantialist understanding of technology itself is characterised by ruptures and ambivalences, where technology is viewed both as inherently emancipatory and as inherently subjugating. It is in regard to this duality I argue that his philosophy of technology should be understood as dialectical, in the sense that technology at the same time can be a central part of human subjection and one of the most important vehicles for emancipation. In relation to this, I agree with Samir Gandesha that one of the most fruitful directions Marcuses’ philosophy opens is an understanding of technology as bearer of a historical substance, that is to say that technology is imbued with certain goals, desires and world-views beyond those of the wielder, while at the same time understanding that this substance can be changed through historical processes. Beyond the more exegetic presentation of Marcuses’ philosophy and the critique against the previous scholarship, I argue for critical theory, and especially Marcuses’, relevance for current debates around technology and automation. In the current debates between left wing accelerationist cheerleaders of technology and those radicals more sceptical of technologies emancipatory potential, an investigation into the nature of technology itself is severely lacking. While, the former uncritically embraces the technology arisen in capitalist society and views it as a direct path towards a utopian post-scarcity communism,the latter solely focuses on technology as a tool of capitalist class power. In relation to this, I argue that the historical and dialectical understanding of technology that can be salvaged from Marcuses oeuvre would be a welcome and useful addition to the debate.

I dagens samhälle ökar psykisk ohälsa frekvent, särskilt bland barn och unga som aldrig förr. Det är en komplex samhällsutmaning i Sverige som kräver oerhört mycket resurser, tvärvetenskapliga kunskaper från flera professioner samt insatser från flera aktörer. Samverkan har växt fram som en arbetsmetod för att hjälpa verksamheter att kunna samarbeta tillsammans mot gemensamma mål, som kräver arbete som bedrivs mellan flera olika myndigheter, enheter och samhällsaktörer. Samverkan används i flera områden i människobehandlande yrken där man erbjuder samhälleliga hjälpinsatser och resurser. I arbete med barn med psykisk ohälsa sker en samverkan mellan skolan, BUP, och socialtjänst. Utifrån flera lagverk, samhällsaktörer och verksamheter men även från flera yrkesprofessioner. Denna samverkan är nödvändig men inte enkel att utföra. Samtidigt som samverkan ses vara en lösning för barn i behov, är det inte ovanligt att vissa barn hamnar mellan stolarna under samverkansprocesser. Samverkan i sig är ett omfattande och överskådligt område. I denna studie har vi gått igenom tidigare forskning relevant för ämnet, barnperspektiv, elevhälsa, samverkansteori och aktuella lagverk. I metod delen är syftet att jämföra teori om samverkan med personals upplevelser av samverkan i praktiken. Vi har begränsat oss till personer som arbetar med barn och unga i grundskolan, inom olika arbetsområden för att få en mer nyanserad bild av samverkansarbetet med barn. Vi använde oss av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys av resultaten. Resultatet som vi fick fram genom denna studie var betydelsen av en tydlig struktur och ledning, med tydlig delegering av arbetsuppgifter och ansvar, engagemang från en ledningsnivå samt i gruppen som samverkar med varan. Engemensam samsyn hade även en stor betydelse för samverkan, eftersom det påverkar samarbetet mellan de olika parterna. Nämnda aspekter är förutsättningar för en gynnande samverkan. / In today's society, mental health issues are increasing frequently, especially among children and young people like never before. It is a complex society issue in Sweden that requires an immense amount of resources, interdisciplinary knowledge from several professions, and efforts from multiple welfare agencies. Collaboration has emerged as a working method to help organizations cooperate towards common goals, requiring work conducted between several different authorities, units, and welfare agencies. Collaboration is used in several areas within public service where social services and resources are offered. In the work with children with mental health issues, collaboration occurs between schools, child and Adolescent Psychiatric (BUP), and social services based on various legislations, public services, and organizations, as well as multiple professional fields. This collaboration is necessary but not easy to execute. While collaboration is seen as the solution for children in need, it is not uncommon that some children end up falling through the cracks during collaborative processes. Collaboration itself is a comprehensive and comprehensible area; in this study, we have gone through previous research relevant to the subject, child perspectives, student health, collaboration theory, and current legislation is mentioned in this research. In the method section, the aim is to compare theory about collaboration with staff's experiences of collaboration in practice. We have limited ourselves to professionals working with children and youth in primary schools, in various work areas, to obtain a more nuanced picture of collaboration with children. We used a qualitative method through semi-structured interviews and thematic analysis of the results. The results we obtained through this study highlighted the importance of a distinct structure and leadership, with a clear delegation of tasks and responsibilities, engagement from a leadership level as well as within the group that collaborates with each other. A shared perspective also had a significant impact on collaboration since it affects the cooperation among the different parties. These mentioned aspects are conditions for successful collaboration.