The purpose of the study is to study how pupils define bullying and what they perceive their school’s preventive work against bullying to be. Another purpose is to then illustrate and analyze how the pupils perceptions and the school’s preventive work correspond to the school law/ Skolverkets publications. The method applied was semi-structured focus group interviews where the pupils were able to express their own thoughts and reflections on the subject. The interview material was then compared and analyzed to literature on the subject bullying, to publications by the school law and Skolverket and to the school’s own publication on the preventive work applied by the school. The result shows that pupils are very much aware of what constitutes bullying and their definitions of bullying correspond to a high degree to the definitions found in literature about bullying. Something that becomes evident through the study is that bullying nowadays changes the arena where it takes place. A lot of the bullying takes place on the internet and through social media where school staff are not able to prevent the bullying from happening in the same way. The pupils are well aware of how the school’s preventive work against bullying and it does correspond to the school’s preventive plan. The school’s prevention plan does also measure up to Skolverkets own directions on how a school should work against bullying in a preventive way.

Kriminalitet är ett stort och aktuellt samhällsproblem. Av denna anledning har vi valt att undersöka hur unga män som tidigare haft en kriminell livsstil förstår den egna vägen in i brottslighet. Studien har en kvalitativ ansats där vi har inhämtat det empiriska materialet via intervjuer med fyra män som innehar tidigare erfarenhet kring den kriminella livsstilen. Respondenterna delade med sig av sina tidigare livserfarenheter samt anledningen till att de valde den kriminella vägen. För att få kunskap om vägen in i kriminalitet har fokus varit riktat på de riskfaktorer som de intervjupersonerna ansåg ligga till grund för valet av den kriminella livsstilen. De riskfaktorer som framkom var att man växt upp i en splittrad familj, man var under ett identitetssökande och fann sin identitet genom att vara kriminell, man umgicks med personer som hade samma kriminella tankesätt som en själv, man kände svek från skolan, man saknade känslan av tillhörighet och strävade efter att tjäna snabba pengar i stor omfattning. Ytterligare en riskfaktor var att ungdomarna hade en avsaknad av låg självkontroll samt saknade konsekvenstänk. Vi har under studiens gång konstaterat att det inte finns en specifik orsak till varför man väljer den kriminella livsstilen. Det vi däremot kan konstatera är att det finns ett mönster samt olika anledningar till varför man väljer den kriminella livsstilen. Vi har genom vår studie fått ökad kunskap om och skapat oss en djupare förståelse kring anledningen till att man väljer den kriminella vägen.

Fritidshemmets samverkan med föreningslivet är trots sin plats i läroplanen inte särskilt prioriterat. I samverkan med föreningslivet kan fritidshemmets kompensatoriska uppdrag lyftas fram. Beroende på fritidshemmets geografiska plats och elevernas olika förutsättningar kan fokus för det kompensatoriska uppdraget skifta. Den teoretiska utgångspunkten bygger på socialt kapital och överbryggning. Barns sociala kapital skapas på olika platser. Det sociala kapitalet byggs av förtroende, normer och nätverk. Det överbryggande sociala kapitalet ger positiva effekter i form av ökad trygghet och demokratisk delaktighet. Syftet med studien är att beskriva regionala skillnader och likheter i fritidshemmets samverkan med föreningslivet. Studien genomfördes kvalitativt genom sex intervjuer jämnt fördelat mellan SKRs tre kommungrupper. Resultatet analyserades tematiskt och visade att en strävan efter att erbjuda en aktiv fritid och mångfald av rörelseformer var gemensamt för respondenterna. Slutsatsen var att särskilda insatser främst riktades mot skolor i områden med låg socioekonomisk status. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

