Sammanfattning Studien belyser ämnen som rättsordning, rättssäkerhet, likvärdighet och måluppfyllelse samt det kompensatoriska uppdraget och skolans kunskapssyn. Intentionen har varit att öka förståelsen för den konflikt som finns i skolans lagstiftning och dess andra styrdokument gentemot diskrimineringslagen och FN:s internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Intentionen har även varit att uppmärksamma delar av det svenska skolsystemet som varje år hindrar ett stort antal elever från att ta sig vidare från grundskolan till gymnasieskolans nationella program (Skolverket 2021c).       I inledningen beskrivs två fiktiva elever. Båda eleverna är 15 år och de har precis avslutat sina nio år i grundskolan och båda vill vidare till studier i gymnasieskolan. Den ena ska göra det år 2021, den andra gjorde samma sak år 1989. Båda har dyslexi och dyskalkyli. Dyslexi är läs- och skrivsvårigheter och dyskalkyli innebär svårigheter med den grundläggande räkneläran. På grund av elevernas svårigheter har skolgången varit kämpig, särskilt har ämnet matematik varit ett bekymmer. Skillnaden för eleverna vad gäller möjligheten att kunna ta sig vidare till andra studier och att senare kunna få en anknytning till arbetsmarknaden och bli självförsörjande som vuxna är mycket stor. I slutdiskussionen beskrivs eleven från 2021 ännu en gång, men då utifrån ett diskrimineringsperspektiv.        På grund av ämnesvalet, metodvalet och valet av teori är det här arbetet omfattande. En rättsdogmatisk metod har använts. Konventioner, lagar, propositioner, förordningar och föreskrifter har systematiserats och tolkats för att besvara studiens frågeställningar. Detta har gjorts med utgångspunkt i systemteori. Studien har under arbetets gång befunnit sig i växelverkan mellan empiri, teori, metod samt tidigare forskning. Dessa fyra har kompletterat varandra genom hela arbetsprocessen.      Resultatet är uppdelat i två delar. Den första delen uppmärksammar rättskällor som handlar om gymnasieskolan med dess antagningskrav samt introduktionsprogram. Den andra delen problematiserar rättskällor för de som är verksamma inom skolan. Särskilt skollagens 3 kapitel som handlar om det kompensatoriska uppdraget problematiseras. Av alla juridiska texter som har granskats nämns specialpedagogen ytterst sällan. Specialpedagogen nämns framför allt då det handlar om elever som är i behov av stöd, vilket ingår i det kompensatoriska uppdraget. Studien belyser bland annat särskilt stöd som inte resulterar i godkända betyg och vad det kan innebära för den enskilde individen samt vilka följder det kan få.

The purpose of the study is to contribute with knowledge of how five elementary school teachers in practice implement policy regarding individually integrated elementary special school students in their teaching. The questions are: How do the five teachers reason about the teacher’s role in working with individually integrated students? How do the teachers reason about adapting the teaching for individually integrated students?  To find teaching strategies that are seen as beneficial for learning and to identify challenges in the context the research review focused on the topic of inclusion and integration for students with intellectual disabilities. The study has a qualitative approach and the method consists of semi-structured interviews with five primary school teachers who have or have had individually integrated classes. The result is analysed based on Dillon’s teaching theory model, whose seven elements together make up the overall teaching context. The result is sorted under the respective elements which meant that several themes are illustrated. The result shows that the teachers initially felt lonely and stressed about teaching integrated classes. What the teachers want is for there to be more adults in the classroom at the same time and enough time for collaboration and planning regarding adaptations. The teachers experience a certain amount of stress regarding the collaboration an integrated class requires, but despite this, this collaboration is seen as supportive and necessary in several ways. The teachers are also positive about having individually integrated elementary special school students because they contribute positively to the class in various ways and develop them as teachers.

A case study has been conducted in a municipal child and educationadministration. The aim was to develop a management system for thesystematic quality work at an overall level and identify what isimportant to think about to make the system work in theorganization. The studied organization has low student results and alarge proportion of the students do not gain admission to the uppersecondary school. The study is based on theories of systematicquality work and laws within the school and theories about offensivequality development. Surveys, interviews, document reviews, processmapping and literature studies have been used in the study. Theprocess mapping shows that the current systematic quality work has atop-down perspective. The results of surveys, interviews anddocument review indicate that there is a lack of commitment at theunit level. The current systematic quality work doesn´t lead to anydevelopment, partly because the follow-ups and analyzes, that arecarried out in the units, do not constitute a sufficient basis forthe top management to prioritize what is needed to do to develop thebusiness. The current top-down perspective is challenged and abottom-up perspective is proposed to gain greater involvement andparticipation. A new process, a management system as well as aproposal for implementation is suggested for the organization. Themanagement system is based on total quality management (TQM). / En fallstudie har genomförts i en kommunal barn- och utbildningsförvaltning i syfte att ta fram ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet på en övergripande nivå och identifiera vad som är viktigt att tänka på för att få systemet att fungera i organisationen. Den studerade organisationen har låga elevresultat och en stor andel av eleverna uppnår inte behörighet till gymnasiet. Studien baseras på teorier och lagstiftning om systematiskt kvalitetsarbete inom skolan och teorier om offensiv kvalitetsutveckling. Enkäter, intervjuer, dokumentgranskningar, processkartläggning och litteraturstudier har använts i studien. Processkartläggningen visar att det nuvarande systematiska kvalitetsarbetet har ett top-downperspektiv och resultatet av enkäter, intervjuer och dokumentgranskningen tyder på att det finns ett bristande engagemang på enhetsnivå. Det nuvarande systematiska kvalitetsarbetet medför inte att verksamheterna utvecklas, bland annat beroende på att de uppföljningar och utvärderingar som genomförs på enheterna inte utgör ett tillräckligt underlag för att huvudmannen skall kunna prioritera insatser som leder till att verksamheten utvecklas. Det nuvarande top-down-perspektivet ifrågasätts och ett bottom-up-perspektiv föreslås för att få ett större engagemang och delaktighet på enhetsnivå. Ett förslag på ny process, ett ledningssystem baserat på offensiv kvalitetsutveckling samt ett implementeringsförslag redovisas i studien.