<p>Objektet för min studie är Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning på en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ undersökning titta närmare på hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. Utgångspunkten är att liknande grupper som arbetar mot rasism är sällsynta i svenska skolor. Därför är det speciellt intressant att titta närmare på hur det kommer sig att Pow-Wow startades på skolan och varför verksamheten har kunnat överleva så länge. </p><p>För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat skolans nuvarande rektor, skolans före detta rektor, de två lärare som arbetar med Pow-Wow och en elev som var med under Pow-Wows första år. Vid analysen av intervjuerna har jag använt mig av ett mikropolitiskt perspektiv som ser på skolan som en organisation där maktkamp och konflikter mellan olika grupper och individer ständigt pågår. </p><p>De två faktorer som i störst utsträckning påverkar Pow-Wow är dels Kajsa och Bengt, de två eldsjälarna som driver verksamheten och dels att Pow-Wow, medvetet eller omedvetet, undviker att försöka förändra skolan och därigenom undviker att hamna i konflikter.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur skolmedling kan ses som en effektiv och nyanseradmetod för konflikthantering i grundskolan. Vi tar även del av kompissamtal, som är en redanetablerad konflikthanteringsmetod i skolan för att på så sätt se hur skolmedling kan bli enkompletterande konflikthantering till detta. Studien bygger på tio intervjuer varav fem ärenskilda och de resterande är gruppintervjuer. Intervjufrågorna behandlar skolmedling utifrånperspektiv såsom frivillighet/ofrivillighet, medlarens neutralitet, distans/närhet, skam, makt,kön och ålder samt kritik/hinder. Det insamlade materialet visar att samtliga respondenterställer sig positiva till skolmedling som metod men att information och kunskapsspridning ommetoden är bristfällig. Utifrån materialet har även grundkomponenter framkommit för hur engivande skolmedling bör se ut enligt oss. Vidare i analysavsnittet behandlas tolkningar avmaterialet och socialpsykologiska perspektiv som skam, makt, sociala band ochkonflikthantering.</p> / <p>The purpose of this paper is to look at if mediation in school can be seen as an effective andfruitful method in conflict management in the elementary school. We also look into anestablished method in Swedish schools called “friend-talk” to see how mediation in schoolcan be a completing version of conflict management in schools. We base this study on teninterviews from which five were made individually and the others were made in groups. Theinterviews deal with mediation in school and it is based on the concepts of voluntariness/unvoluntariness, the mediators neutrality, distance/closeness, shame, power, gender and ageand criticism/obstacles. The collected material shows that all the respondents are positive tothe method but they consider the information and knowledge about the subject insufficient.From the material, crucial components arise for a profitable solution of mediation in school.Later on in the analysis, interpretations of the material will be based on social psychologicalperspectives like power, shame, social bonds and conflict management.</p>

<p>Brunzell L. & Olsson I. Vi spelar mest. Det är ju det eleverna vill…eller? En studie om lärares och elevers syn och förväntningar på musikundervisning i år 7?</p><p>We mostly play. That’s what the pupils want… isn’t it? A survey of teachers’ and pupils’ views and expectations of the music education amongst 13-year-olds?</p><p>Vårt syfte i denna c-uppsats är att undersöka huruvida elevers och lärares syn och förvänt¬ningar på musikundervisning i år 7 stämmer överens.</p><p>Undersökningen är baserad på tre intervjuer med musiklärare samt enkäter till tre svenska grundskoleklasser i år 7.</p><p>Vi har kommit fram till att elevers och lärares tankar kring musikundervisning till viss del stämmer överens. Det har dock framkommit att elever oftast vill ha en bredare musik¬undervisning än vad lärarna tror. Lärarna ägnar mesta tiden åt ensemblespel på instrumenten gitarr, trummor, bas och synt, vilket flertalet elever uppskattar, men de vill också sjunga och komponera musik. Det som av eleverna uppfattas som minst viktigt i musikundervisningen är musikteori och musikhistoria. Dans är ett moment som upplevs som både mest viktigt och minst viktigt i vår undersökning. Musiklyssning har fått en relativt jämn sprid¬ning i enkät¬erna. Samtliga lärare vi intervjuat ägnar den mesta lektionstiden åt spel, men sen skiljer sig deras undervisning åt i den bemärkelsen att de ägnar tid åt olika moment. Det intervjuperson 1 ägnar ytterligare tid åt är sång, li¬¬te musik¬historia samt enkel musikteori. De ska kunna skri¬va en enkel text till en färdig melodi och veta vad puls, takt och rytm är.</p><p>Intervjuperson 2 lägger också fokus på att skapa och lyssna på musik samt lite teori och intervjuperson 3 ägnar, förutom spel, tid åt musikteorins grunder och instrumentkännedom.</p>

