The title of this licentiate thesis is: Urban contract archaeology, public outreach and schools. Beyond the horizons of history teaching.   The aim of my licentiate thesis is to investigate how educational programs for schools are implemented within the framework of contract archaeology. I study the underlying incentives that motivate public outreach within contract archaeology, who carries out the outreach and what impact educational programs have on schools. My research project also aims to explore how public outreach within contract archaeology can be organized to meet schools´ demand for knowledge and activities. With an interdisciplinary approach, taken from archaeology and educational sciences, the goal is to instigate a dialogue between the scientific community and contract archaeology, as well as between contract archaeology and schools. As a primary goal, midway into in my doctoral degree, I have chosen in this licentiate thesis to study the practices of public outreach on urban excavation sites in Sweden, specifically studying outreach practices towards schools. The research queries in the licentiate thesis are:   What are the purposes and objectives with public outreach in contract archaeology? What are the preconditions for working with public outreach in contract archaeology? How are the practices of public outreach aimed at schools conducted at urban excavation sites? How do educational programs within contract archaeology address the needs and goals of school education?   Based on these queries, I also discuss how contract archaeology in the future can make possible broader collaborations with schools. This serves as an introduction to how archaeo-didactics can evolve bringing together contract archaeology's goals and potential in an educational situation, with the needs and goals of school education.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare på mellanstadiet använder högläsning i sin svenskundervisning på mellanstadiet. Undersökningen utfördes på en mellanstadieskola i mitten av Sverige. Studien undersökte lärarnas syfte med högläsning samt hur de använder högläsning i sin undervisning. Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta verksamma lärare i svenska. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en innehållsanalys. Studiens resultat visade att samtliga lärare använder sig av högläsning i sin undervisning, dock varierar deras syfte. Lärarnas syfte med högläsning varierar även beroende på om det är ämnesstyrd eller skönlitterär högläsning. Studien visar också utmaningar för att få en effektiv högläsning. Tidigare forskning visar högläsningens effekter och till­vägagångssätt­­ i undervisningen samt dess utmaningar. Forskningen visar att före, under och efterarbetet med högläsningen är väsentligt för att få till en givande undervisning, vilket gav ett blandat resultat i undersökningen. Slutsatsen med studien visar att lärarna använder sig av högläsning och upplever att eleverna utvecklar sin språkliga förmåga, dock används högläsningen inte alltid på ett effektivt sätt. En ytterligare slutsats är därför att lärarna behöver vidare kunskaper för att kunna bedriva en mer effektiv högläsning. / The purpose of this paper is to get an idea about the usages of reading-aloud by teachers in middle schools during Swedish-periods. The study was conducted at a school in the central part of Sweden, the study was conducted using semi-structured, qualitative interviews with eight currently working Swedish teachers and afterwards the material collected was analysed using a form of content-analysis. The results of the study and the analysis is that while all of the teachers were reading aloud, the intent of reading aloud differed depending on the teacher, especially it differed based on if the text that was read was a literary or a subject-controlled text. Apart from the intent the study also showed the challenges to use reading aloud as a tool effectively, this is in line with earlier research in this subject that shows there exists a challenge in achieving maximum efficiency and gain in reading aloud. The previous research shows that you must conduct work for the students both before, during, and after reading aloud, the study showed mixed results in this case. Another conclusion shows that teachers thought their students gained a linguistic advantage from the teacher reading aloud, regardless of the efficiency of the usage of reading aloud. A derived conclusion from this paper is that teachers need to further their knowledge of how to read aloud to gain maximum efficiency and gain.

