Kravet på dokumentation av elever har ökat starkt sedan den målstyrda skolan infördes. Skolorna ska skriva individuella planer för varje elev samt åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd. Konkurrens mellan skolor om resurser gör att rektor kan känna sig tvungen att problematisera elevens tillkortakommanden ytterligare då skolan ansöker om särskilt stöd. Litteraturgenomgången visar att behovet av att skriva om elever som faller utanför vad samhället för varje tid ansett normalt, har funnits alltsedan folkskolan startade. Elever som inte kunde följa med i skolan eller hade ett avvikande beteende särskiljdes, exkluderades, och blev placerade i hjälpklasser eller på institutioner. Idag har vi en skola för alla och inkludering är ett honnörsord. Trots det fortsätter skolorna skriva att många elevers behov bäst tillgodoses i exkluderande grupper, särskolor eller specialskolor. Studien är en textanalys som beskriver och analyserar ansökningar om särskilt stöd som en rektor på en skola skrivit. Den belyser hur elever kan dokumenteras i dagens skola och vilken retorik som används när en skola skriver om elever i behov av särskilt stöd. I de tolv texter som analyserats anses elever som har koncentrationssvårigheter vara det främsta skälet till att rektor ansöker om särskilt stöd. Det är eleverna som är bärare av problemen och stödet som söks är ekonomiska extramedel för att kunna anställa assistenter. Inte i något fall återfinns problemen på grupp- eller organisationsnivå. I diskussionen tas koncentrationssvårigheter och diagnosers eventuella värde upp samt ges förslag på vad skolan kan göra med de extra resurserna. Förhoppningen är att studien ytterligare kan belysa sättet att tala och skriva om elever i skolan, och därmed bidra till diskussionen om vad det ökande skrivandet och dokumenterandet av elever kan innebära på sikt.

Denna uppsats ämnar undersöka vilket förhållningssätt pedagoger och skolledning har till att inkludera elever med diagnos inom Autismspektrumtillstånd samt andra i skolsvårigheter i en vanlig högstadieklass och vilka de eventuella framgångsfaktorerna och fallgroparna är. Studien har genomförts på en högstadieskola där man valt att inkludera nio elever, varav fyra med AST-diagnos, som befinner sig i olika former av skolsvårigheter i en klass och förstärka denna klass med en assistent och en specialpedagog. Studien är en fallstudie och metoden som använts i studien är kvalitativa intervjuer av inblandad personal. Som bakgrundsmaterial har jag även tagit del av dokumentation i form av projektplan och verksamhetsberättelse. Vad gäller organisation pekar resultaten på att tydlig styrning och målbeskrivning är av vikt, samt att det finns risker med att liknande satsningar görs i projektform då man lätt koncentrerar behoven i en och samma klass vilket innebär att denna kan ses som avvikande. Projektformen innebär även att det uppstår en risk att övrig personal uppfattar inkludering som ett undantag från den ordinarie verksamheten. De resurser som krävs för att verksamheten ska lyckas utges bland annat vara tid till reflektion och utvärdering, individuella anpassningar samt extra personalresurser i klassrummet.

Skolframgång ses som en av de viktigaste faktorerna för att barn och ungdomar ska ha goda framtidsutsikter. En fungerande skolgång är då av vikt för barn och ungdomar i skolsvårigheter och med sammansatta behov och samverkan över organisationsgränserna är ett sätt att arbeta för att nå önskad skolframgång. Syftet med studien är att på organisationsnivå, i det här fallet mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri, bidra med uppfattningar kring samverkan för att nå skolframgång för barn i skolsvårigheter och med sammansatta behov. I denna kvalitativa studie med grundad teori som teoretisk utgångspunkt har pedagoger, personal från barn- och ungdomspsykiatrin och representanter från socialtjänsten deltagit i fokusgruppintervjuer. Analysarbetet resulterade i kategorierna Styrning, Förutsättningar, Professionalitet, Mötesstruktur, Delaktighet och Insatser, vilka speglar de intervjuades uppfattning av samverkan som en möjlighet att nå skolframgång.Resultatet visar att samverkan på organisationsnivå är komplext för de inblandade och styrs av både möjligheter och hinder som står i relation till varandra. Möjligheter som bland annat lyfts fram är att se helheten, gemensamt arbete med uppsatta mål, kompetens och erfarenhet och samordning. Som hinder framkom bland annat regelverk, gränssättningar, ekonomi, tid och språkbruk. I diskussionen problematiseras delar av resultaten som behöver lyftas för att samverkan ska kunna bidra med det som studien syftar till. Bland annat diskuteras tolkningen av begreppet samverkan, skyldigheten att samverka, gränssättningar mellan organisationer och barnets behov av att synliggöras.