Syfte och frågeställningar: Jämställdhet och genusmedvetenhet har diskuterats mycket i vårt samhälle och är aktuella ämnen även idag. Syftet med studien är att beskriva, analysera och tolka finlandssvenska högstadielärares uppfattningar om genusmedveten och jämställd undervisning i skolämnet gymnastik. Syftet är också att analysera lärarnas syn på könsnormer i gymnastiken samt deras uppfattningar om hur könsnormer kan utmanas. Frågeställningarna i studien är följande:       -Vilka uppfattningar om genusmedveten och jämställd undervisning framkommer i gymnastiklärarnas resonemang? -Vilka föreställningar om könsnormer i gymnastikundervisningen framkommer i lärarnas resonemang? -Hur kan genusmedveten och jämställd undervisning verkställas utifrån lärarnas perspektiv? Metod: Fem finlandssvenska högstadielärare som undervisar i skolämnet gymnastik har deltagit i studien. Jag valde att göra en kvalitativ studie där halvstrukturerade intervjuer användes som studiens datainsamlingsmetod. Alla fem gymnastiklärare intervjuades. Resultat: Samundervisningen hjälper lärare att bättre kunna verkställa en genusmedveten och jämställd gymnastikundervisning. De klassiska könsnormerna som specifikt lyfts fram i resultatet är ”tuffa och starka pojkar” samt ”blyga och snälla flickor”. Det förväntas fortfarande av flickor att de ska uppföra sig bättre än pojkar. Lärarna är medvetna om att de ska jobba för jämställdhet och de upplever gymnastikundervisningen vara jämställd. De uppfattar genusmedveten och jämställd gymnastikundervisning som att bland annat ge feedback åt alla elever och att inte bara klaga på pojkar om de härjar. Slutsats: Studiens resultat pekar på att genussystemet fortfarande omringar oss i samhället, även om beaktande av jämställdheten tagit stora steg framåt. På basis av resultatet tror jag att könsnormer kan utmanas genom att lärare har samma lektionsinnehåll och regler för alla. Det är även viktigt att differentiera undervisningen enligt kunskapsnivåer, men ändå hålla elever i blandgrupper. Hurdan könsnormernas situation blir beror sist och slutligen på hur gymnastikläraren lägger upp undervisningen och vilket intryck läraren ger av en idrottsgren. Att utmana könsnormer och främja genusmedveten och jämställd undervisning kräver tålamod och kritiskt tänkande av gymnastikläraren, men är värt att uppmärksammas. / Aim and research questions: Gender equality and gender awareness have been much discussed in our society and are current topics even today. The purpose of the study is to describe, analyze and interpret Finnish-Swedish middle school teachers' perceptions of gender awareness and gender equality in physical education. The aim is also to analyze teachers' views on gender norms in physical education and their perceptions of how gender norms can be challenged. The research questions are: -What perceptions about gender awareness and gender-equal teaching emerge in the teachers' discussion? -What notions of gender norms in physical education emerge in the teachers' discussion? -How can gender awareness and gender-equal teaching be implemented from the teachers' perspective? Method: Five Finnish-Swedish middle school teachers in physical education have participated in the study. I chose to do a qualitative study where semi-structured interviews were used as the data collection method. Results: Co-teaching helps teachers to be able to better implement gender awareness and gender equality in physical education. The typical gender norms that are specifically emphasized in the results are "tough and strong boys" and "shy and kind girls". Girls are still expected to behave better than boys. The teachers are aware that they must work for gender equality and they experience physical education as gender-equal. They perceive gender awareness and gender-equal teaching as, among other things, giving feedback to all students and not just complain on the boys. Conclusions: The results of the study indicate that the gender-system still surrounds us in society, even though consideration of gender equality has progressed. Based on the results, I believe that gender norms can be challenged by teachers having the same lesson content and rules for everyone. It is also important to differentiate the teaching according to knowledge levels, but still keep students in mixed groups. How the situation of gender norms develops, depends ultimately on how the teachers of physical education sets up the teaching and what impression the teacher gives of a sport. It requires patience and critical thinking from the teacher to challenge gender norms and promote gender awareness and gender-equal teaching.

No description available.

