<p>Syftet med studien är att synliggöra hur lärare arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurs 2 och 3. Mer ingående studerades vad som sker i klassrummet och hur lärarna undervisar i läs- och skrivundervisning. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning som bygger på videoobservationer. Videoobservationerna som ledde fram till resultatet var strukturerade, och resultatet kategoriserades i olika teman.</p><p>Det som framkommer i resultatet är att lärarna inte använder sig av endast en arbetsmetod såsom Läsning på talets grund – LTG – och Wittingmetoden. Resultatet visar tre olika undervisningssituationer, tyst läsning, högläsning och skrivning. Observationerna visar att läs- och skrivundervisningen inte alltid väcker intresse hos eleverna och att de gärna gör annat än vad undervisningen avser. Det framgår också att eleverna under de situationer som observerats har de svårt för att börja arbeta med sina arbetsuppgifter.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka en grupp modersmålslärares upplevelser av möjligheterna att genomföra cirkelmodellen som ett effektivt arbetssätt för att utveckla eleverna skrivförmåga trots en tydlig och väldokumenterad tidsbrist i ämnet i förhållande till kunskapskraven. Den teoretiska utgångspunkten som har legat till grund för den här studien är genrepedagogiken. Mot denna bakgrund gjordes en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer där fem modersmålslärare från södra Sverige medverkade. Studiens resultat visar att informanterna upplever flera utmaningar men också möjligheter när de arbetar med cirkelmodellen. Utmaningarna består i brist på undervisningstid och material samt svårigheter med att samarbeta med andra kollegor. Samtidigt upplever informanterna att arbetet med cirkelmodellen bidrar till utvecklingen av elevernas skriv - och samarbetsförmågor och ger möjlighet att anpassa undervisningen till olika nivåer beroende på var eleverna befinner sig.

Skrivkunskaper har länge setts som skolans uppgift att undervisa om men barns skrivutveckling börjar ofta redan på förskolan. Samtidigt finns det inte så mycket forskning om hur förskollärare arbetar med barns tidiga skrivutveckling. Det här arbetets syfte är att ta reda på hur barn blir utmanade i sitt skriftspråk och hur förskolors miljöer inspirerar barn till att skriva. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet, där språket anses vara en viktig del i barns utveckling. Arbetet har tagit sin utgångspunkt i begreppen proximal utvecklingszon, scaffolding och mediering vilka är kopplade till det sociokulturella perspektivet. Metoden för arbetet har varit semistrukturerade intervjuer, där fem förskollärare har deltagit i fyra intervjuer. De medverkande förskollärarna arbetar på fyra olika förskolor, tre av dem ligger i mellansverige och en av dem ligger i södra Sverige. Resultatet av studien visar att förskollärare använder sig av två olika metoder, Bottom-up och Top-down metoden. Den visade även att Bornholmsmodellen är en användbar modell i förskolan för att undervisa om språklig medvetenhet. Språklig medvetenhet visar sig vara en grundläggande kunskap för att lära sig skriva. Förskollärarna i studien ta vara på barns intresse genom att vara nyfikna, intresserade och positiva till barns eget skrivande. Barn blir utmanade i sitt skrivande genom olika material så som pussel, spel och bokstavslikande artefakter. Barn blir även utmanade genom att försöka skriva själva i tidig ålder. Förskolorna inspirerar skrivandet genom att det i lokalerna finns bokstäver och skyltar uppsatta.  De olika förskolorna har tagit fram platser för barns skrivande. Vid dessa speciella skrivplatser finns det material som är användbara när barn lär sig skriva.

Eftersom dagens informationssamhälle ställer stora krav på språkliga färdigheter, framförallt läsning och skrivning, vill vi med denna studie bidra med kunskap om språkstörning, hur svårigheterna yttrar sig i språk-, skriv- och läsutvecklingen samt hur hinder kan undanröjas genom att som pedagog vara medveten om vilka främjande strategier som finns. Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av pedagogiskt arbete som används för att främja språk-, skriv- och läslärande hos elever med språkstörning. Vår kvalitativa ansats är inspirerad av etnografin då vi söker en djupare bild av deltagarnas gemensamma pedagogiska arbete för elever med språkstörning. Datainsamlingen utgår från triangulering med grund i vår förförståelse, litteraturstudie samt empiriska undersökningar, i form av observationer och intervjuer med sju deltagare utifrån olika pedagogiska yrkesroller i åk 1-7. Resultatet visar på att eleverna gynnas i sin inlärning när denna sker i samspel och kommunikation med andra men det framkommer även utmaningar i arbetet med elever med språkstörning som bl. a handlar om att utforma det individuella stödet på ett inkluderande och motiverande sätt.

