Integration av elever inför nationalprov i matematik i niondeklass är centrala teman för mitt examensarbete. Fokus lägger jag på eleverna som betraktas som svaga i ämnet och därmed undervisas med hjälp av en speciell lärobok eller i små grupper, förutom att de går i en vanlig klass. Eftersom elever med utländsk bakgrund brukar överrepresentera gruppen som betraktas som svagast i ämnet, tar jag dessutom upp problematiken över skolans svårigheter/möjligheter att skapa en undervisningsform och undervisningsmiljö i sin uppgift att åstadkomma en skola för alla. Syftet med undersökningen är att skaffa mig en verklig vision om vilken syn/filosofi som skolan/lärare har i arbetet att integrera alla elever i undervisningen och ge en skola för alla dvs. en likvärdig utbildning för alla. Till största delen har jag använt mig av den social konstruktivistiska tänkande teoretiska perspektiv, för att genom att undersöka talet hos skolpersonal om meningar ”Språksvårigheter”, ”Språksvårigheter i matematik” och ”Matematiksvårigheter” komma fram till svaren. De slutsatser jag har kunnat dra av undersökningen är, att skolor har en dålig uppfattning om skolsvårigheterna när de bara relaterar svårigheter (i det här fallet ”Språksvårigheter”, ”Språksvårigheter i matematik” och ”Matematiksvårigheter”) till den absoluta synen av skolsvårigheter (dvs. eleverna egenskaper). Detta dålig uppfattning/ofullständiga synsätt på skolsvårigheter gör att elever i svårigheter med matematik (speciellt eleverna med utländsk bakgrund) inte integreras i undervisningen. Eleverna som särplaceras i mindre grupper pga. handikapp- problem eller socialproblem, ingår ej i min studie. / Integration of students before national tests in mathematics in class 9 is the central issue for my work. I focus on the students who are considered to be weak in the subject and therefore are being given education with help of a special book or in small groups beside their normal attendance in a normal class. As students with foreign background usually dominate this group of students, I also bring up the problems for the school to create an education form and education environment in its task to obtain a school for all. The aim with the investigation is to obtain a real vision of what view/philosophy that school and teachers have in the work to integrate all students in the education and give them an equal education. Most of the part I have utilized the social constructive theory in order to investigate the opinions of school personnel regarding general “Language difficulties”, “Language difficulties in mathematics” and “Mathematics difficulties”. My conclusions are that the school has a bad comprehension about the school difficulties as they only relate difficulties (in this case “Language difficulties”, “Language difficulties in mathematics” and “Mathematics difficulties”) to the absolute view of school difficulties (i.e. the characteristics of students). This bad comprehension/uncompleted vision of school difficulties result in that the students with difficulties in mathematics (especially the students with foreign background) are not being integrated into the education. Students who are moved into small groups due to disablement problems or due to social problems are not being part of my study.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vilka förväntningar rektorer och ämneslärare i svenska respektive matematik har på speciallärarens arbetsuppgifter och yrkesroll. Studien kan bidra till att fylla en kunskapslucka genom att den utfördes bland rektorer och ämneslärare verksamma på gymnasiet samt att studien särskilde förväntningar på speciallärare i inriktningarna språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling. Studien byggde på en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor som besvarades av totalt 162 rektorer, svensklärare och matematiklärare. De slutna frågornas svar analyserades kvantitativt i tabeller och diagram och de öppna frågornas svar analyserades kvalitativt genom att de delades in i olika kategorier. Studiens resultat visade att det fanns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas förväntningar på speciallärarens arbetsuppgifter och yrkesroll. Resultatet visade även att deltagarna har ett i huvudsak kategoriskt synsätt på skolsvårigheter och specialpedagogiska insatser förväntas främst vara åtgärdande på individnivå.