Syfte och frågeställningar  Syftet med studien är att undersöka hur skolledare på högstadieskolor i Stockholms län talar om elevernas möjlighet till daglig fysisk aktivitet under skoltid. Syftet har konkretiserats i tre frågeställningar: Hur ser skolledarna på uppdraget i läroplanen om daglig fysiskt aktivitet? Hur beskriver skolledarna skolornas arbete med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet? och hur ser skolledarna på fysisk aktivitet i förhållande till lärande? Metod Studien är av kvalitativ ansats och data har samlats in genom intervjuer med fem respondenter som arbetar som rektor eller biträdande rektor vid fem olika högstadieskolor. De teoretiska utgångspunkterna i studien är läroplans- och ramfaktorteorin. Resultat Majoriteten av skolledarna uppgav att de arbetar för att erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet under hela skoldagen och syftet är förbättrad inlärning och hälsa hos eleverna. Hur arbetet med fysisk aktivitet sker på skolorna skiljer sig åt och eleverna erbjuds daglig fysisk aktivitet genom schemalagda rörelsepass, frivilliga rörelsepass, rörelsepauser i undervisningen, förläggning av schema så att eleverna rör sig mellan lektionerna men också på raster och under idrottslektioner. Hos skolledarna finns det en tro på att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på elevernas lärande i form av att det påverkar deras beteende i skolan, inte att de blir bättre i ett specifikt ämne.  Slutsats Alla högstadieelever erbjuds möjlighet till daglig fysisk aktivitet i mer eller mindre utsträckning beroende på vilken skola de går på och hur skolan har valt att arbeta med uppdraget i läroplanen. Utifrån hur uppdraget är formulerat i läroplanen kan skolorna anpassa hur de ska erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet utifrån skolans förutsättningar. Mycket av den dagliga fysiska aktiviteten som erbjuds är frivillig, vilket gör att eleverna inte automatiskt blir fysiskt aktiva bara för att de får möjligheten. / Aim The aim of the study is to investigate how school leaders at secondary schools in Stockholm County talk about students’ opportunity for daily physical activity during school hours. The aim has been concretised into three issues: How do school leaders view the assignment in the curriculum on daily physical activity? How do school leaders describe the school's work in offering students daily physical activity? And how do school leaders view physical activity in relation to learning? Method The study is of a qualitative approach and data has been collected through interviews with five respondents who work as principal or assistant principal at five different secondary schools. The theoretical starting points of the study are the curriculum and framework factor theory. Results The majority of the school leaders stated that they work to offer their students daily physical activity and the purpose is to improve the learning and their students’ health. The students are offered daily physical activity through scheduled movement training, voluntary movement training, movement breaks in teaching, breaks, P.E. lessons and by moving in the school buildings. The school leaders underline that physical activity has a positive impact on students' learning and also affects their behaviour in school. However, they emphasize that the students do not perform better at a specific subject. Conclusion All secondary school students are offered the opportunity for daily physical activity to a greater or lesser extent. It depends on how the school has chosen to work with the assignment in the curriculum. The schools can choose by them selves how to offer their students daily physical activity. Based on the assignment in the curriculum they can make it from each schools own condition. Much of the daily physical activity offered is voluntary, meaning that students do not automatically become physically active just because they are given the opportunity to be physically active.

