Att förstå samband mellan text och bild kan förefalla allt viktigare i dagens digitaliserade samhälle där ungdomar ständigt exponeras för den visuella texttolkningen. Trots detta hör det till ovanligheterna att använda serieromaner där kombinationen mellan bild och text, som eleverna är vana vid, förekommer i klassrummet. Just detta gjorde det intressant för mig att undersöka just hur serieromanen läses av elever. Denna studie undersöker därmed hur elever skapara mening kring det lästa utifrån Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen och dess serieadaption. Det empiriska materialet som ligger till grund för undersökningen är femton svar skrivna av gymnasieelever i årskurs 2 på ett yrkesförberedande program. Elevernas har vidare delats upp i två grupper varav den ena gruppen tilldelats originaltexten och den andra gruppen tilldelats serieromanen. Det empiriska underlaget analyseras sedan främst utifrån Judith Langers receptionsteori och Simon Wessbos positioner.

Denna uppsats undersöker förekomsten av anglicismer i 56 elevtexter från gymnasiet. Anglicismerna räknas med hjälp av sex av Stålhammars (2010) tolv typer av lånord och jämförs mot Svensk ordbok, Cambridge Dictionary och Korp 9. Efter att anglicismerna räknats ställs förekomsten av anglicismer mot variablerna betyg och kön för att redogöra huruvida det finns en skillnad i anglicismfrekvensen mellan dessa grupper. Värdet anglicismtäthet (AT), anglicismer per 2000 ord, jämförs mellan grupperna. Betygsgruppen C och könsgruppen pojkar erhåller den största anglicismtätheten vilket förslagsvis kan förklaras genom att pojkar enligt Olsson (2012) och Sundqvist (2009) till en högre grad tillägnar sig engelskkunskaper utanför skolan, alltså i en okontrollerad miljö. Detta kan vara orsaken till denna inblandning av engelska i deras svenska språk.

Elevers upplevelse av trygghet visar sig fortsätta minska enligt Skolinspektionens årligaskolenkät. Detta är främst synligt bland niondeklassarna. Vår uppsats ämnar beskriva ochanalysera hur skolkuratorer arbetar med våldshändelser i högstadieskolor. Vad för typ avvåld som beskrivs samt vas skolkuratorer upplever möjliggör och försvårar möjligheten tillsamverkan internt och externt. Vi bad skolkuratorer i Stockholm samt Västra Götaland attskriva ett kort narrativ om en valfri våldshändelse från deras aktuella arbete. Dessa narrativvalde vi sedan att analysera med en riktad innehållsanalys. Vi fick få respondenter och kandärför inte dra stora slutsatser utifrån vårt resultat. Skolkuratorerna beskriver oftast attvåldet sker under upptrappning utan de vuxnas kännedom. De vuxna får reda på händelsen i“krisläge”. I de fall där skolkuratorn upplever att arbetet kring våldet går bra beskrivs en godrelation mellan vuxna och ungdomar i skolan. Med god relation till elever blir den externaoch interna samverkan lättare. I dessa fall syns också god relation personal emellan samtmed externa kontakter så som polis och socialtjänst. Trots att skolkuratorerna hade väldigtlika utgångsläge med att berätta om en våldshändelse så är varje berättelse unik, med detsagt så kunde vi lätt finna liknande övergripande teman.

The purpose of this study is to identify frame-factors in the Swedish curriculum between 1955 -2019 and how they affect the teachers' possibility to operate in special education. This study is based upon frame-factor theory, developed in the late 1960 and throughout 1970, and through this framework an analysis of the curricula released during the period 1955 - 2019 is made. The analysis is broken down into three themes; Teachers obligations, Students rights and similarities and differences. The curricula are analyzed one at a time and broken down into the first two themes, teachers obligations and students rights. After that all the curriculums are compared in the similarities and differences theme. In the analysis several frame-factors are identified and the study shows that they shift over time. Though many of the same frame-factors appear in all of the curricula they shift in importance and what impact they have on the teachers' roles.  This essay argues that the effects of the change in the frame-factors have made class exercises more complicated for the teachers, while individual studies and studies in small groups are advantageous. It also shows that special education has gone from an institution that try to integrate students into the school to an organisation that include the students from the start.

