Uppsatsen beskriver konstverket ”Vridning” av Kalmarkonstnären Anders Lönn. På den pre-ikonografiskanivån beskrivs verket i avseende på vad som är möjligt att konkret uppfatta med ögat, både gällande material och form på den plats där det står. På samma nivå beskrivs också vad som finns i konstverkets omedelbara närhet geografiskt, samt Kalmars lokalisering i förhållande till konstverket och regionen. Verket är placerat i den så kallade Karlsrorondellen strax söder om Kalmar. Rondellen är en punkt där tre huvudvägar och en lokal väg sammanstrålar. Konstverket reser sig 17 meter över marken och har verkat provokativt på vissa individer. ”Vridning” är välkänt i Kalmar och går i folkmun under beteckningen ”pinnen”. Materialet är trä och även marken i rondellen runt konstverket ingår i konstverkets idé. På den ikonografiska nivån går analysen djupare och avser att besvara frågor som: Vad i Kalmar eller andra platser kan ha inspirerat konstnären. I generell mening; vad i traktens natur och kultur kan verka inspirerande för vilken som helst konstnär. Vår perception orsakar att vi drar till oss idéer i vår omgivning som sedan blandas och omtolkas. För en konstnär manifesteras resultatet av denna process genom olika konstverk. Uppsatsens ambition för denna nivå är således att knyta konstverket till konstnärens medvetna och omedvetna inspirationskällor i den lokala/regionala kulturen, vilken har stora delar gemensam med den nationella. Rubriken Material & Dimensioner relaterar till trämaterialet och de dimensioner som är förknippade med lokala/regionala/nationella byggnadsverk och skepp. Rubriken Form& Idé relaterar till formen i universell mening, d v s vilka andra konstverk runt om i världen som inspirerat både tidigare och senare konstnärer. Detta knyts till idén om hur formen påverkar betraktaren att uppfatta en rörelse i konstverket. Den ikonologiska nivån ligger än djupare i den tidigare. Med hjälp av abstraktioner som beskriver individuella, mellanmänskliga och kollektiva skeenden och föreställningar avseendeklass, genus, kommunikation, möten, kopplade till material, form, idé och plats föreslås olika objekt som inspirationskällor. Förförståelsen jämförs med texter om t ex konstruktivism, den betydelsebärande skillnaden, gruppdynamik osv. Rubriken Material & Form relaterar tillmaterialet som klassbärare och varaktighet, formen som genusbetydande och avantgardistiska referenser. Rubriken Plats & Idé behandlar vägarnas och vägskälens betydelse för människors möten och kommunikation, liksom hur en plats kan bära individers identitet och meningsföreställningar. Diskussionen landar i att ett konstverk som visar upp sig offentligt, utan att människor aktivtbehöver välja om de vill ta del av det inte, uppenbarligen kan verka mer provocerande än institutionell konst. Det kan också sammanbinda en lokalbefolkning, utgöra en del av dess identitet. En handfull skulle kanske fortfarande lättat andas ut om det plockades ned, men de flesta skulle nog ändå sörja ett förlorat sjö- och landmärke som tillhör kollektivet.

In this essay my aim is to understand the machinations of the action of taking a photograph and putting it in circulation, and what the role of a sculpture becomes in a world where this is possible. In a general sense, how does instant representation through photography activate sculpture? Can sculpture change photography, or is the connection a one-way feed? Can it be that this connection determines our lives to such an extent that the success of one medium informs the strength of the other? / Nej

<p>DVD finns tillgänglig på Kungl Konsthögskolans bibliotek. Masterarbetet består av en skriftlig och en gestaltande del. Alternativtitel angertitel på gestaltande del. </p>

No description available.

I ”Äta med organiska former” fokuserar jag på att designa bestick som är inspirerade av organiska former hittade i naturen. Jag vill i detta projekt designa bestick som utgör en kontrast till den minimalistiska trend vi ser idag. Detta genom att införliva organiska detaljer i de vardagliga besticken som följer den informella bordsdukningen.  Dessa former inspireras av studier i djurs anatomi och olika texturer som återfinns i naturen.  Med lera utforskar jag hur organiskaformer kan tas fram och inkorporeras i besticken. Detta ska resultera i en mer konstnärlig arbetsprocess såväl som haptiskt designade prototyper.