Sammanfattning Människors minskade fysisk aktivitet är ett ämne som idag debatteras frekvent i Sverige, i synnerhet kopplat till ungdomar och skola. Debatten bedrivs överallt från sociala medier till lokala tidningar och i nationella tv-kanaler. I dessa påpekas att ungdomar idag rör sig mindre än någonsin tidigare och att utvecklingen kan ha negativ betydelse för deras skolprestationer. I den här kunskapsöversikten har vi begränsat oss och valt att studera den fysiska aktivitetens påverkan på elevers resultat i matematik. Syftet med kunskapsöversikten är att beskriva och analysera vad som kännetecknar forskningsfältet samt hur det vetenskapliga stödet ser ut för att fysisk aktivitet förbättrar skolresultaten i matematik. Kunskapsöversikten besvarar följande frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen kring påståendet om hur fysisk aktivitet påverkar elevers resultat i matematik när det gäller aspekter som design/metod, urval, tidsspann, typ av fysisk aktivitet och resultat? Hur ser det vetenskapliga stödet ut kring påståendet att fysisk aktivitet förbättrar elevers resultat i matematikämnet? Vi har använt oss av metoderna konsultation, datorbaserad sökning och manuell sökning. Vid konsultationen har vi diskuterat och fått artiklar av personer som är väl insatta i ämnet. Vid den manuella sökningen har vi gått igenom tidigare kunskapsöversikter och tidigare nämnda studier från konsultation och via snöbollsurval hittat nya studier. Avslutningsvis har vi gjort databaserade sökningar i Primo. Totalt valde vi ut elva studier som vi kartlade och analyserade. Vid kartläggningen och analysen av studierna framkom det att stödet inom forskningen är varierat. Många av studierna i urvalet undersöker olika former av fysisk aktivitet och sinsemellan redovisar de dessutom olika resultat, allt från ingen påverkan alls till att samtliga elever uppnår förbättrade resultat i matematik. Det framkom även att den vanligaste designen i studierna var kvasiexperimentell design. Vad som också kännetecknade forskningen inom området är att resultatet ofta erhölls genom för- och eftertester. Avslutningsvis diskuterar vi vad resultatet har för betydelse för vår framtid i läraryrket samt vad vi anser borde känneteckna den fortsatta forskningen inom området. Vi anser att det framförallt saknas studier som tar ett elevperspektiv och uppmärksammar deras upplevelser av olika former av utökad fysisk aktivitet.

Syftet med studien är att belysa vad elever på högstadiet beskriver att de har för kunskap om konflikter, konflikthantering samt vilka kunskaper de beskriver att de har för att kunna hantera konflikter i och utanför skolan. Vi gjorde en kvalitativ studie med strukturerade intervjuer med sju elever från fem olika högstadieskolor. Resultatet visar att eleverna lägger samma betydelse i begreppet konflikt som ordböcker och facklitteratur gör, och slutsatsen är att eleverna har en god uppfattning om vad begreppet konflikt innebär. Vidare kan vi i resultatet se att övervägande del av eleverna väljer samtal med motparten som konflikthanteringsmetod, för att gå vidare till medling om samtal inte ger resultat. Vi ser även att några elever väljer bort konflikter, som inte är känslomässigt betydelsefulla för dem och går med på motpartens önskan. Några av eleverna har undvikande attityd mot konflikter och kan då varken hantera eller lösa dessa. Slutsatsen är att de flesta eleverna har grundläggande kunskaper i konflikthantering. Vidare visar resultatet att ingen av eleverna kunde namnge eller beskriva någon konflikthanteringsmetod. Av detta kan vi dra några försiktiga slutsatser; att eleverna inte kopplar ihop värdegrundsarbetet i skolorna med konflikthantering, att de flesta eleverna omedvetet har både verktyg att använda dem, samt att elevernas kunskaper om konflikthantering kommer mer från ’Learning by doing’ och konfliktsocialisering än från medveten undervisning i skolan.

