SAMMANFATTNING: Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi - En studie om hur elever inom de gymnasiala yrkesförberedande programmen med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sin studiesituation. Uppsatsen är ett resultat av vår undersökning gällande vad begreppet dyslexi innebär, tidigare och nuvarande forskning inom området, hur gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sin studiesituation samt hur lärarna anpassar sin undervisning för elever med dessa svårigheter. Vi har även undersökt om elever och lärare har kännedom om de kompensatoriska hjälpmedel som finns till deras förfogande på ett gymnasialt yrkesförberedande program i en gymnasieskola i Sverige.

Det råder stor enighet i samhället om att religionsfrihet är viktigt men åsikterna går stundom isär om vad denna frihet i praktiken ska innebära. Debatten kring de religiösa friskolorna är ett tydligt exempel på detta.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken tolkning av barns religionsfrihet som framträder i den nya skollagen och läroplanerna. Detta är viktigt då forskning visar att skolan har en unik möjlighet att nå barn i en ålder där de är extra känsliga för påverkan. Skolans innehåll, syfte och mål är därför betydelsefullt såväl på individuell som på kollektiv nivå. Uppsatsen är en kvalitativ och komparativ studie där begreppen religion, frihet och autonomi används för att synliggöra och strukturera de perspektiv som framkommer i styrdokumenten. Frågeställningen lyder:Vilken tolkning av barns religionsfrihet framkommer i skollagen och läroplanerna?I skollagen framkommer tydligt att religion ska kunna praktiseras i skolan och prägla dess utbildning. Barns religionsfrihet innebär att föräldrarna, och inte barnen själva, av staten ges frihet att välja religiös friskola samt får besluta huruvida barnen ska delta i religiösa inslag i utbildningen. Barns religionsfrihet anses sammanfalla med föräldrars rättighet att välja utbildning för sina barn. I läroplanernas skrivningar blir religion något mer privat då skolans syfte och mål inte är kopplat till religion, undervisningen är konfessionslös och inga kurser erbjuds utifrån religiös tillhörighet. Barns religionsfrihet tolkas här som rätten att ha en undervisning fri från religiösa inslag och föräldrarna eller barnen erbjuds inte olika alternativ utifrån religiös tillhörighet. Den obligatoriska och gemensamma religionsundervisningen är dock att se som ett inslag av rätten till religion.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsättningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstånd den skolgång och undervisning som de behöver och har rätt till utifrån sin funktionsnedsättning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar på olika nivåer inom en kommun i södra Sverige. Från hösten 2011 gäller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstånd och anledningen till det är att en ny skollag börjar gälla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rätten att bli mottagna i särskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten får enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebär att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och läsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i särskolan.                                    Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förståelse kring funktionsnedsättningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgång och den undervisning som de har behov av och rätt till. Personalen behöver se till hela den omgivande miljön och anpassa efter var barns individuella behov. Enligt både litteratur och intervjuer går det nämligen inte att tro att en skolgång och en undervisning passar alla barn med autism och autismliknande tillstånd. De är alla olika, kanske mer olika än oss andra.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares medvetenhet om den förändrade skollagen vad avser disciplinära och andra åtgärder och i vilken omfattning de upplever att den påverkar skolmiljön. För att kunna uppnå syftet med studien har tre frågor formulerats: för det första i vilken grad är lärare medvetna om vilka åtgärder som enligt lagen finns att tillgå och för det andra, i vilken omfattning tillämpar lärare de befogenheter de fått genom den nya skollagen? Avslutningsvis ställs frågan om lärare upplever att den nya lagen bidragit till några förändringar i deras handlingsutrymme?  Undersökningen som ligger till grund för uppsatsens resultat baserades på enkäter som besvarades av trettiosex lärare vilka undervisar i grundskolans senare år (7-9). Resultatet av undersökningen visar att lärare har begränsade kunskaper om skollagen vad avser lärarens mandat att vidta disciplinära åtgärder mot elever. Det framkommer också att lärare använder sig av disciplinära åtgärder för att stävja störningar i klassrumsmiljön och att en majoritet inte upplever att förändringen av skollagen har ökat lärarnas handlingsutrymme i klassrummet samtidigt som andra lärare anser att studiemiljön påverkats positivt till följd av lagens införande. Avslutningsvis kan det konstateras att studiens resultat kan förklaras med stöd av Michael Lipsky och hans ”gräsrotsteori”, vad avser skillnader mellan skollagens formuleringar och den praktiska tillämpningen i klassrummet. / The aim of this essay is to examine teachers' awareness in the changing school law with regards to disciplinary and other measures and to what extent they feel that this affects the school environment.  In order to achieve this objective, three main questions are posed: Firstly, to what degree are teachers aware of the measures available under the Act? Secondly, to what extent are teachers applying the powers gained through the new Education Act? Finally, do teachers feel the new law has contributed to any changes in their decision making process? The essay's conclusions are based on research resulting from questionnaires answered by thirty-six teachers who teach in compulsory schools higher grades (7-9). The research shows that, firstly, teachers have a limited knowledge of the Education Act regarding a teacher's authority to take disciplinary action against students. Secondly, it appears teachers are using the disciplinary measures to curb disruptions in the classroom.  Finally, a majority do not feel the changes in the Education Act has led to any increase in flexibility within the decision making process in the classroom, whilst others believe the learning environment has been positively affected as a result of the law's introduction. In conclusion the study's results are supported by Michael Lipsky's ”Street-level Bureaucracy," with regards to the differences between the Education Act's wording and practical application in the classroom.