Barn med skolsvårigheter löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa i skolan pågrund av oro, ångest och stress. Detta kan förebyggas genom en god lärandemiljö,vilket bland annat innefattar goda relationer, ett trivsamt skolklimat ochundervisning med kvalitet. Då lärare och pedagoger i skolan har en betydande rollangående lärandemiljön är syftet med det här uppsatsarbetet att undersökaprofessionellas uppfattning om hur en Social tjänstehund påverkar lärandemiljönför elever med skolsvårigheter. Jag har samlat in data genom halvstruktureradeintervjuer med fem professionella på en grundskola i södra Sverige. Med stöd frånVygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv på lärande och med tidigareforskning har jag kommit fram till att en Social tjänstehund påverkarlärandemiljön för elever med skolsvårigheter genom att bidra till skolklimat,social interaktion, lek och välbefinnande. / Children with school problems are at high risk of suffering from mental illness inschool due to anxiety and stress. This can be prevented through a good learningenvironment, which includes good relationships, a friendly school climate and agood quality education. As teachers and educators in the school have a significantrole to play in the learning environment, the purpose of this degree project is tofind out the professionals’ perception of how a Social service dog can influencethe learning environment for pupils with school problems. I have collected datathrough semi-structured interviews with five professionals at a primary school insouthern Sweden. With support from Vygotskij’s theory of socio-culturalperspective on learning and with previous research, I have come to the conclusionthat a Social service dog can contribute to the learning environment for studentswith school problems through school climate, social interaction, play and wellbeing.

The main purpose of this study was to highlight young people with alcohol and drug problems and their experiences of social and pedagogical exclusion. The data collected consist of interviews, in turn obtained from Ungdok. Ungdok is a documentation system used by the Social Services. It aims at documenting young people’s own accounts of their alcohol and drug use and how it affects different aspects of their lives. The study’s focus was on how young people with a variety of substance use describe their experiences of exclusion in school settings. Initially the results were analyzed with the help of concepts that are used to identify various aspects of school difficulties, the significance of them, and what the consequences might be for the youngsters. The analysis also focuses on the elements of exclusion that the youngsters ascribe to the school setting, as well as peer relations, and their own family ties. A large part of the interviewees, roughly 1/3 of  2169 young people with alcohol and drug problems, state that they have no school related problems, which perhaps could be attributed to a more normalized use of so-called party drugs, and/or cannabis. 2/3 of the interviewees however, state that they have experienced, or are experiencing school related problems. A lot of the young people whose accounts were used in this study state that their drug use was most prevalent in transition periods, even though alcohol use generally increase when adolescents reach adulthood. A finding of this study is that about half of the young people interviewed consider themselves unwanted or as failures. Another finding is that approximately 1/5 of the youngsters’ accounts of school related difficulties relate to ADHD or other neuropsychiatric difficulties or diagnoses. Physical illness is in a few cases also given as a reason for school related difficulties. Other problematic areas described by the young people relate to difficulties with concentration, and those are often described in terms of comorbidities or that the individual devalues him or herself. The results of the study show that school related social exclusion appear on both a structural, interpersonal, as well as an individual level. Two distinct approaches also become apparent in the results. The first approach emphasizes that exclusion is the result of the school’s, or the educational institution’s failure to fully embrace inclusive practices. The second approach visible in the results takes a more individualistic view on exclusion, often resulting in the young person putting blame on him or herself for being the very reason they’re experiencing social, and/or pedagogical exclusion. The study’s results raise questions as to what extent an individual child/young person can be expected to take responsibility for the parental level of education and the potential disadvantage this brings the young person. Other questions of interest that may be raised in relation to the results of this study is to what extent a child or young person can be expected to take responsibility for the potentially negative consequences of an unequal and/or segregated school system. Is it the education system, the school, or the pupils that ought to take the responsibility and action to guarantee the educational support that all pupils have the right to? This study has contributed to the body of knowledge by providing knowledge of how young people with alcohol and drug problems describe their own experiences of school related difficulties, and to what extent these experiences in various degrees have contributed to a sense of social and pedagogical exclusion in school settings.

Syftet med föreliggande undersökning var att med en diskursteoretisk anknytning belysa hur lärare med behörighet att undervisa i teoretiska ämnen i skolår 7-9 talar om elever i skolsvårigheter och om särskilt stöd i en skola för alla. I denna kvalitativa undersökning får läsaren ta del av en litteraturgenomgång som behandlar specialpedagogisk forskning och verksamhet, elever i skolsvårigheter, särskilt stöd och en inkluderande skola för alla. För insamlingen av den empiriska undersökningen genomfördes enskilda och delvis strukturerade intervjuer med sex lärare. Intervjuerna utgick från frågeområden rörande elever i skolsvårigheter, särskilt stöd och en skola för alla. Litteraturgenomgången och resultatet av intervjuerna ligger till grund för den diskursteoretiskt anknutna diskussionen. Sammanfattningsvis tyder mina litteraturstudier och resultat på att det inte fanns en absolut kunskap eller sanning i talet om elever i skolsvårigheter och om särskilt stöd i en skola för alla. Det förhöll sig snarare så att det pågick en diskursiv kamp mellan olika discipliner och dess företrädare i form av forskare, lärare, skolledare och föräldrar angående betydelsen av elever i skolsvårigheter och särskilt stöd i en skola för alla.