Bakgrund: Hälsosamma matvanor är ett viktigt område eftersom ohälsosamma matvanor kan leda till negativa hälsoeffekter som övervikt, näringsbrist, undervikt och ätstörningar. I skolan träffar ungdomarna skolsköterskan som har en möjlighet att påverka och influera ungdomarna till hälsosamma matvanor.  Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att främja hälsosamma matvanor för ungdomar i högstadiet Metod: Elva stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med skolsköterskor i södra och mellersta Sverige. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Att arbeta med hälsosamma matvanor visade sig vara ett svårt arbete. Att samarbeta och nå fram till ungdomarna kunde vara svårt eftersom de påverkades av sin sociala miljö. Det kunde vara känsligt att prata om matvanor eftersom ungdomen kunde känna sig kritiserad eller tro att det handlade om utseende eller vikt. Miljön runt ungdomarna var viktig och skolsköterskorna önskade ett bättre samarbete med skola och vårdnadshavare.  Slutsats: Skolsköterskor har ett betydelsefullt arbete eftersom arbetet innebär återkommande kontakt med ungdomar under flera år. Det saknas tid, material och kunskap inom området och genom mer resurser och utbildning till skolsköterskan skulle den enskildes hälsa kunna förbättras. Ur ett samhällsperspektiv skulle detta kunnat leda till lägre kostnader för hälso- och sjukvården i framtiden. / Background: Healthy eating habits are an important area as unhealthy eating habits can lead to negative health effects such as obesity, nutritional deficiencies, underweight and eating disorders. In school the adolescents meet the school nurse who has an opportunity to influence adolescents to good eating habits. Purpose: The purpose was to investigate the school nurse's experiences of promoting healthy eating habits for high school youth  Method: Eleven qualitative interviews were conducted with school nurses in southern and central Sweden. The data was analyzed with qualitative content analysis.  Results:Working with healthy eating habits proved to be a difficult job. Collaborating and reaching adolescents could be difficult because they were affected by their social environment. It could be sensitive to talk about eating habits because the adolescent might feel criticized or think it was about appearance or weight. The environment around the adolescents was important and the school nurses wanted better cooperation with schools and guardians.  Conclusion: School nurses have an important job because the work involves regular contact with adolescents for several years. There was a lack of time, material and knowledge in the field and through more resources and education for the school nurse the individual's health could be improved. From a societal perspective, this could lead to lower costs for health care in the future.

Domesticerade djur har påverkat människans vardag i 15 000 år där de har varit sällskap, mat eller skydd. Vi människor mår bra av att ha djur runtomkring oss då ämnet oxytocin frigörs vid kontakt med djur. Ämnet gör oss människor lugnare, mindre stressade och dämpar även ångest. Då den psykiska ohälsan ökar hos barn i skolålder borde kanske djur införas för att öka elevernas välmående och skapa en tryggare miljö i skolan. Varför använder vi inte djur inom skolväsendet i större utsträckning? Syftet med studien är att ta reda på vad forskningen hittills säger om hur elevers personliga utveckling påverkas av att ha djur i skolan. Studien baseras på fyra forskningsfrågor som avgränsar vad vi menar med elevers personliga utveckling. Vad säger forskningen om hur djur i skolan påverkar elevernas empatiska förmågor? Hur påverkas elevernas sociala relationer och förmågor av djur i skolan enligt forskningen? Hur kan djur i skolan påverka elevers motivation och inlärning till det bättre? Vad finns det för hinder som försvårar användningen av djur i skolan? I denna litteraturstudie granskar vi 15 olika artiklar och de teorier som presenteras i litteraturen är Human-Animal Interaction, Human-Animal Bond och Animal-Assisted Interaction. Materialet som analyserats är två examensarbeten, ett konferensbidrag, två doktorsavhandlingar och tio vetenskapliga artiklar. Forskningen är från Nordamerika, Europa och Oceanien. Resultatet visar att djur i skolan påverkar elevers personliga utveckling till det positiva. Det finns en variation i resultaten beroende på vilket djur som använts i undersökningarna. Elevernas personliga utveckling har gjort större framsteg i närvaro av djur än kontrollgrupper som varit utan djur. Större pälsdjur som hund och katt påverkar mer än fiskar och reptiler. De förmågor som tydligt förändrats enligt artiklarna är elevernas empatiska förmågor gentemot människor respektive djur, sociala relationer och motivationen. Eleverna blir mer lyhörda för individers kroppsspråk, det förekommer färre svordomar, missförstånd och bråk. Motivationen för skolan ökar över lag oavsett ämne. De hinder som framkommer i texterna är rädslor som elever och personal kan ha för djuret, olika allergier, dåligt anpassade lokaler samt lagar om djurhållningen måste följa. Djur i skolan kan hjälpa elevernas personliga utveckling men det saknas forskning om fler olika djurarter.