För att arbeta i den nya gymnasieskolan som träder i kraft i höst (2011) är det viktigt att sätta sig in i de förändringar som reformen innebär. Syftet med denna uppsats har varit att reda ut vilka de största nyheterna i den nya gymnasieskolan är. Detta har analyserats utifrån ett utbildningshistoriskt perspektiv för att ge förändringarna ett större sammanhang och utifrån ett livslångt lärandeperspektiv för att se hur den nya gymnasieskolan ska bli en del av elevernas livslånga lärande. Analysen har gjorts genom studier av dokument på den politiska nivån och den operationaliserande nivån, där bland annat Skolverkets publiceringar ingår. Även utbildningshistorisk litteratur och litteratur och artiklar kring livslångt lärande har studerats för att sätta förändringarna i ett större perspektiv. En jämförelse har gjorts mellan dagens gymnasieskola som har letts under ledorden valfrihet och flexibilitet och den nya gymnasieskolan som har ledorden högre krav och kvalitet. Studiens resultat visar att det kommer många nyheter i den nya gymnasieskolan. Exempelvis kommer den nya gymnasieskolan att innefatta åtstramningar i ordningsregler och inträdeskrav, och ny omfattning på de gymnasiegemensamma ämnena, tidigare kallat kärnämnen. En ny betygsskala införs och två examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesförberedande examen. Dessa förändringar syftar till att på sikt höja kvalitén i den Svenska gymnasieskolan. Studien visar också att den svenska skolan har förutsättningar för att ge ungdomar en bra start på ett livslångt lärande.

Denna uppsats undersöker vilken roll två rektorer för gymnasieskolor spelar för hur den nya skollagen tolkas och implementeras. Tidigare forskning kring rektorrollen i Sverige har visat att  kommunaliseringsreformerna under 1990-talet ledde till att styrdokumenterna fick mycket större utrymme för tolkning. I detta läge har kontextuella faktorer blivit allt viktigare för att avgöra hur rektorer förhåller sig till styrdokumenterna.  Begrepp såsom styrmedel, ledarskapsnormer samt personliga normer är relevanta i detta avseende. Utgår man från fallstudiens empiriska material kan det föreslås att de två skolornas profil och organisation har en viktog roll i att avgöra vilka delar av skollagen de respektive rektorerna väljer att fokusera på. De här faktorerna bidrar således till hur rektorer väljer att betrakta sin roll in skollagens genomförande. Fallstudiens resultat diskuteras i ljuset av såväl tidigare forskning som samhällsdebatten kring utbildningsreformerna. På basis av den empiriska materialet resonerar uppsatsen att rektorerna har behållit ett visst mått av tolkningsutrymme vad gäller specifika åtgärder, trots att skollagen ökar statens juridiska makt överlag. Däremot anser rektorer att skollagens tydlighet på många punkter har gjort att rektorer upplever skollagens tolkningsutrymme som relativt begränsat. / This dissertation explores the role of two Swedish upper secondary school principals in the process of interpreting and implementing the Education Act. Previous research around the role of school principals in Sweden has shown that decentralization reforms in the 1990’s has resulted in much broader interpretative frameworks for central steering documents. In this situation contextual factors are important for determining how principals relate to central steering documents. Concepts such as governing tools, leadership style and personal norms are relevant in relation to this process. Based on the empirical material gathered in the case study it is suggested that the profile and internal organization of the two schools in question play an important role in determining which parts of the Act the respective principals choose to focus on. These factors thus help shape how the principal sees his/her role in the implementation of the Act. The results of the case study are discussed in the light of such previous research, as well as a wider political debate around the recent educational reforms. On the basis of the empirical material it is proposed that although the Education Act increases the judicial powers of school principals, principals still retain some independence vis-à-vis the state with regard to the implementation of certain specific measures contained within the Act. Nevertheless, principals express the view that the clarity of the Act on many points has ensured that the degree of free interpretive space experienced by principals with regard to the Act has been relatively small.