Abstrakt Skollagen är tydlig med att alla barn ska ha rätt till utbildning och det är upp till varje skola att skapa de bästa förutsättningarna för elevernas lärande. Under de senaste åren har antalet elever som stannar hemma från skolan ökat, det är ett globalt problem som påverkar många elever. Tidigare har elever med hög frånvaro blivit definierade som ”hemmasittare” och det innebär att det är eleven som har valt att stanna hemma, orsakerna finner vi hos individen.  Diskursen i samhället och i skolan har börjat använda begreppet problematisk skolfrånvaro. Det finns sällan bara en faktor bakom en elevs frånvaro och det är av stor vikt att se på skolsvårigheterna utifrån varje individ. I vårt yrke möter vi elever i denna problematik, därför har vi valt att fördjupa oss ytterligare i detta. Vi vill undersöka varför vissa elever hamnar i problematisk skolfrånvaro och hur vi inom skolan kan arbeta förebyggande. Därför har vi valt att fokusera på elever och vårdnadshavares upplevelser. Vi kommer att användas oss av definitionen problematisk skolfrånvaro i vår studie eftersom det är det begrepp som under senare år har börjat tillämpas i samhället och i skolan. Begreppet problematisk skolfrånvaro innebär en förskjutning av problemet från eleven till skolans fysiska- och psykosociala miljö. Studien är en kvalitativ intervjustudie, intervjuerna har genomförts med elever och vårdnadshavare som är eller har varit i situationen som beskrivs ovan.    I vårt resultat framkom det att både vårdnadshavare och elever hade önskat tidigare insatser och individuella lösningar och det är något som Skollagen lyfter fram som en viktig åtgärd när elever hamnar i skolsvårigheter. Det var flera av eleverna som inte kände sig sedda eller lyssnade på vare sig före eller under den svåra tid då eleverna började stanna hemma. De beskrev hur de kände sig bortglömda eller utkörda från den sociala gemenskapen och hur bra det kändes när de blev sedda och lyssnade på. När det fanns vuxna som engagerade sig i deras svårigheter och visade på förändring. Eleverna menade också att det blev lättare när de blivit diagnosticerade, de fick en annan förståelse till orsaker att de inte kunnat gå i skolan. Elevernas beskrivningar uttrycker att de eftersökte ett relationellt perspektiv när de hamnade i en problematisk skolfrånvaro.

<p>Integration av elever inför nationalprov i matematik i niondeklass är centrala teman för mitt examensarbete. Fokus lägger jag på eleverna som betraktas som svaga i ämnet och därmed undervisas med hjälp av en speciell lärobok eller i små grupper, förutom att de går i en vanlig klass. Eftersom elever med utländsk bakgrund brukar överrepresentera gruppen som betraktas som svagast i ämnet, tar jag dessutom upp problematiken över skolans svårigheter/möjligheter att skapa en undervisningsform och undervisningsmiljö i sin uppgift att åstadkomma en skola för alla.</p><p>Syftet med undersökningen är att skaffa mig en verklig vision om vilken syn/filosofi som skolan/lärare har i arbetet att integrera alla elever i undervisningen och ge en skola för alla dvs. en likvärdig utbildning för alla. Till största delen har jag använt mig av den social konstruktivistiska tänkande teoretiska perspektiv, för att genom att undersöka talet hos skolpersonal om meningar ”Språksvårigheter”, ”Språksvårigheter i matematik” och ”Matematiksvårigheter” komma fram till svaren. De slutsatser jag har kunnat dra av undersökningen är, att skolor har en dålig uppfattning om skolsvårigheterna när de bara relaterar svårigheter (i det här fallet ”Språksvårigheter”, ”Språksvårigheter i matematik” och ”Matematiksvårigheter”) till den absoluta synen av skolsvårigheter (dvs. eleverna egenskaper). Detta dålig uppfattning/ofullständiga synsätt på skolsvårigheter gör att elever i svårigheter med matematik (speciellt eleverna med utländsk bakgrund) inte integreras i undervisningen.</p><p>Eleverna som särplaceras i mindre grupper pga. handikapp- problem eller socialproblem, ingår ej i min studie.</p> / <p>Integration of students before national tests in mathematics in class 9 is the central issue for my work. I focus on the students who are considered to be weak in the subject and therefore are being given education with help of a special book or in small groups beside their normal attendance in a normal class. As students with foreign background usually dominate this group of students, I also bring up the problems for the school to create an education form and education environment in its task to obtain a school for all.</p><p>The aim with the investigation is to obtain a real vision of what view/philosophy that school and teachers have in the work to integrate all students in the education and give them an equal education. Most of the part I have utilized the social constructive theory in order to investigate the opinions of school personnel regarding general “Language difficulties”, “Language difficulties in mathematics” and “Mathematics difficulties”. My conclusions are that the school has a bad comprehension about the school difficulties as they only relate difficulties (in this case “Language difficulties”, “Language difficulties in mathematics” and “Mathematics difficulties”) to the absolute view of school difficulties (i.e. the characteristics of students). This bad comprehension/uncompleted vision of school difficulties result in that the students with difficulties in mathematics (especially the students with foreign background) are not being integrated into the education.</p><p>Students who are moved into small groups due to disablement problems or due to social problems are not being part of my study.</p>