Syftet med följande studie är att undersöka hur den socialdemokratiska och den nyliberaladiskursen inverkar på lärares praktiska arbete och vilka konsekvenser det får för en skola föralla. Detta eftersom att skolan, trots att både nationella och internationella styrdokument betonarvikten av att möta elever utifrån deras förutsättningar och behov, fortfarande verkar ha svårt attfrån teori till praktik genomföra en skola för alla. För att besvara problemformuleringen harstudien utgjorts av semistrukturerade intervjuer med lärare som är verksamma i södra Sverige.I analysen har empirin ställts mot Giddens syn på socialdemokrati och Browns syn pånyliberalism för att därigenom ta reda på hur de utbildningspolitiska diskurserna samspelar samtvilken följd det får för en skola för alla. Studiens resultat pekar på att den socialdemokratiskadiskursen är underordnad den nyliberala diskursen. Därtill, framkommer det att densocialdemokratiska diskursen har tagit en ny väg och bildat en tredje vägens retorik och därmedallt mer inlemmats i den nyliberala diskursen och dess marknadsanpassning. Därför visarstudien att en skola för alla enbart kan bli formellt och diskursivt garanterad.

Tidigare fakta: Psykisk ohälsa hos nyanlända barn visas vara på grund av vad de genomgått under flykten till det nya landet eller på grund av svårigheter i det nya landet. Psykisk ohälsa hos nyanlända barn kan påverka deras studier, PTSD från upplevt trauma påverkar deras skolgång på så sätt att de får sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och uppmärksamhetssvårigheter. Andra problem som nyanlända barn kan möta i det nya landet är språket och kulturkrock, dessa problem påverkar deras psykiska hälsa men även skolgång. Syfte: Syftet med vår uppsats är att få ett större förståelse för skolans roll och betydelse för att skapa en trygg miljö för nyanlända barn, samt att belysa skolans hälsofrämjande arbete för att förebygga och lindra psykisk ohälsa hos nyanlända barn.  Metod: En kvalitativ metod har använts för denna studie och semistrukturerade intervjuer har gjorts för att samla in data. För att få tag på intervjupersoner har förmedlingsmodellen och ett målstyrt urval använts. En kvalitativ innehållsanalys gjordes för att analysera och koda datan.  Resultat: Resultatet visar att nyanlända barn är en utsatt grupp. I de fall när de anländer med har psykisk ohälsa eller utvecklar det i landet är det viktigt att kunna fånga upp dem för att kunna stötta och hjälpa dem med deras problematik. Vårt resultat visar att nyanlända barns psykiska ohälsa påverkar deras studier på grund av trauman de upplevt under flykten. Inom skolan finns elevhälsan som samarbetar för att fånga upp dessa elever och erbjuder stöd. Skolan innehåller även aktiviteter där elever kan interagera med varandra. Resultatet visar att interaktioner med andra elever skapar en känsla av samhörighet och gemenskap hos nyanlända barn. Att skaffa vänner eller utöva en sport har visats hjälpa nyanlända barn med psykisk ohälsa. För nyanlända barn har det visats vara viktigt att tillfredsställa sina behov för att kunna må bättre och utvecklas. Resultatet visar även att det är behövligt att förse skolan med de resurser de behöver för att kunna erbjuda så bra stöd som möjligt, både till de nyanlända barnen och för att kunna kommunicera med vårdnadshavarna så att de inte uteblir från viktig information angående barnens hälsa eller skolproblematik.