Med bakgrund i de senaste årens digitalisering av skolan och EU-kommissionens formulering av digital kompetens som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande är studiens syfte att undersöka och jämföra hur lärare och elever på en skola på gymnasienivå ser på elevernas digitala kompetens. Detta görs utifrån tre frågeställningar som rör elevernas syn på sin digitala kompetens, lärarnas syn på elevernas digitala kompetens samt huruvida det finns någon diskrepans mellan dessa båda. Den metod som används är kvalitativa intervjuer, och studiens resultat bygger på totalt sju intervjuer. Av dessa är fyra intervjuer med elever från samma klass och tre med lärare från samma skola.Resultatet analyseras utifrån Macken-Horariks modell om kunskap och litteracitet och delas in i tre kategorier som ligger till grund för diskussionen. I denna lyfts utöver Macken-Horariks modell också EU-kommissionens definition av digital kompetens och begreppsparet digital inföding och digital immigrant in som teoretiska utgångspunkter.Eleverna uttrycker generellt att de tycker att deras digitala kompetens är självklar och god. Deras uttalanden kan förstås som att de ser på sig själva som digitala infödingar, och därmed ser sig datoranvändning som naturlig och självklar. Samtidigt ser de inte användningen som helt oproblematisk: dels går mycket tid åt till datoranvändning och dels erbjuder datorn distraktioner vilket några elever upplever som ett problem. Att reflektera kring och hantera dessa problem kan dock också ses som en del av den digitala kompetensen.Även en av lärarna menar att elevernas digitala kompetens är god, medan de övriga menar att den innehåller luckor. Både denna diskrepans den som finns mellan två av lärarnas och elevernas syn på elevernas digitala kompetens, kan förstås genom att man delar in digital kompetens i tre kunskapsdomäner enligt Macken-Horariks modell: den vardagliga, den specialiserade och den reflexiva. Emedan eleverna besitter en vardaglig digital kompetens, som de menar är god och tillräcklig, ser två av lärarna luckor i den specialiserade datoranvändningen för deras respektive ämnen. Den lärare som inte upplever några luckor är den lärare vars lektioner innehåller uttrycklig undervisning i sitt ämnes specialiserade digitala kompetens.

Det finns många fördelar med att arbeta för att barn ska kunna transportera sig på ett aktivt sätt genom gång och cykel till skolan. Fördelarna är i flera fall kopplade till hälso- och miljöaspekterna. Utöver det får barn möjlighet att interagera med den bebyggda miljön och utvecklas som självständiga individer. Dock finns det en del hinder som gör att alla barn inte har den möjligheten idag. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vilka möjliga redskap och metoder som rektorer på grundskolor inom Nacka kommun kan använda sig av för att förändra föräldrarnas resebeteende från bilburet till att gå eller cykla med sina barn till och från skolan, alternativt låta barnen själva gå eller cykla till skolan. Syftet är också att undersöka hur Nacka kommuns projekt ‘Gå och cykla till skolan’ har bidragit till för effekter. För att besvara syftet kommer studien gå djupare in på varför föräldrar skjutsar sina barn med bil till och från skolan men även undersöka vilka strategiska åtgärder som kan implementeras för att minska bilskjutsandet. Slutligen går studien in på hur Nacka kommun och grundskolorna inom kommunen kan ta lärdom av föräldrarnas resebeteende.  Studien är gjord med semistrukturerade intervjuer med flertalet relevanta respondenter från grundskolesektorn inom Nacka kommun. Utöver intervjuerna har även två enkätundersökningar gjorts. Den ena enkäten skickades ut till resterande rektorer på grundskolor inom Nacka kommun och den andra enkäten riktades till föräldrar som har ett eller flera barn i en av grundskolorna inom Nacka kommun. Resultatet av studien visar att ungefär en tredjedel av föräldrarna skjutsar sina barn till och från skolan med bil. De två främsta anledningarna är att föräldern ska vidare till arbete eller på grund av tidsbrist. Resultatet visar även på att majoriteten av föräldrarna inte har någon kännedom om projektet ’Gå och cykla till skolan’.  