Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare i årskurs 4-6 arbetar när det gäller att utveckla läs- och skrivförmågan hos elever i behov av stöd. Studiens data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer med sex verksamma svensklärare på mellanstadiet. Datainsamlingen har bearbetats med stöd av en innehållsanalys och tolkats utifrån det sociokulturella perspektivet. Tidigare forskning visar att lärare behöver skapa en undervisning som grundar sig i elevernas olika förutsättningar och behov. Elevmaterialet måste vara anpassat efter elevens tidigare kunskaper samtidigt som materialet stöttar elevens vidareutveckling. För att kunna vägleda eleven vidare i utvecklingen behöver läraren dokumentera den lärprocess som eleven genomgår. Eftersom samhället idag blir alltmer digitaliserat har lärares möjligheter att individanpassa undervisningen vidgats. De nya digitala verktygen har öppnat upp för ett multimodalt och anpassat lärande. Resultaten visar att lärarna använder olika metoder för att kartlägga elevers läs- och skrivförmåga. Lärarna grundar svenskundervisningen på elevernas tidigare läs- och skrivkunskaper för att samtliga elever ska kunna befinna sig i klassrummet. Lärarna anser att de digitala verktygen gör det möjligt för lärarna att möta fler elevers behov. Slutsatserna som studien visar är att lärarna arbetar för att skapa en inkluderande och individanpassad svenskundervisning som utgår från elevernas olika läs- och skrivbehov.

I examensarbetet analyseras ett läromedel i svenska för årskurs 3. Ett gemensamt intresse för språkutvecklande arbetsmetoder styrde intresset till ZickZack, vilket är en relativt ny läromedelsserie i svenska. Med utgångspunkt i ett hur-perspektiv beskrivs och diskuteras undervisningen i ZickZack i relation till cirkelmodellens genrebaserade arbetsmetod och kursplanen. Syftet är att bidra till en ökad förståelse i hur undervisningen kan planeras och utföras utifrån cirkelmodellens olika faser i ett läs- och skrivutvecklande syfte. I analysen undersöks även hur ZickZack möter kunskapskraven för årskurs 3 utifrån läroplanen. För att söka svar på analysens frågeställningar valdes en kvalitativ metod med hermeneutiskt perspektiv. I analysen visas en sammanställning av den pedagogiska planeringen utifrån cirkelmodellens genrebaserade undervisning där det tydligt synliggörs hur arbetet i elevböckerna och lärarhandledningen genomförs. Utifrån analysens hur-perspektiv framkommer att viktiga verktyg i cirkelmodellens arbetsmetod är den sociala interaktionen och det gemensamma metaspråket. Tydligt är även att arbetet utifrån olika texttyper fungerar som ett stöd i elevernas språkutveckling. Analysens resultat visar slutligen att läs- och skrivundervisningen i läromedlet ZickZack möter kunskapskraven för årskurs 3 i läroplanen.

Utvecklande av en god skrivförmåga är centralt för studier på högre nivå. Svenskundervisning har en stor del i att utveckla elevers sätt att skriva olika typer av texter, vilket härleds till svenskans partiella roll som språkligt färdighetsämne. Forskningen kring skrivförmåga är inte stor, men den forskning som föreligger visar på olika sätt att didaktiskt planera lektioner för att främja skrivutveckling. Med vår kunskapsöversikt vill vi belysa resultat inom både äldre och nyare forskning kring ämnet i fråga. Översikten ska därför ses som en text som kan redogöra och exemplifiera vilka olika val en lärare kan göra för att utveckla elevers skrivande samt vilken effekt de didaktiska valen vi kommer visa har haft på elevernas skrivutveckling. Med anledning av våra valda inriktningar fokuserar kunskapsöversikten på elever från högstadiet och gymnasiet. Via en noggrann sökprocess har vi valt forskning som varit relevant för denna kunskapsöversikt.  Resultaten vi har valt att använda i denna översikt visar sammantaget på flera olika didaktiska överväganden gällande metod och arbetssätt i främjandet av utveckling av elevers skrivförmåga. Feedback, skrivprogram samt fokus på vad som förväntas av nationella kurs- och ämnesplaner är exempel på metoder och arbetssätt som framkommit i vår sammanställning av forskningsresultat.