Andersson, Sara (2023). Alltid redo att lyssna: en kvalitativ studie om lärares uppfattningar om relationskompetensens betydelse inom SiS skolverksamhet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90h p. Förväntat kunskapsbidrag Arbetet förväntas bidra med kunskap om lärares uppfattningar om relationskompetensens betydelse för lärandet hos eleverna de möter inom SiS skolverksamhet. Även om hur dessa lärare arbetar för att lyckas skapa relationer som bidrar till lärande hos elever som är placerade i samhällets vård. Syfte och frågeställningar Att bidra med kunskap om vad sex lärare som är yrkesverksamma inom SiS skolverksamhet har för uppfattningar om relationskompetensens betydelse för att bidra till lärande hos elever placerade i samhällets vård. Frågeställningar: Vilka hinder och möjligheter uppfattar lärarna i att utveckla sin relationskompetens i mötet med elever placerade i samhällets vård? Hur arbetar lärarna för att bygga relationer till elever som de möter i SiS skolverksamhet? Vilka uppfattningar har lärarna om relationskompetensens betydelse för elevens lärande? Teori Arbetets teoretiska bas utgörs av Aspelins (2018) utveckling av Scheffs (1990) teori om sociala band, relationskompetens. Teorin förklarar vad relationskompetens består av, uppdelat i tre delkompetenser. Dessa tre är kommunikativ kompetens, differentieringskompetens och socioemotionell kompetens. Metod Sex lärare på olika SiS ungdomshem i Sverige, deltog i semistrukturerade videointervjuer. Intervjuerna transkriberades, sedan användes meningskoncentrering som bearbetades till teman.  Resultat Resultatet visade på att samtliga lärare ansåg att relationen mellan lärare och elev har betydelse för elevers lärande även om inte alla ansåg att den var av särskilt stod vikt för elever placerade i samhällets vård. Lärarna gav exempel på flera förhållningssätt de använder sig av för att främja goda relationer och relationen sågs av några lärare som en förutsättning för elevens motivation till lärande. Några förhållningssätt som framkom var att först skapa relation, befinna sig däreleven befinner sig, utgå från elevens intressen och lyssnandet. Resultatet visade även på att förutsättningar i lärmiljön så som gruppstorlek ansågs vara en relationsfrämjande faktor. Bristande samverkan mellan boendeavdelningen och skolan på ungdomshemmet ansågs av somliga vara en faktor som kunde hindra skapandet av goda relationer. Specialpedagogiska implikationer Elever som är placerade i samhällets vård är ofta i stort behov av särskilt stöd och upplever ofta svårigheter inom flera områden i livet. Specialpedagoger och övrig skolpersonal som möter dessa elever, före och efter att de blir omhändertagna av samhället, har stor nytta av kunskap om hur de kan möta dessa elevers behov. Specialpedagogens kompetenser i att leda samtal, utvecklingspsykologi, och kartläggning är exempel på sådant som kan komma dessa elever till gagn. Specialpedagogens kompetens kan gynna dessa elever på flera nivåer, individuellt eller genom handledning av rektorer och lärare.

Syftet med den här studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv och diskursbetydelse belysa hur pedagoger uppfattar skolsvårigheter och de påverkande faktorer i arbetet med åtgärdsprogram samt att undersöka om de vidtagna åtgärderna leder till inkludering av elever i behov av särskilt stöd. I undersökningen ingår pedagoger från tre olika skolor som har behörighet att undervisa i de tidiga skolåren.Vi har gjort en kvalitativ undersökning som innehåller litteraturgenomgång, intervjuer och dokumentanalys. Studien är baserad på tio öppna intervjuer och analys av 48 åtgärdsprogram som har upprättats av de tio pedagogerna. I intervjuerna har vi utgått från tre frågeområden; Skolsvårigheter, Betydelsefulla faktorer och Inkludering.Vår hypotes handlade om att pedagoger tenderar att beskriva skolsvårigheter utifrån den förförståelse de har och den kultur som råder i skolan samt att sättet att beskriva svårigheter präglar de vidtagna åtgärderna. Resultatet visar att hypotesen håller men visar ytterligare ett perspektiv på skolsvårigheter. Utsagorna visar att pedagogerna har en strävan att alla elever ska inkluderas i sin ordinarie grupp. De arbetar för inkludering men vidtar ändå exkluderande insatser av olika skäl.

Detta är en litteraturstudie vars syfte är att utreda vilka möjligheter, fötrjänster och problemområden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien är sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frågeställningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Litteraturstudien bygger på en sammanställning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. Källmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan år 2000-2013. Vidare är urvalet av källmaterial baserat på några valda inklusions- och exklusionkriterier. Resultatet visar att styrkan i en inkluderande specialpedagogik ligger i den individuella och sociala utveckling som eleverna kan göra i socialt samspel och gemenskap med andra. Genom att lära av varandra och ingå i en grupp där varje individs unika egenskaper ses som tillgångar kan elever som är behov av särskilt stöd både få en större självkänsla och ökad motivation. Men när resurserna och kompetenserna saknas för att utföra en fullgod inkluderande undervisning riskerar det istället att bli än mer exkluderande för många elever. Vad det gäller den exkluderande undervisningen visar resultatet av problemet ofta ligger i den avskiljning från sin omgivning som eleven i behov av särskilt stöd försätts i, något som kan leda till bristande självkänsla och utanförskap, något som kan få konsekvenser även efter elevens avslutade skolgång. Samtidigt visar resultet på att en helt individanpassad, dock exkluderande, undervisning kan ge elever i behov av särskilt stöd den extra tid och det anpassade stöd som behövs för att eleven ska nå sin måluppfyllelse.