En upplevd otydlighet och förvirring kring speciallärarens uppdrag är bakgrunden till denna studie. Genom att ta reda på vad lärarna förväntar sig av professionen kan blivande speciallärare förbereda sig för den verklighet som väntar. Syftet med denna studie är att inom en kommun undersöka vilka förväntningar lärare i årskurs F-6 har på speciallärare med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling. Data har samlats in genom en webbenkät som via rektorer sänts ut till verksamma lärare i årskurs F-6 inom en medelstor kommun i södra Sverige. Som teoretiskt analysredskap har Abbotts (1988) professionsteori använts. Resultatet visar att majoriteten av F-6 lärarnas förväntningar på specialläraren med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling stämmer väl överens med det uppdrag som examensordningen (SFS  2011:186) beskriver. Det finns förväntningar att specialläraren med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling ska utföra uppdrag som tillhör andra professioner i skolan och förväntningar att specialpedagogen ska utföra uppdrag som enligt examensordningen (SFS 2011:186) tillhör specialläraren med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling. Lärarna i årskurs F-6 förväntar sig i mindre utsträckning att specialläraren ska arbeta med att leda pedagogiskt utvecklingsarbete i jämförelse med övriga uppdrag och förväntar sig att specialläraren i större utsträckning ska undervisa elever enskilt eller i mindre grupp än stötta elever i klassrummet. Studiens resultat bidrar med fördjupad kunskap kring professionen och vad det finns för förväntningar hos verksamma lärare i årskurs F-6. Insikten förbereder bemötandet av de förväntningar som finns.

<p> </p><p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Georgia; panose-1:2 4 5 2 5 4 5 2 3 3; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:647 0 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin-top:6.0pt; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV; mso-fareast-language:SV;} p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText {mso-style-noshow:yes; margin-top:6.0pt; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV; mso-fareast-language:SV;} span.MsoFootnoteReference {mso-style-noshow:yes; vertical-align:super;} /* Page Definitions */ @page {mso-footnote-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") fs; mso-footnote-continuation-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") fcs; mso-endnote-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") es; mso-endnote-continuation-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") ecs;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --></p><p>Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger på Håkantorpsskolan arbetar med Umeå-modellen i elevers läs- och skrivinlärning och hur de upplever arbetet med modellen. För att besvara vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger på Håkantorpsskolan<!--[if !supportFootnotes]-->[1]<!--[endif]-->, studiebesök på skolan samt observationer. Umeå-modellen är en stavelsebaserad läs- och skrivinlärningsmetod där fokus ligger på det talade språket och att eleverna lär sig skriva innan de lär sig läsa. Pedagogerna var mycket positiva till arbetet med Umeå-modellen och de tycker att modellen gynnar alla elever men är särskilt utformad för elever med läs- och skrivsvårigheter. Umeå-modellen fungerar även bra för elever med annat modersmål, eftersom de lär sig det svenska språkets rytm och artikulation. Vi har kommit fram till att pedagogernas engagemang och tro på Umeå- modellen gör den framgångsrik för elevernas läs- och skrivinlärning.</p><p><!--[if !supportFootnotes]--> <!--[endif]--></p><p><!--[if !supportFootnotes]-->[1]<!--[endif]--> Ledningen på Håkantorpsskolan har medgivit att skolans namn används i denna uppsats.</p>