I denna litteraturstudie undersöks huruvida hemmet har en påverkan på läsutvecklingen och vikten av hemmets och skolans samarbete för elevernas läsutveckling kommer även att belysas. Litteraturstudiens syfte är att granska huruvida elevernas läsutveckling påverkas beroende av om de får stöd hemifrån. För att besvara syftet kommer följande frågeställningar att ligga till grund för studien: Påverkas elevernas läsutveckling av hemmet och i så fall hur och om vårdnadshavares och skolans samarbete har en betydande roll i elevernas läsutveckling. I bakgrunden får läsaren ta del av information om ämnet för att få en tydlig förförståelse för att lättare kunna ta del av det som presenteras och diskuteras i resultatet och diskussionen. I metodavsnittet kommer läsaren att få ta del av hur urvalet och insamling av vetenskapliga artiklar har gått till. Söktjänsterna samt databasen som har använts är Primo, SwePub och ERIC. Det valda artiklarna består av både nordisk och internationell forskning. Under resultatdelen redogörs det för tidigare forskning kring ämnet och läsaren får här ta del av olika studiers resultat. Studiens resultat visar att hemmet, familjernas olika rutiner och bakgrunder ofta har en påverkan på barns läsutveckling. De flesta forskare belyser vikten av hemmets engagemang i relation till läsutvecklingen. Engagemanget kan bestå av flera faktorer, exempelvis läsning kopplat till flyt i läsningen, ordförråd och ordförståelse, antal böcker i hemmet samt samarbetet med skolan. Resultat från forskningen menar också på att ett gott samarbete med skolan är väsentligt för elevernas läsutveckling. Går det tidigt att introducera barnen i hemmet till läsning kommer det med stor sannolikhet att ligga till grund för den framtida läsutvecklingen.

I och med rådande pandemin (covid-19) befinner sig skolungdomar i en utsatt situation gällande psykisk  hälsa  kopplat  till  distansundervisning.  Distansundervisningen  är  en  åtgärd  för  att bromsa smittspridningen.Syftet med studien är att kartlägga och bidra till ny kunskap om hurskolpersonal  upplever  attdistansundervisning  till  följd  av  covid-19  pandemin  påverkar  det psykiska välmåendet hos högstadieelever samt hur skolan arbetar med direkta insatser för att skapa  en  god  psykosocial  arbetsmiljösamt  för  att  eleverna  ska  uppnå  ett  gott  välmående.Studiens insamlade  empiri ligger som grund till studien och har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med lärare och kurator på högstadier i södra Sverige. Empirin har analyserats genom tematisk  analys  där  vi  skapade  fyra  teman: faktorer  som  påverkar  skolsituationen  underav distansundervisning, sociala faktorer som påverkas av distansundervisning, positiva aspekter under     distansundervisning och insatser     och     anpassningar     från     skolan     under distansundervisning. I  resultatet  av  studiens  insamlade  material  framkom  både  negativa  och positiva  aspekter  med distansundervisning,  men  de  negativa  aspekterna  är  betydligt  mer omfattande   än   de   positiva.   Samtliga   informanter   upplever   en   oro   angående   fortsatt distansundervisning och dess koppling  till psykiskt  välmående för skoleleverna. Vi författare vill bidra med ökad kunskap om psykiskt välmående hos skolelever, hur skolan arbetar kring det och hur vi som samhälle måste förbättra oss inom detta ämne men samtidigt dra lärdom av det som är positivt med distansundervisning kopplat till psykiskt välmående.