<p>Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. På individuella program (IV) är siffran 85 procent. För att kartlägga skolsituationen för en elevgrupp på IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en självskattning av upplevd psykisk hälsa. Huvuddelen av eleverna presterade på en ojämn kognitiv nivå, inom normalvariationen. Arton elever bearbetade information långsamt. Eleverna skattade att de mådde psykiskt sämre än normgruppen. De rapporterade tidiga skolsvårigheter som i vissa fall uppmärksammats,men lämnats utan adekvat åtgärd. Elever med långvariga skolproblem,försvårande additiva faktorer kombinerat med ett begåvningsvärde i normalvariationens nedre spann samt långsamhet vid informationsbearbetning upplever negativa individuella konsekvenser. De negativa effekterna kan mildras med tidiga interventioner på en för eleverna adekvat nivå och beaktat elevernas relativa kognitiva styrkor.</p>

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. På individuella program (IV) är siffran 85 procent. För att kartlägga skolsituationen för en elevgrupp på IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en självskattning av upplevd psykisk hälsa. Huvuddelen av eleverna presterade på en ojämn kognitiv nivå, inom normalvariationen. Arton elever bearbetade information långsamt. Eleverna skattade att de mådde psykiskt sämre än normgruppen. De rapporterade tidiga skolsvårigheter som i vissa fall uppmärksammats,men lämnats utan adekvat åtgärd. Elever med långvariga skolproblem,försvårande additiva faktorer kombinerat med ett begåvningsvärde i normalvariationens nedre spann samt långsamhet vid informationsbearbetning upplever negativa individuella konsekvenser. De negativa effekterna kan mildras med tidiga interventioner på en för eleverna adekvat nivå och beaktat elevernas relativa kognitiva styrkor.

Drawing upon data from a qualitative interview study on the life stories of young women, the aim of this study is to analyze young womens experiences of difficult life events. Special interest is directed to how cultural frameworks are reflected in young women’s stories about themselves and the family and school worlds they have lived in. During a period of almost four years, I conducted deep interviews with ten young women on two to four occasions. They were between the ages of sixteen and twenty at the time of the first interview and of different classes and local origins. The young women were recruited to the study through leaders of a youth detention home and of a girl group activity. Methodologically, the thesis is based in the general field of narrative research and more specifically in the field of feminist life story research. I employed a holistic and thematic content analysis inspired by hermeneutic interpretation and the mainly focus has been on what was told in the stories. The thesis is written in a context of feminist epistemology and from a critical perspective (cf. Harding, 1986, 2004). It includes, among other things, an assumption that there is a social, cultural and historically created imbalance of power between different groups in society (cf. Anderson, 2003). The theoretical concepts that form the basis of this part of the theoretical framework are social worlds (cf. Shibutani, 1955), exclusion (cf. Goffman, 1963; Young, 1990, 2000), belonging (cf. Molin, 2010; Spånberger Weitz, 2011), agency (cf. McNay, 2003, 2004), space of agency (cf. Eduards, 2002) and social positions (cf. Anderson, 2003). The young women´s stories about family gathered around experiences of parents’ separation, family violence, parental substance abuse and the separation from parents. Their stories of school life gathered mainly around experiences of being different and othered, and these experiences of otherness and alienation were closely linked to bullying, school difficulties and to a general unhappiness at school (cf. Andersson, 1995). In contemplation of life as a series of life events, the young womens stories highlight the importance of difficult life events and the impact they have had on their ability to live their lives. The results portray the importance of considering life as a series of moving events, instant and recurring, and of understanding the consequences of social structures on how life and its conditions change and are linked across borders, between different worlds and different times. In a consideration of the life events as variable, instantaneous and sometimes recurring and changing, every life event has to be viewed as new and important to pay attention to, both as an event in itself and also how this event spreads to other moments and contexts than the time and world in which it occurred. In the assumption of life as moving and of life events as essential elements in a changeable life course, available positions and spaces of agency are made visible in the young womens stories. The cultural frameworks of the good family, the real schoolgirl and an authentic I represent structuring principles for how the events are possible to understand and talk about for the young women. They can be considered as ideal images that both increase and limit their opportunities to make difficult life events and their own actions in relation to the events understandable. In this thesis, it becomes visible that, in order to understand young women’s experiences of difficult life events, we need to place experiences in a context where the different circumstances, such as social positions and local structures, are made visible, analyzed and reflected upon.