Denna studie fördjupar sig i det kooperativa lärandets grunder kopplat till elevers produktion av faktatext i årskurs 2. Under en treveckorsperiod med sex-åtta tillfällen har 43 elever inkluderats i en undervisning som genomsyrats av det kooperativa lärandet. Det kooperativa lärandet utgår, liksom denna studie, från teorier av Vygotskij och Dewey. En central grundsten i dessa teorier är att lärande och kunskapsbildning sker i kommunikativa, sociala sammanhang. Tidigare forskning har visat att kooperativt lärande har positiva effekter på elevers muntliga och skriftliga förmågor. Vidare kan det kooperativa lärandet bidra till att elever utvecklar en djupare förståelse för ett innehåll, skapar inkludering med hjälp av delaktighet och ett elevcentrerat lärande. Det kooperativa lärandet är gynnsamt för elevers utveckling av vokabulär, grammatik och deltagande. Dock finns det få studier som fokuserat på elever i de lägre åldrarna, vilket denna studie gör. Syftet med studien är att bidra till en utökad forskning kring det kooperativa lärandet i yngre åldrar. Studien svarar på frågeställningarna: ”Vilka språkförändringar kan vi se i elevers faktatexter från den första strukturens genomförande till den andra strukturens genomförande utifrån det kooperativa lärandet?” och ”Hur deltar elever i grupper i en svenskundervisning som präglas av kooperativt lärande?” I linje med tidigare studier bekräftar den här studien att det kooperativa lärandet verkar ha gynnsamma effekter för elevernas produktion av faktatexter och delaktighet samt engagemang. Studien visar att eleverna i grupp kontra enskilt förbättrade sin förmåga att producera faktatexter genom muntlig kommunikation. För framtida forskningsområde behövs det fler studier som under en längre tidsperiod fördjupar sig inom det kooperativa lärandet och elevers skrivförmåga.

Syftet med examensarbetet var att genom fallstudier i två klasser i årskurs 3 undersöka elevers skrivande och elevers uppfattningar om sitt skrivande utifrån berättande texter som de skrivit på datorn eller för hand. Syftet var även att undersöka hur lärare arbetar med skrivande i sina respektive klasser där den ena klassen fokuserar traditionella skrivmetoder, med utgångspunkt i att skriva texter för hand och den andra klassen fokuserar användandet av digitala skrivverktyg genom metoden ASL (Att skriva sig till läsning) och Sandvikenmodellen. Med utgångspunkt från studiens teoretiska perspektiv studerades skrivandet utifrån produkt och process, samt utifrån skrivverktyg. För att få en mer fullständig bild av det vi studerade valde vi att utgå från flera olika metoder i våra fallstudier. Analysen av elevtexter kompletterades därför med semistrukturerade intervjuer med såväl elever som lärare. De berättande texterna analyserades utifrån hur de var uppbyggda i sin makrostruktur (genre) och mikrostruktur (textbindning), enligt bedömningskriterier med utgångspunkt i tidigare forskning om textanalys. Intervjuerna skrevs ner ordagrant och analyserades efter återkommande mönster i respondenternas uttalanden. Studiens resultat visade att undervisningen i klasserna utgått från olika utgångspunkter i såväl skrivprocess som skrivverktyg. Flertalet elever i båda klasserna producerade emellertid texter enligt den berättande genrens struktur. Det som främst skilde produkterna åt var användandet av dialog och talspråk. I processen visade sig skillnaderna främst i elevernas planering och revidering av text. I valet av skrivverktyg valde eleverna att använda det verktyg de var mest vana vid, penna eller dator, trots att båda klasserna var överens om att texter blir finare och tydligare när de skrivs på datorn. I analysen av fallstudiernas resultat fokuserades likheter och skillnader, vilket belyste det gemensamma och unika för varje klass. Resultaten av elevers skrivande i två klasser i årskurs 3 visade således på två effektiva men olika gestaltningar av läs- och skrivundervisning