För att ta reda på hur arbetet kan analyseras för att minska antalet föräldrar som skjutsar sina barn med bil till och från skolan, användes två beteendeteorier, theory of planned behaviour och social practice theory. Det som framgick av studien är att nya vanemönster så som att arbeta mer hemifrån gav mer utrymme för att gå eller cykla med sitt barn till skolan. Arbeta hemifrån gav också möjligheter för barn att gå själv till och från skolan samt att tidspressen minskade. Studien visar även att brister i infrastrukturen för gång och cykel behöver åtgärdas för att skapa tillförlitlighet hos föräldrarna och barnen. Slutligen behöver Nacka kommun skapa mer uppmärksamhet runt sitt projekt ’Gå och cykla till skolan’ för att nå ut till fler föräldrar. / There are many benefits for children to walk or cycle to and from school, for example, benefits linked to health and environmental aspects. In addition, children can interact with the urban landscape and develop as independent individuals. However, some barriers indicate that not all children have that opportunity. This degree project aims to investigate what possible tools principals in primary schools in Nacka municipality can use to be able to increase the number of parents walking or cycling with their children to and from school. To achieve the aim, questions were made to answer why parents are driving their children by car to and from school, and what strategic measures could be implemented to reduce the transportation of children by car. Also, the study aims to investigate in what way Nacka municipality's project 'Walking and cycling to school' has had any effect.  The study consists of semi-structured interviews with several respondents working in the primary school sector in Nacka municipality. In addition to the interviews, two surveys have also been conducted. One of the surveys was sent out to primary school principals in Nacka municipality and the second survey was aimed for parents who had one or more children in one of the primary schools in Nacka municipality. The result of the study showed that about a third of the parents who responded to the survey drive their children by car to and from school. With the most answered reason for this being that the school is on the way to the parent’s work. And the second most answered reason being lack of time. The result also showed that most of the parents did not have any knowledge of the project ‘Walking and cycling to school’.  An analysis of the parents who drive their children by car to and from school was made, with the two behavioral theories, theory of planned behavior and social practice theory. What could be highlighted in the result and analysis is that new habit patterns, such as parents working more from their home, giving them more time to walk or cycle with their children to school. Also, it provided opportunities for children to go to and from school independently, and lastly, the time pressure decreased. Deficiencies in the infrastructure for walking and cycling need to be fixed to create reliability for parents and children. Finally, Nacka municipality needs to pay attention to their project 'Walking and cycling to school' to a greater extent to reach more parents.

This report aimed to create a guiding document for teachers and schools regarding existential health and existential questions. The purpose was to research the need of existential health and existential questions in secondary school students and how it can effect the mental health, what the curriculum says about existential questions, how teachers can include existential health and existential questions in their education and finally, to see if existential health and questions are dealt with as much as it should in relation to need and positive effects. The results showed that existential health and dealing with existential questions could improve health, mental health and prevent mental health issues, which is an ever-increasing problem in Sweden. Existential health is included in the united nations convention for children’s rights and in the world health organization’s convention for supporting arenas, in which schools are included. Existential health is not mandatory in the subject of religion in secondary school, and research shows that it is not dealt with as much as it should be in this subject. Existential health should be included in the student health programs in Swedish schools, because of the positive effects that it can have on student’s mental health but also because Sweden is lawfully bound by U. N’s convention to include this. Teachers in religion could be an important asset in including existential health in student health programs in schools.