<p>The purpose of this essay was to find the reasons why some students do not dare to participate verbally in the classroom. I also wanted to know how teachers are working to make it easier or students with communication apprehension. After that I put the teacher’s answers in contrast to the theory. I used qualitative interviews as the method. I interviewed seven school teachers in two different schools in Stockholm.</p><p>The conclusion is that students do not dare participate verbally in the classroom because of: shyness, low confidence in their own way of communicate, are worried to answer wrong in front of the teacher and the class, low self-confidence, negative class climate and to large classes. Students are also worried about being graded. These causes were also confirmed in the theory. Differences were: all teachers did not think they teach students with communication apprehension, but the theory argues that it is 20 percent in a class. Some teachers used to ask question direct to students, but the theory says that it can increase communication apprehension. The teachers also meant that it is their function to help students with communication apprehension, but the theory says that some students needs more help than they can get in a regular classroom.</p>

<p>On the 1st April 2006 a new legislation came into effect in Sweden; The Prohibiting</p><p>Discrimination and Other Degrading Treatment of Children and Pupils Act (2006:67). The</p><p>Act is applicable to education and other activities referred to in the Education Act</p><p>(1985:1100). This dissertation aims to examine how teachers work to combat</p><p>discrimination, and establishes whether headmasters and teachers have changed their work procedures since the law came into force.</p><p>In order to seek the answers to my questions I have conducted 8 qualitative interviews with headmasters and teachers from two schools in a community outside Karlstad, with both schools comprising of students from pre-school until year 6.</p><p>Discrimination is not a new phenomenon in schools, but neither is the fact that it is the</p><p>schools’ responsibility to work against discrimination. Discrimination is still taking place,</p><p>despite discrimination laws being clearly stated within the Education Act (1985:1100) and</p><p>the school curriculum. The teachers I have interviewed maintain that they are actively</p><p>working in a preventative manner with these issues, but they still believe that much more</p><p>can be done and would like to see an agreed, common work procedure. Despite the new</p><p>legislation, none of the people I have spoken to change the way they work. They are,</p><p>however, feeling positive towards the new legislation and believe as well as hope, that it</p><p>will bring results. Most education workers agree that the school has the primary</p><p>responsibility of preventing discrimination and strongly believe that individual teachers</p><p>have the power to influence their pupils.</p>