<!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Georgia; panose-1:2 4 5 2 5 4 5 2 3 3; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:647 0 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin-top:6.0pt; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV; mso-fareast-language:SV;} p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText {mso-style-noshow:yes; margin-top:6.0pt; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV; mso-fareast-language:SV;} span.MsoFootnoteReference {mso-style-noshow:yes; vertical-align:super;} /* Page Definitions */ @page {mso-footnote-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") fs; mso-footnote-continuation-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") fcs; mso-endnote-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") es; mso-endnote-continuation-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") ecs;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger på Håkantorpsskolan arbetar med Umeå-modellen i elevers läs- och skrivinlärning och hur de upplever arbetet med modellen. För att besvara vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger på Håkantorpsskolan&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;[1]&lt;!--[endif]--&gt;, studiebesök på skolan samt observationer. Umeå-modellen är en stavelsebaserad läs- och skrivinlärningsmetod där fokus ligger på det talade språket och att eleverna lär sig skriva innan de lär sig läsa. Pedagogerna var mycket positiva till arbetet med Umeå-modellen och de tycker att modellen gynnar alla elever men är särskilt utformad för elever med läs- och skrivsvårigheter. Umeå-modellen fungerar även bra för elever med annat modersmål, eftersom de lär sig det svenska språkets rytm och artikulation. Vi har kommit fram till att pedagogernas engagemang och tro på Umeå- modellen gör den framgångsrik för elevernas läs- och skrivinlärning. &lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt; &lt;!--[endif]--&gt; &lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;[1]&lt;!--[endif]--&gt; Ledningen på Håkantorpsskolan har medgivit att skolans namn används i denna uppsats.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Tragetons metod har använts i den tidiga läs- och skrivinlärningen. I uppsatsen har det förts ett resonemang omkring metodens för- respektive nackdelar samt om metoden kan anses vara lämplig för alla elever eller ej. För att undersöka detta har två pedagoger från en skola i södra Sverige intervjuats. De arbetade i en årskurs 2 respektive årskurs 3; och det är deras tankar och åsikter som undersökningen har baserats på. Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna var positivt inställda till att använda datorn i sin undervisning. De ansåg också att metoden var speciellt lämplig för elever som redan har knäckt läskoden, samt för de elever som kan tycka det är svårt att skriva för hand. Pedagogerna ansåg att den begränsade tillgången till datorer i skolan var en nackdel samt att det inte var bra för eleverna att sitta för länge vid datorerna.

Detta är en intervjustudie vars syfte är att belysa Synen på en metod, genom en intervjustudie med de olika grupper som arbetar med metoden ASL, Att skriva sig till läsning. En metod som förändrar den traditionella läs- och skrivundervisningen genom att byta ut pennan som skrivmedel mot datorn och tangentbordet. Metoden är ursprungligen kommen av ett förebyggande arbete för barn med läs- och skrivsvårigheter som arbetats fram av specialpedagogen Mona Wiklander. Metoden Att skriva sig till läsning finns om än i något annan form även i andra länder, Arne Tragetons metod har fått stor uppmärksamhet i Norden, samt delar av Europa. Studien tittar närmare på två skolor inom en kommun och vad metoden är för aktörerna, studien baseras på 16 intervjuer fördelat på fem olika aktörnivåerna skolledningen, rektorer, lärare, föräldrar och elever. Genom framförandet av de olika aktörsgruppernas perspektiv skapas en empirisk och mångfascinerad bild av metoden. Studien belyser hur metoden upplevs, hur metoden inom kommunen utvecklats och fortskrider, samt hur metoden via de olika aktörerna inom skolsystemet tillges olika betydelse.

Enligt tidigare forskning har förskoleklassen haft ett otydligt syfte och dess uppdrag har osynliggjorts i skolans styrdokument fram till år 2016 då verksamheten fick ett centralt innehåll. Detta har varit problematiskt för pedagogerna då det inte har funnits specifika direktiv kring vilket innehåll de ska arbeta med. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att öka kunskapen om vad som formar verksamma pedagogers arbete med läs-, skriv-, och språkutveckling efter implementeringen av det centrala innehållet. Metoden för studien var intervjuer där deltagarnas uttalanden analyserades med hjälp av von Wrights (1983) handlingsteori. Resultatet visade att implementeringen av det centrala innehållet tydliggjorde verksamma pedagogers arbete med läs-, skriv-, och språkutveckling. Resultatet fann även att flera faktorer påverkar detta arbete då läroplanen fortfarande är tolkningsbar och pedagogernas åsikter om kunskap, arbetsmetoder och innehåll har en avgörande roll för arbetet med detta.