Syftet med denna studie är att undersöka elevhälsans perspektiv på elever med en ADHD-diagnos och deras möjligheter till stöd och resurser i skolan, samt elevhälsans inställning till relationella konflikter såsom skam, stigma och kategorisering. För att förklara detta har tre frågor formulerats: Hur uppfattar elevhälsoteamet elever med ADHD och möjligheten att utveckla psykisk ohälsa? Vilka faktorer påverkar den hjälp dessa elever får när behov uppstår? Vid vilken tidpunkt börjar elevhälsoteamet uppleva en relationell konflikt? I studien insamlades data och en tematisk analys genomfördes. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kuratorer, två specialpedagoger och en socialpedagog. Dessa arbetar på fyra olika grundskolor i Malmö med årskurs F-9. Det innebär att intervjupersonerna representerar yrkesgrupper från grundskolor med både låg-, mellan- och högstadiet. Dessutom har både internationell och nationell litteratur samt vetenskapliga artiklar använts. Resultaten av studien visade på två huvudteman och fem underteman i analysen: (1) faktorer som hindrar elever med ADHD från att få rätt stödinsatser, (2) viktiga strategier för att hantera hinder i mötet med eleverna, (1a) relationens och kommunikationens betydelse, (1b) diagnosen ADHD och dess komplexiteten i klassrumsmiljö, (2a) elevhälsans kunskap om ADHD i skolmiljöer, (2b) KASAM som skyddsfaktorer för elevernas välmående och (2c) vikten av kunskapssökande för en helhetssyn på ADHD. Slutsatsen av studien är att med rätt resurser och stöd till elever med ADHD från elevhälsoteamet och lärare kan elevernas utveckling i skolan stödjas och bidra till elevernas välbefinnande. / The purpose of this study was to investigate the student health team’s perspective on students with ADHD diagnosis, possibilities to get support from the school, and the team’s position to relational conflict such as shame, stigma and categorization. To explain this, three questions had been formulated: 1. How does the student health team perceive students with ADHD and the possibility of developing mental illness. 2. What factors affect the help these students receive when the needs arise. 3. At which point the student health team starts to experience relational conflict. In the study, data was collected and thematic analysis conducted, with seven semi-structured interviews, with four counselors, two special educators, one social educator who worked at four different primary schools with a 9-grade class in Malmö. This means that all these professionals work in both low, middle and high study primary schools. In addition, both international and national literature and scientific articles have been used. The results of the study revealed two main themes and five sub themes in the analysis such as: (1)factors preventing the students from receiving the right support, (2) key strategies to address barriers in meeting with the student, (1a) importance of relationship and communication in meeting with these student, (1b) complexity of the diagnose ADHD and the help needed, (2a) student health teams knowledge on diagnosis ADHD in school environment, (2b) kasam as protective measures for students' well-being, and (2c) knowledge is important for a holistic approach to the diagnosis ADHD. The outcome of this study showed that mental illness among these students increased, but with functional and causal interaction with these students, the student health team could help to strengthen the students’ self-esteem. This could even strengthen the student against mental illness and contribute to their well-being throughout their lives.

Syftet med studien är att utforska hur implementeringen av studie- och yrkesvägledning i tidigt skede på grundskolor främjar elevers framtida studie och yrkesval. Då studie- och yrkesvägledningen är ett ämne som ofta bortprioriteras på grund av diverse anledningar innebär det att det ofta implementeras i ett sent stadium. Studien bidrar med en förståelse för problemområdet. Undersökningen har genomförts utifrån kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Därför har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar inom grundskolan.      Studiens frågeställningar är: -Hur arbetar SYV med studie- och yrkesvägledning i yngre årskurser? -Hur involverad är skolans ledning i studie- och yrkesvägledningen? -Vilken betydelse har tidig implementering av studie- och yrkesvägledning på elevers valkompetens? För att besvara dessa frågor utgår studien från informanternas svar. Intervjuerna har analyserats med hjälp av Gottfredsons teori om begräsningar och kompromisser där begreppen självuppfattning, yrkesstereotyper, mentala kartor över yrken, omskrift och kompromiss används. Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont varvas med dessa begrepp.      Studiens huvudresultat visar att implementeringen av studie- och yrkesvägledning i tidigt skede bidrar till en säkerhet hos eleverna samtidigt som deras valkompetens ökar. De informanter som integrerar studie- och yrkesvägledningen tidigt belyser resultatet av det och de informanter som inte integrerar det tidigt i dagsläget uttrycker en gemensam önskan kring att få göra det en dag. Tidsbrist och okunskap hos skolans ledning är återkommande faktorer som påverkar den tidiga implementeringen.