<p>The purpose of this report was to examine the schools views on its task to form good citizens and also the work with children and their souls and feelings. My question of issue was:</p><p>• Which are the conditions from where you work with feelings and forming good citizens in school?</p><p>In the Swedish learning curriculum for the compulsory grades, Lpo 94, there is a lot to be read about the schools task to form good citizens and human beings. One can also read that the schools have to work with the feelings of its pupils and also the issue of values. The results of my report show that the school has a responsibility to support the family’s work with the upbringing and the personal growth of their children. The school shall also promote the children’s development harmonically by varied forms of work. Intellectual, practical, sensual and esthetical areas of the student shall be brought to notice (Lpo 94). Orlenius (2001) and Pedersen (2004) discuss the thing called values, and they debate that values isn’t a universal term which means the same thing for everybody. Therefore it can be hard task to work towards a common thing called values. The school is a good place when it comes to working with feelings because if you know yourself better, you also know your worth and therefore you can uphold yourself without causing any pain to others and hence also prevent mental abuse. Negative emotions put a hold on learning (Interviews). My report also concludes that the schools efforts with values and feelings in school, doesn’t affect the pupil as much as factors like: discussions in the home, gender and social group (Skolverket, 1999). Yet another factor that may complicate the conditions in working with feelings is that feelings have a history of not being connected to knowledge (Gardner, 1996). I have reached the conclusion that one can work with feelings in school through relaxation exercises, questions where you answer through scaled answers and SET, Social and emotional training (Interviews) and show that you have expectations on the pupil (Dahlin m.fl., 2002). One should also remember that the work with feelings may be a long-term work (Nilzon, 1995) and also that it can raise unpleasant feelings (Gardner, 1996).</p> / <p>Syftet med arbetet var att undersöka skolans syn på värdegrund och även skolans arbete med människors själ, känslor. Frågeställningen jag har utgått från är:</p><p>• Vilka är förutsättningarna för att arbeta med värdegrund och känslor i skolan?</p><p>Genom min undersökning har jag kommit fram till att det står mycket om värdegrund och känslor i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och det som står där talar för att man skall jobba med känslor och värdegrund i skolan. Resultaten i min undersökning visar att en av förutsättningarna för arbete med känslor och värdegrund i skolan är att skolan själv har ett ansvar att stödja familjerna i fostrandet av och utvecklingen hos deras barn. Skolan ska även främja elevernas harmoniska utveckling genom varierande arbetsformer. Intellektuella, praktiska, sinnliga och estetiska delar hos eleven ska uppmärksammas (Lpo 94). Orlenius (2001) och Pedersen (2004) menar att värdegrunden inte är ett allmängiltigt begrepp och därför kan det vara svårt att få alla att arbeta för en gemensam sådan. Skolan är en lämplig plats att arbeta med känslor i därför att man genom att lära känna sig själv kan veta sitt värde, förebygga mobbning och hävda sig utan att göra andra illa. Negativa känslor kan sätta stopp för inlärning (intervjuer). I min undersökning har jag även kommit fram till att arbetet med känslor och värdegrund i skolan inte har lika stor påverkan som diskussioner i hemmet, kön och socialgrupp på sättet eleven tänker (Skolverket, 1999). En annan faktor som kan påverka förutsättningarna med arbetet är att känslor har en historik av att inte vara ihopkopplade med kunskap (Gardner, 1996). Jag har kommit fram till att man kan arbeta med känslor i skolan genom avslappningsövningar, frågor där man svarar genom skalor och SET, social och emotionell träning (intervjuer), visa att en elev har förväntningar på sig (Dahlin m.fl., 2002). Dessutom har min undersökning visat att man ska tänka på att känsloarbetet kan ta lång tid (Nilzon, 1995) och att det kan väcka olustiga känslor (Gardner, 1996).</p>

<p>Abstract</p><p>This study examines the use of dance in the special education classes in high school. The purpose is to study the teachers’ thoughts about dance within this school form. I want to see if they see any gains from having dance as a subject, and what might these be? Earlier research states that dance has a positive influence on mentally handicapped children and young people, and that it strengthens their general development. There is little research literature available, but there is an agreement that dance gives these young people a stronger self-esteem, a sense of belonging to a group, and the possibility of non-verbal communication. I have, in this study, interviewed five teachers of these special education classes. The resultants show that these teachers are positive to having dance on the schedule for these students. The gains that they mention are: an increased awareness of their own bodies, an increased self-esteem, movement, cultural understanding, a greater awareness of room and space, a sense of community, and another means of expressing themselves and communicating. In addition, they also describe dance as something that is fun.</p><p>Key words: Dance, dance in school, senior high school for children in special needs, moves</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Denna studie handlar om dans i gymnasiesärskolan. Syftet är att studera lärares tankar om ämnet dans inom gymnasiesärskolan. Jag ville också se om lärarna ansåg att det fanns några vinster med att ha dans som ämne i gymnasiesärskolan och i så fall vilka. Tidigare forskning säger att dans har positiv inverkan på handikappade barn och ungdom då det stärker den allsidiga utvecklingen. Det har varit svårt att finna litteratur som berör dans i gymnasiesärskolan men i all litteratur som beskriver dans, så är samtliga överens om att dansen ger ungdomar en stärkt självkänsla, en grupptillhörighet och en möjlighet till en icke verbal kommunikation. Jag har i min studie intervjuat fem lärare på gymnasiesärskolan och resultatet visar att just denna intervjugrupp är positivt inställda till att dans ska finnas på schemat för elever på gymnasiesärskolan. Vinster som nämns är kroppskännedom, stärkt självkänsla, rörelse, kulturell förståelse, socialt samspel, rumsuppfattning, gemenskap och ett språk för att uttrycka sig och kommunicera. Dessutom beskriver alla dans som något roligt.</p><p>Nyckelord: Dans, dans i skolan, gymnasiesärskola, rörelse</p>