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer arbetar preventivt för att förebygga psykisk ohälsa i skolan och jämföra med hur den ideella organisationen TeamTilia arbetar med ungas psykiska hälsa. En kvalitativ metod genomfördes och semistrukturerade intervjuer med sex skolkuratorer i tre olika kommuner i Västerbottens län. En intervju genomfördes också med verksamhetsledaren i den ideella organisationen TeamTilia. I resultatet framkom det att skolkuratorerna arbetar med följande metoder, förhållningssätt och material i det preventiva arbetet i skolan: YAM, HASP, DISA, KASAM, MI, lågaffektivt bemötande, materialet suicid 0, KBT, mindfulness och ARO. Målsättningarna i det preventiva arbetet är bland annat att det finns förutsättningar för att implementera det förebyggande arbetet och arbeta med det på gruppnivå. Målsättningarna är också att skolan ska vara en skola för alla oavsett förutsättningar och behov, att alla elever ska må bra samt undanröja hinder för elevernas inlärning och då kan psykisk ohälsa göra det svårare. Hinder i det förebyggande arbetet är att alla på skolan måste arbeta med elevhälsa inte enbart elevhälsoteamet, stress och brist på tid. Ytterligare hinder är även att få tid till att hålla sig uppdaterad och ajour med forskning samt brist på fortbildning. Skolkuratorerna framhåller också att hinder i det preventiva arbetet är att arbeta genom någon annan och att möjligheten till att flytta eleven till en annan skolenhet inte finns när eleven kommit in på en destruktiv väg. Den ideella organisationen TeamTilia arbetar inte efter någon specifik metod eftersom de anser att det är svårt att möta hela människan annars. Verksamhetsledaren i TeamTilia beskriver att unga efterfrågar att skolkuratorerna ska vara närvarande och på plats alla dagar i veckan och även efter skolans slut. De efterfrågar också uppsökande verksamhet ute i korridorer och i klassrum samt psykiska hälsokontroller från förskolan till sista året på gymnasiet. Unga vill också att psykisk hälsa ska integreras i undervisningen i skolan och efterfrågar verktyg för att stärka självkänsla men även andra typer av hälsofrämjande verktyg.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka om lärarna har märkt att barnen/elevern har påverkats av Covid-19 rapporteringen i media samt om och då i så fall hur skolan/lärarna har bemött eleverna i detta. Min tredje fråga handlar om hur lärarna trpr att barnen/eleverna påverkas av att skolan stänger och barnen/eleverna måste stanna hemma. Jag har valt att intervjua sex stycken lärare som arbetar i förskoleklasser/F1. Detta var har jag gjort flr att jag har förstått att barn i 5-7 års ålder många gånger brottas med existintiella frågor. Barnen börjar också i just den åldern he en konkret uppfattning om döden. Jag har som ni förstår en tes om att barnen i och med rapporteringen kring Covid-19/Corona får tankar kring smitta och kanske om att dö i denna sjukdom. Jag har också funderat lite på hur påverkan på samhället skulle se ut om skolorna stänger. Om mindre barn/elever måste stanna hemma måste någon av vårdnadshavarna vara hemma med sina barn och då kommer arbetsplatser och samhället att drabbas på olika plan är min tanke kring detta.  I resultatet framkommer att lärarna upplever att en dek barn har en oro och frågor kring Covid-19/Corona. Lärarna upplever att det varierar mellan olika barn/elever. Lärarna uppger att skolan/lärarna har bemött barnens/elevernas oro genom att ge barnen/eleverna tid till att samtala och ställa frågor kring det som oroat dem. Lärarna uppger också att skolan har följt de anpassningar som Folkhälsomyndigheten har föreskrivit om att man möblerar om och man umgås inte över klassgränser för att minska smittspridningen. Vidare tror alla lärare att det har varit bra att skolan har hållit öppet så mycket som möjligt. Lärarna menar att skolan är en trygghet med rutiner som barnen/eleverna verkligen behöver i en värrld som inte ser ut som den brukar.

During the Corona Pandemic 2020/2021, upper secondary education in Sweden is periodically conducted at a distance. This narrative study aims to create knowledge about how this affects the teaching of the aesthetic program’s theater education from a student perspective; through the students' stories from distance education, we can get information about how the students experience effects on drive, interaction and learning in Theater. A socio-cultural and relational perspective permeates the essay and the ten informants' stories are linked to governing documents, previous research in theater didactics, didactic design and digitization, digital tools in drama and theater teaching and reports from authorities on the impact of distance education on teaching and learning. The result is presented in two parts, a chronological and a thematic story. The analysis shows that students generally have difficulties related to motivation and creativity during periods of digital education. Students in need of special support are particularly affected when they don’t receive the help they need to establish routines and get started with their tasks. The interaction between students and between students and teachers has weakened significantly as the students work alone at home and this affects both their well-being and mental state. Group development stagnates or regresses when the students don’t have joint theater projects and do not meet in real life. However, there are individual differences; students with social anxiety have been helped by the distance education and many students believe that they have, after all, learned what they should, because they have implemented the planned elements in some form. A discussion about online theater teaching, development of didactic digital tools, loss of knowledge and the students' social situation during distance education ends the essay.

Detta arbete handlar om läxor i skolan. Läxor har varit länge en del av skolarbetet även om man inte kan hitta det sagt direkt i läroplanen. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur eleverna upplever läxor och om de anser att de lär sig bättre om de gör sina läxor. Jag har använt mig av intervjuer och enkäter för att samla information om elevernas syn på läxor, om eleverna tycker att de får utökade kunskaper av läxorna och om de tycker att de bör ha läxor. Det har framkommit att synen på läxor är både positiv och negativ. Det visade sig att elever kunde se att det finns fördelar såväl som nackdelar med att ha läxor. / This work is about homework in school. Homework has long been a part of school work, even if one cannot find it said directly in the curriculum. The purpose of this work is to investigate how the pupils experience homework and whether they think that they learn better if they do their homework. I have used interviews and questionnaires to gather information about the students' view of homework, if the students think that they get extended knowledge of their homework and if they think they should have homework. It has emerged that the view of homework is both positive and negative. It turned out that students could see that there are advantages as well as disadvantages of having homework.