A monument over the Swedish early women’s rights protagonist Fredrika Bremer (1801- 1865) was raised in 1927 at Humlegården in Stockholm. The project with the monument lasted for many years and was subject to debates in the public press. The idea was a competition, but it was never announced. The purpose with this essay is to increase knowledge and understanding of the selection for the monument over Fredrika Bremer. I have performed image analysis of the proposals for the monument that a group of experts were requested to review by the committee for raising of the statue in late 1924 before a decision was made by them in early 1925, and I have exposed and analysed the review statements from the group of experts regarding the proposals. In my investigations it became clear that the proposals for the monument were made in a time when innovative classicism meets modernism, i.e. Rodin versus Bourdelle. I also concluded that character, monumentality and expression are phrases that the group of experts used in their opinions on the proposals as statements without specifying in detail. Their writing of the words implicitly uncovers a breakthrough of modernist style for monuments over a person, thereby adding to attributing the terms character, monumentality and expression a new modernist discourse regarding monuments over a person. / Ett monument över den svenska kvinnorörelsens tidiga förkämpe Fredrika Bremer (1801- 1865) restes i Humlegården i Stockholm år 1927. Projektet med monumentet pågick under många år och var ämne för debatter i dags- och veckopress. Tanken var en tävling men den utlystes aldrig. Syftet med den här uppsatsen är bidra till ökad kunskap och bredare förståelse om urvalet vid Fredrika Bremer-monumentets tillkomst, genom en bildanalys av de förslag till monumentet som en grupp sakkunniga i slutet av 1924 av statykommittén ombads ta ställning till, innan beslut fattades av dem tidigt under 1925, och blottläggande och analys av uttalanden som gruppen med de sakkunniga lämnade om förslagen. I min undersökning blev det tydligt att förslagen till monument utfördes i en tid när klassiskt nytänkande möter modernism för monument, i.e. Rodin versus Bourdelle. Karaktär, monumentalitet och expression var begrepp som de sakkunniga använde i sina uttalanden utan att närmare precisera dem. Deras utsagor som ett vetande i användningen av orden bidrog till en ändring av diskurserna för begreppen med nya modernistiska betydelser, och medverkade till ett modernistiskt genombrott i sammanhanget med monument över personer.

At the end of the 19th century and the beginning of the 20th century, many objects from China became part ofmuseum collections in the West. One of these objects is a monumental glazed ceramic sculpture from ShanxiProvince in China, that since the beginning of the 20th century has been part of the East Asian collection at theRöhsska Museum of Design and Craft in Sweden. Very little is known about this sculpture, even though it’s morethan two metres tall and covered in brightly coloured glazes and therefore difficult to ignore. Finding out moreabout the sculpture means taking a closer look at where it came from, what has happened during the time that ithas been a part of a museum collection and what can be learned today. It is also important to consider how museumstraditionally have worked with objects from other cultures than their own and the current attitudes to these objects.The sculpture is most likely a liuli 琉璃 guardian lion, but it has been called many different things over the past100 years as a museum object.

The aim of this essay is to study and analyse the sculpture Gowhar that was made on a commission for Uppsala City Hall, the sculpture was created by the swedish based artist Samaneh Reyhani. The artist created a sculpture made out of marble and bronze and it takes the shape of a seashell and it’s pearl. The pearl is a visual embodiment of the word democracy, meaning that it takes a time for a pearl to be created, such as democracy has taken time to become a part of todays society. This study examens how the design and the material of the sculpture affects its interpretation. Thereafter the placement of the artwork is analysed and the connection between sculpture and location is investigated. The method that has been used to analyse the sculpture is inspired by Jessica Sjöholm Skrubbes reworked version of Wolfgang Kemps receptions aesthetics method. The theoretical framework was inspired by Rosalind E. Krauss sculpture theory.

The essay Stor Tystnad (Great Silence) was written during the production of my solo exhibition with the same name.  Their common ground is their examination of time, as a concept and idea, and as an experience. The centerpiece of the exhibition was three slide projectors, running simultaneously next to each other, creating a loop of text and images. They speak of time, of man and nature, and of death.  The essay is not an explanation or a continuation of this piece. It is a text that comments on my practice in general, including the artwork that it shares a name with. The subjects that the essay deals with can be listed as follows: time as a non-linear entity, time as a circle, time as something non-existing. The artistic process (correction: my artistic process) and the importance of the non-verbal aspects of art. Mindless creation as a way of thinking and art as experience and a way of reflection. Money and labour. Death.

No description available.