Denna studie syftar till att utforska hur införandet av programmering i skolundervisningen påverkar elevers inlärning. Målet är att analysera och förstå vilka konsekvenser introduktionen av programmering kan ha för elevernas kunskapsutveckling och förmåga att lösa matematiska problem. För att strukturera och genomföra min forskning har jag använt mig av vägledningen från Jarl Backmans bok "Rapporter och uppsatser", som har varit en viktig referens för att utveckla en metodologisk ram för mitt arbete. Programmering har blivit alltmer relevant i dagens teknologiska samhälle, och dess inkludering i skolundervisningen har blivit ett ämne av ökande intresse. Genom att integrera programmering i skolan kan vi undersöka hur det påverkar elevers inlärning. För att undersöka detta ämne har jag sökt olika källor, inklusive Brymans (2011) bok "Samhällsvetenskapliga metoder". Brymans teoretiska ramverk har varit användbart för att visa på olika perspektiv på inlärning och hur programmering kan påverka kognitiva processer. Jag har även utforskat empiriska studier och rapporter från skolan som har implementerat programmering i sin undervisning. Denna studie undersökte inlärningsprocessen för åtta elever i grundskolan som arbetade med programmeringsuppgifter i en klassrumsmiljö. Genom observation och analys av elevernas engagemang, samarbete och interaktion med läraren, baserat på teoretiska perspektiv som konstruktivism och det sociokulturella perspektivet, framkom flera viktiga insikter. Studien som genomfördes använde sig av intervjuer och observationer för att samla data om elevernas beteenden och interaktioner under programmeringslektioner. Observationerna följde ett specifikt protokoll som fokuserade på tre huvudområden: elevernas engagemang i uppgifterna, samarbetet mellan eleverna, och deras interaktion med läraren. Resultaten visade att elevernas engagemang i programmeringsuppgifterna varierade, med vissa elever som visade hög grad av fokus och andra som var mindre motiverade. Samarbetet mellan eleverna var generellt sett positivt, där många elever hjälper varandra att lösa problem och förbättra sina kodningar. Interaktionen med läraren varierade också, där några elever aktivt sökte hjälp och feedback medan andra föredrog att arbeta mer självständigt. Slutsatsen från studien var att elevernas engagemang och samarbete var avgörande för deras framgång i programmering. De som visade högt engagemang och aktivt samarbetade med sina kamrater och läraren utvecklade sina programmeringsfärdigheter mer effektivt. För att förbättra elevernas inlärning rekommenderas det att skapa en stödjande miljö som främjar samarbete, erbjuder extra stöd och uppmuntrar öppen kommunikation med läraren.

Bakgrund och problem: Skolverksamhet präglas idag av en komplex mix av utmaningar som påverkar individer, såsom rektorer, lärare, föräldrar och elever. Rektorn har en central roll som inkluderar att organisera och leda skolan så att målen uppfylls. Tidigare forskning beskriver hur rektorns roll har förändrats och visar på ökad styrning och administration. Det beror på flera aspekter, såsom ett ökat externt tryck från myndigheter. Det betonas även hur skolledare har fått en roll där olika styrlogiker möts och att den offentliga sektorn präglas av motstridiga ideal.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur rektorer upplever styrningen av kommunala grundskolor, utifrån perspektiven förvaltning, lärare, elever/föräldrar och media. Genom att undersöka hur rektorerna navigerar och tolkar styrning från olika perspektiv, strävar studien efter att ge en mångsidig bild av hur styrningen upplevs och hanteras av rektorerna. Vidare är syftet att studera hur styrningen av rektorerna, influerar deras sätt att styra och leda sina skolor. Därav strävar studien efter att öka förståelsen för komplexiteten i rektorernas yrkesroll och de utmaningar de möter i sitt dagliga arbete med att leda och styra sina skolor.  Metod: Studien har genomförts på rektorer i kommunala grundskolor runt om i södra Sverige och är därmed en multipel fallstudie. Vidare har studien antagit en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats med inslag av en iterativ ansats. Studien har även använt semistrukturerade intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Det teoretiska materialet samlades in genom tidigare forskning om styrning i skolan i form av artiklar och böcker.  