Objektet för min studie är Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning på en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ undersökning titta närmare på hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. Utgångspunkten är att liknande grupper som arbetar mot rasism är sällsynta i svenska skolor. Därför är det speciellt intressant att titta närmare på hur det kommer sig att Pow-Wow startades på skolan och varför verksamheten har kunnat överleva så länge. För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat skolans nuvarande rektor, skolans före detta rektor, de två lärare som arbetar med Pow-Wow och en elev som var med under Pow-Wows första år. Vid analysen av intervjuerna har jag använt mig av ett mikropolitiskt perspektiv som ser på skolan som en organisation där maktkamp och konflikter mellan olika grupper och individer ständigt pågår. De två faktorer som i störst utsträckning påverkar Pow-Wow är dels Kajsa och Bengt, de två eldsjälarna som driver verksamheten och dels att Pow-Wow, medvetet eller omedvetet, undviker att försöka förändra skolan och därigenom undviker att hamna i konflikter.

The purpose of this essay was to find the reasons why some students do not dare to participate verbally in the classroom. I also wanted to know how teachers are working to make it easier or students with communication apprehension. After that I put the teacher’s answers in contrast to the theory. I used qualitative interviews as the method. I interviewed seven school teachers in two different schools in Stockholm. The conclusion is that students do not dare participate verbally in the classroom because of: shyness, low confidence in their own way of communicate, are worried to answer wrong in front of the teacher and the class, low self-confidence, negative class climate and to large classes. Students are also worried about being graded. These causes were also confirmed in the theory. Differences were: all teachers did not think they teach students with communication apprehension, but the theory argues that it is 20 percent in a class. Some teachers used to ask question direct to students, but the theory says that it can increase communication apprehension. The teachers also meant that it is their function to help students with communication apprehension, but the theory says that some students needs more help than they can get in a regular classroom.

Brunzell L. &amp; Olsson I. Vi spelar mest. Det är ju det eleverna vill…eller? En studie om lärares och elevers syn och förväntningar på musikundervisning i år 7? We mostly play. That’s what the pupils want… isn’t it? A survey of teachers’ and pupils’ views and expectations of the music education amongst 13-year-olds? Vårt syfte i denna c-uppsats är att undersöka huruvida elevers och lärares syn och förvänt¬ningar på musikundervisning i år 7 stämmer överens. Undersökningen är baserad på tre intervjuer med musiklärare samt enkäter till tre svenska grundskoleklasser i år 7. Vi har kommit fram till att elevers och lärares tankar kring musikundervisning till viss del stämmer överens. Det har dock framkommit att elever oftast vill ha en bredare musik¬undervisning än vad lärarna tror. Lärarna ägnar mesta tiden åt ensemblespel på instrumenten gitarr, trummor, bas och synt, vilket flertalet elever uppskattar, men de vill också sjunga och komponera musik. Det som av eleverna uppfattas som minst viktigt i musikundervisningen är musikteori och musikhistoria. Dans är ett moment som upplevs som både mest viktigt och minst viktigt i vår undersökning. Musiklyssning har fått en relativt jämn sprid¬ning i enkät¬erna. Samtliga lärare vi intervjuat ägnar den mesta lektionstiden åt spel, men sen skiljer sig deras undervisning åt i den bemärkelsen att de ägnar tid åt olika moment. Det intervjuperson 1 ägnar ytterligare tid åt är sång, li¬¬te musik¬historia samt enkel musikteori. De ska kunna skri¬va en enkel text till en färdig melodi och veta vad puls, takt och rytm är. Intervjuperson 2 lägger också fokus på att skapa och lyssna på musik samt lite teori och intervjuperson 3 ägnar, förutom spel, tid åt musikteorins grunder och instrumentkännedom.