The purpose of our studyis to investigate how the changed Education Act in Malmoe affects the work of school counselor in elementary school and how it further may affect the work. We were also investigating counselors’ views on the politically increasing transparency of student health that comes as a result of the new school organization in Malmoe. To obtain our results, we have chosen to use a qualitative research interview, where we have chosen a semi-structured interview form. We have chosen two theories, Foucault -power and discipline and organizational theory. With the help of our results, we have come to the conclusions that the law is not sufficiently clear about what is meant by "access to the counselor" with the result that there are loopholes to apply. This can lead to students being assisted but not getting enough help. Despite the clear in the law that one should work more preventive, there is not enough time to work on value issues. This inturn means that most of the time out of their work is devoted to emergency situations. The school counselors in Malmoe believe that the new school organization probably is an act out of political interaction and not a way of exercising power. They set themselves very positive about the increasing transparency, because it will require competence by the counselor. The school counselors hope to have a head of student health that are proficient in student health work and understand what the counselors have for education. They want a manager who takes responsibility for the students, a manager that the counselors can discuss their work with and thus develop their professional skills.

Den här studien utforskar genom fenomenografins arbetssätt, vad det innebär för rektorer att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta på sin skola. Skollagen från 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat på vad skollagens nya skrivning innebär för dem. Rektorerna har svarat på vad det innebär för dem att undervisningen på deras skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stånd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsättningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar på svårigheter med att ge alla elever samma förutsättningar, då bland annat ämne och programtillhörighet ger olika möjligheter. Rektorerna ger också en bild av att förlita sig på lärarnas utbildning och kompetensutveckling. / This study explores by the phenomenographic way of working, what it means for principals´ that education is scientific ground and evidence based and how the principals´ work to achieve this at their schools. The school law from 2010 has in its first paragraph inscribed that education should be scientific ground and evidence based. Principals´ at upper secondary schools have through interviews answered questions on what the new school law writing means to them. The principals´ have given replies on what it means for them that education at their schools is scientific ground and evidence based and how they work for this to become a standard.  A differentiated picture is given by the upper secondary schools different conditions to accept this challenge. The principals´ point out difficulties in giving all the students the same possibilities, when subject and belonging to a certain program give students different possibilities. The principals´ rely on the teachers´ education and skills development.

This master thesis takes an interest in pupils’ knowledge on grading and their trust in the grading process. The thesis relies on both quantitative and qualitative data: survey with 46 students was carried out and group interviews were held with 11 students. The results from quantitative survey are visualized in the form of tables and the results from both survey and group interviews are later presented as categorized thematic chapters. The analysis has been conducted using communication theory, power theory and trust theory. The results show that students feel that they have little knowledge on grading and one of the reasons named seems to be a communication gap between teachers and students. Furthermore, students also have low trust in teachers fair grading.

Inledning Kränkande behandling finns i hela svenska samhället, likaså i skolan och förskolan. Det harforskats mer om ämnet i skolans värld men betydligt mindre inom förskolan. Förskolans styrdokument och lagar säger att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska motverkas och det framhåller också att de ska förebyggas redan i förskolan. Även om forskningen konstaterar detta råder det osäkerhet kring vad kränkande behandling är bland pedagoger. Syfte Studiens syfte är att ta reda på hur pedagoger tolkar vad kränkande behandling innebär iförhållande till förskolans styrdokument och lagar, samt hur pedagogerna arbetar förebyggande mot kränkande behandling. Metod Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på en förskola.Det användes även två stycken teorier i studien. De två teorierna var: det sociokulturella perspektivet och den socialpsykologiska attributionsteorin, detta för att nå fram till studiens syfte. Resultat Resultatet påvisar att samtliga pedagoger har olika tolkningar kring vad kränkande behandlinginnebär för dem personligen samt att arbetet med det förebyggande arbetet kring kränkande behandling också skiljer sig åt. Likaså antyder pedagogerna att den största risken för att kränkande behandling kan ske är när pedagogerna inte är närvarande, också att det sker mellan de olika parterna i förskolans verksamhet. Exempelvis mellan vuxen till barn och barntill barn.