Slutsatser: Uppsatsen belyser att den möjliggörande och tvingande styrningen samexisterar i kommunala grundskolor, utifrån rektorernas upplevelser. Ett övergripande mönster är att det förekommer skillnader mellan kommuner, avseende såväl politiska aspekter som upplevelsen av styrmedel. Det identifieras också hur rektors styrning och ledning influeras och bland annat visar uppsatsen att ökad administration begränsar det pedagogiska ledarskapet. Det konstateras även att rektorn behöver använda en pedagogisk ledarstil när tilliten är låg och en fördelad ledarstil när tillititen är hög mellan professionerna. / Background and problem: In today's educational landscape, we encounter a complex mix of challenges affecting individuals, such as principals, teachers, parents and students. The principal plays a central role in the school, which includes organizing and leading the institution, to achieve the general goals. Previous research highlights how the role of the principal has evolved, showing increased control and administration, influenced by various factors such as increased external pressures from authorities. It also emphasizes the clash of different control logics in the principals´ role and that the public sector is characterized by competing ideals.  Purpose: The purpose of the study is to describe how principals perceive the control of municipal compulsory schools, from the perspective of administration, teachers, parents/students and media. Exploring how principals navigate and interpret the control from various perspectives, the study aims to provide a diverse picture of how control is perceived and managed by the principals. Furthermore, the aim is to examine how the control of principals influence thier ways of controlling and leading thier schools. Hence, the study also aims to increase the understanding of the complexity of principals´professional role and the challenges they encounter in their daily work of leading and controlling their school.  Method: The study was conducted with principals in municipal compulsory schools across southern Sweden, constituting a multiple case study. Additionally, a qualitative research method has been adopted, with an abductive research approach, incorporating elements of the iterative approach. The study used semi-structured interviews to gather empirical data, while theoretical materials were sourced from previous research on control in schools in the form of articles and books.  Conclusion: The thesis highlights that enabling and coercive control coexist in municipal compulsory schools, based on the principals´experiences. An overarching pattern is that there are differences between municipalities regarding both political aspects and the perception of control measures. Further, we identify how the principals's control and leadership are influenced and among other things, the thesis shows that increased administration limits pedagogical leadership. It is also noted that the principal needs to use a pedagogical leadership approach when trust is low, and a distributed leadership style when trust is high between the professions.

Aim – The paper at hand has three aims which are based on the recent adjustments made to the Swedish curriculum which take effect in summer 2018 and stipulate the implementation of digital competence in all subjects. Firstly, the study examines the effect of ICT and digital media/ aids on the WTC and motivation of second language learners. Secondly, a look is taken at how ICT and digital media/ aids are implemented in teaching today and thirdly, the challenges teachers face by the diverse interpretation and definition of the term digital competence and its realization in the classroom are investigated. Design/methodology/approach – The study is a literature review in which recent literature and research papers in the field of ICT in teaching with focus on second language teaching and learning were examined. Findings – According to the results, the author found that the use of ICT and digital media/ aids have a positive effect on the WTC and motivation of second language learners when used appropriately. The challenges teachers face in this respect is a lack of methods and strategies as well as technical support that are needed to successfully implement ICT in their lessons. Especially the lack of technical support is viewed as a time consuming one as it requires teachers to have a back-up-plan which in effect means more lesson planning on their part. Additionally and in regard to the implementation of digital competences in all subjects, teachers are faced with new challenges which comprise a technical; theoretical and didactical knowledge of the term and its practical realization. Due to the recency of the changes made to the curriculum, the investigation of the challenges that present themselves to the teachers open up for new research that can be made in this field.