<p><p><strong>Bakgrund:</strong> Koncentrationssvårigheter är ett vanligt begrepp när pedagoger ska beskriva orsaker till elevers skolsvårigheter och detta bekymmer kan yttra sig på många olika sätt. Det ställer krav på skolan att upptäcka, identifiera och förstå dessa elevers svårigheter, där kunskap och synsätt blir avgörande för hur skolan kommer att bemöta elever med koncentrationssvårigheter. För att ge eleven de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling krävs att skolan uppmärksammar elevens svårigheter i ett så tidigt stadium som möjligt. Det blir därmed viktigt att lärare, inte minst i de tidigare skolåren, skaffar sig kunskap om denna problematik. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att skapa en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger formulerar sig kring och arbetar med åtgärdsprogram för elever med koncentrationssvårigheter. <strong>Metod: </strong>Vi har valt att i vår studie göra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger som arbetar med skolår F-3 på olika skolor. Vi har också granskat åtgärdsprogram upprättade för elever i skolår F-3, där koncentrationssvårigheter finns med som en del av problematiken. Dessa åtgärdsprogram är upprättade av eller med delaktighet av specialpedagogerna. I vår tolkning och analys av vad som framkommer i intervjuer och åtgärdsprogram har vi använt oss av diskursanalys som teori och metod. <strong>Analys: </strong>Koncentrationssvårigheter beskrivs som komplext och det förekommer både skillnader och likheter i hur specialpedagogerna formulerar sig. Vår studie visar att intervjuer och åtgärdsprogram präglas av olika specialpedagogiska perspektiv och att flera olika diskurser konkurrerar om att vinna dominans. Det visar sig att det förekommer en diskrepans mellan vad som uttrycks i intervjuerna och vad som sedan skrivs i åtgärdsprogrammen.</p></p>

Bakgrund: Koncentrationssvårigheter är ett vanligt begrepp när pedagoger ska beskriva orsaker till elevers skolsvårigheter och detta bekymmer kan yttra sig på många olika sätt. Det ställer krav på skolan att upptäcka, identifiera och förstå dessa elevers svårigheter, där kunskap och synsätt blir avgörande för hur skolan kommer att bemöta elever med koncentrationssvårigheter. För att ge eleven de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling krävs att skolan uppmärksammar elevens svårigheter i ett så tidigt stadium som möjligt. Det blir därmed viktigt att lärare, inte minst i de tidigare skolåren, skaffar sig kunskap om denna problematik. Syfte: Syftet med studien är att skapa en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger formulerar sig kring och arbetar med åtgärdsprogram för elever med koncentrationssvårigheter. Metod: Vi har valt att i vår studie göra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger som arbetar med skolår F-3 på olika skolor. Vi har också granskat åtgärdsprogram upprättade för elever i skolår F-3, där koncentrationssvårigheter finns med som en del av problematiken. Dessa åtgärdsprogram är upprättade av eller med delaktighet av specialpedagogerna. I vår tolkning och analys av vad som framkommer i intervjuer och åtgärdsprogram har vi använt oss av diskursanalys som teori och metod. Analys: Koncentrationssvårigheter beskrivs som komplext och det förekommer både skillnader och likheter i hur specialpedagogerna formulerar sig. Vår studie visar att intervjuer och åtgärdsprogram präglas av olika specialpedagogiska perspektiv och att flera olika diskurser konkurrerar om att vinna dominans. Det visar sig att det förekommer en diskrepans mellan vad som uttrycks i intervjuerna och vad som sedan skrivs i åtgärdsprogrammen.