I det här arbetet jämför jag kunskapskrav, syfte och målsättningar för språkförmågorna läsförståelse och skrivförmåga i de två kursplanerna för svenska tillhörande de två senaste läroplanerna Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 och Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11. Jag undersöker dessutom om någon av dessa två språkförmågor prioriteras i någon av kursplanerna. Metoden för min undersökning är textanalyser och klusteranalyser i flera steg. Jag analyserar också begripligheten i kursplanernas formuleringar. Resultatet visar att min hypotes om att läsförståelse prioriteras framför skrivförmåga i den nu aktuella läroplanen Lgr11 stämmer. Min hypotes grundar sig på Sveriges resultat i PISA-undersökningarna för åren 2000–2018. Sverige visar sjunkande resultat 2003, 2006 och 2009 och mitt antagande utgår ifrån att dessa sjunkande resultat är ett bidragande motiv till förändringarna i kursplanerna i svenska och formuleringarna däri. Ett av de konkurrerande imperativen för läroplans-reformen Lpo 94>Lgr11 tycks för regeringen ha varit att svensk skola ska prestera bättre i de internationella PISA-undersökningarna.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka och belysa synen hos svensklärare för årskurs 7–9 i deras arbete med skrivundervisning samt vilka tankar de har om skrivundervisningen och elevernas skrivförmåga. För att skapa en förståelse för det och besvara våra frågeställningar har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som genomförts digitalt via Zoom. Genom en tematisk innehållsanalys har vi bearbetat det insamlade materialet som sedan presenteras i olika teman i resultatdelen. De svar vi har fått av informanterna har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet där bland annat stöttning är en central del av lärandeteorin.  Resultatet visar att lärarna använder olika metoder som kan härledas till den sociokulturella teorin. Lärarna undervisar främst genom att presentera den genren eleverna ska skriva och belyser specifika drag som är vanliga i texttypen. Detta kan i sin tur bero på inspiration av genrepedagogiken och tillhörande cirkelmodell. Genrepedagogiken stöttar och utmanar eleverna och sammankopplas med det sociokulturella lärandeperspektivet. Hjälpmedel såsom checklistor och skrivmallar används också som stöd i skrivandet för eleverna vilket framför allt är till gagn för svagpresterande elever. Studien visar också att eleverna får feedback från lärarna och det sker oftast efter att en text är inlämnad medan tidigare forskning, men även informanterna, framhäver att återkoppling bör ske under skrivprocessen. Informanterna berättar även att de upplever hinder i undervisningen i form av tidsbrist då de anser det svårt att hinna med bland annat feedbacken. Läsovana nämns också som en utmaning då lärarna upplever att elever läser mindre idag vilket påverkar deras skrivförmåga.

Den här litteraturstudien lyfter fram hur lärplattan används för att utveckla skrivförmågan i årskurs F-3. Samhällets digitalisering är i ständig utveckling, därför är det av vikt att skolan möter denna utveckling då lärare har som uppdrag att integrera digitala skrivverktyg i undervisningen. Lärplattan är ett digitalt verktyg som skolor idag använder sig flitigt av och därför är det väsentligt att undersöka hur lärare arbetar med lärplattan för att utveckla elevers skrivande. En litteraturstudie har genomförts genom att analysera och sammanställa information från vetenskapliga tidskriftsartiklar. Flertalet artiklar utgick ifrån den sociokulturella teorin därför beaktas den i studien. Informationen från de vetenskapliga tidskriftsartiklarna visade på applikationer som kan användas i skrivundervisningen, hur elever samarbetade med lärplattan samt möjligheter och utmaningar. Resultat visar huvudsakligen på möjligheter genom ökad motivation och engagemang, möjligheten att redigera och skapa längre texter med bättre flyt. Utmaningen med det digitala verktyget är att tekniken inte alltid fungerar, eventuella negativa hälsoaspekter samt svårigheter för lärare med kontroll över undervisningen. Genom att läraren använder genomtänkta tillvägagångssätt kan lärplattan ha positiv påverkan på elevers skrivförmåga.

No description available.

År 2020 sändes Utbildningsradions dokumentär Skrivglappet, vilken gav upphov till en diskussion kring om unga har blivit sämre på att uttrycka sig i text. I dokumentären hävdasatt lärare idag godkänner texter med lägre språklig kvalitet än tidigare. Kritiker menardock att det inte finns forskning som kan styrka att ungas skrivförmåga har försämrats. Denna studie syftar till att undersöka om lärare idag godkänner elevtexter med en lägre språkriktighetsnivå än tidigare. För att göra detta har antalet felstavningar, särskrivningar, sammanskrivningar, satsradningar samt meningsbyggnadsfel jämförts i elevtexter från år 2000 respektive år 2015 och 2017. Materialet består av 54 elevtexter från de nationella proven i Svenska B och Svenska 3. I studiens resultat går det inte att urskilja några statistiskt signifikanta skillnader mellan de olika årsgrupperna i fråga om de fyra första kategorierna. Däremot finns det skillnader i antal meningsbyggnadsfel. Det finns även en statistiskt signifikant skillnad i antal ord per mening.