Syftet har varit att bilda en uppfattning om hur mycket metallslöjd som genomförs på skolorna. Jag har valt att i första hand fokusera på mellanstadiet, och vilka förutsättningar som finns för det. Arbetet bygger på telefonintervjuer där slöjdlärare får svara på frågor om metallslöjdande, hur förutsättningarna ser ut, vilken kunskap de har och vad de önskar att få lära sig. Syftet med studien är att undersöka om metallslöjd har mindre utrymme i slöjdämnet än träslöjd.

<p><strong>I detta examensarbete har jag undersökt elevers beteenden och handlingar i en trä- och metallslöjdssal i en 6-9 skola utifrån James J. Gibsons affordansteori, <em>The theory of affordances, </em>vilken inriktar sig på de handlingserbjudanden - <em>affordanser</em> - en viss miljö erbjuder individen. Studien har grundats på antagandet att trä- och metallslöjdssalen är en miljö vars särpräglade karaktär, full av virke, verktyg, maskiner och slöjdföremål, har en särskilt stark inverkan på eleverna och i detta tenderar att inbjuda till handlingar som kan resultera i konflikter vilka kan utgöra säkerhetsrisker. Syftet har därmed varit att försöka identifiera och analysera för slöjdsalen typiska handlingar, som ur ett lärar- och säkerhetsperspektiv kan betraktas som oönskade. Jag har huvudsakligen tagit stöd i forskning kring miljöpsykologi med inriktning mot lärandemiljöer, samt forskning kring skolans slöjdverksamhet. Metoden för insamling av empiriskt material har varit en kombination av direkt observation och observation med videokamera. Min slutsats är att många av de handlingar som direkt kan relateras till slöjdsalen bör ses i ett större perspektiv där de är delar i beteenden som är allmäna i  alla skolans miljöer. Beteenden som härstammar ur interaktioner och kommunikation mellan elever som kan antas vara tämligen normal för åldern, oavsett miljö. Genom att analysera handlingarna har nyanser och aspekter framträtt som antyder att det sannolikt finns goda skäl att som lärare omvärdera sina åsikter och reflektera över sina förutfattade meningar om vad som är acceptabelt och inte, avseende elevers beteenden. Det har åtminstone jag gjort. </strong></p><p> </p>

I detta examensarbete har jag undersökt elevers beteenden och handlingar i en trä- och metallslöjdssal i en 6-9 skola utifrån James J. Gibsons affordansteori, The theory of affordances, vilken inriktar sig på de handlingserbjudanden - affordanser - en viss miljö erbjuder individen. Studien har grundats på antagandet att trä- och metallslöjdssalen är en miljö vars särpräglade karaktär, full av virke, verktyg, maskiner och slöjdföremål, har en särskilt stark inverkan på eleverna och i detta tenderar att inbjuda till handlingar som kan resultera i konflikter vilka kan utgöra säkerhetsrisker. Syftet har därmed varit att försöka identifiera och analysera för slöjdsalen typiska handlingar, som ur ett lärar- och säkerhetsperspektiv kan betraktas som oönskade. Jag har huvudsakligen tagit stöd i forskning kring miljöpsykologi med inriktning mot lärandemiljöer, samt forskning kring skolans slöjdverksamhet. Metoden för insamling av empiriskt material har varit en kombination av direkt observation och observation med videokamera. Min slutsats är att många av de handlingar som direkt kan relateras till slöjdsalen bör ses i ett större perspektiv där de är delar i beteenden som är allmäna i  alla skolans miljöer. Beteenden som härstammar ur interaktioner och kommunikation mellan elever som kan antas vara tämligen normal för åldern, oavsett miljö. Genom att analysera handlingarna har nyanser och aspekter framträtt som antyder att det sannolikt finns goda skäl att som lärare omvärdera sina åsikter och reflektera över sina förutfattade meningar om vad som är acceptabelt och inte, avseende elevers beteenden. Det har åtminstone jag gjort.

Slöjd i skolan beskrivs oftast som ett ämne som eleverna uppskattar och där de flesta känner motivation, det är vanligt att eleverna själva beskriver ämnet som roligt. Under en slöjdlektionkan det ändå förekomma elever som sitter sysslolösa och utan motivation till att slöjda. Syftet med studien har varit att studera hur verksamma slöjdlärare resonerar kring motivation och hur de anser att de agerar i sin undervisning för att motivera eleverna. Syftet har studerats genom kvalitativa intervjuer med fem stycken slöjdlärare och genom frågeställningarna: Vad menar slöjdlärare är motivationsfrämjande undervisning? Hur anser sig slöjdlärare agera i undervisningen för att främja sina elevers motivation? Hur ser slöjdlärare på sin egen roll som avgörande för elevernas motivation? Den teori som legat till grund för studien är Pygmalioneffekten, som utgår från att människor agerar utifrån förväntningar. Resultatet i studien visar att många faktorer samspelar i slöjdlärares repertoar för att motivera eleverna i slöjdsalen. Lärarna i studien fäster olika stor betydelse vid de olika faktorerna men det framkommer att inte bara läraren inverkar på elevernas motivation, det gör även uppgiften, materialen och verktygen, lektionens upplägg och slöjdsalen

Denna studie försöker belysa bakgrunden och uppkomsten av så kallade integrerade slöjdsalar. En integrerad slöjdsal är en kombinerad sal som skall vara utrustad för att möjliggöra undervisning i alla slöjdens material. Undersökningen är kvalitativ och baserar sig på fysiska och digitala studiebesök i integrerade slöjdsalar, samt intervjuer och enkätundersökningar med slöjdlärare och skolledare. Studiens syfte är att undersöka hur möjlighetsrummet för undervisning i materialet trä påverkas av ramfaktorerna i de integrerade salarna.Stort tolkningsutrymme i slöjdämnets kursplan och nya villkor i slöjdlärarutbildningen visar sig ha betydelse för vilka förutsättningar slöjämnet möter på olika skolor. Undersökningens resultatanalys stödjer sig på det begränsade antal skolor som är med i studien och antyder att slöjdsalar och slöjdlärartjänster bantas bort som en följd av aspekter som kan kopplas samman med formuleringar i kursplanen och skolledares tolkningar av slöjduppdraget. Med stöd i teorin om praktikarkitekturer försöker denna studie belysa vilka aspekter som är av betydelse för att kunna upprätthålla en hållbar slöjdpraktik i skolan. Aspekter som i sin tur har stor betydelse för möjligheterna att bedriva träslöjdsundervisning. Resultatet av undersökningen bekräftar i många fall teorins utgångspunkt som framhåller de olika aspekternas ömsesidiga beroenden för bevarandet av en fungerande slöjdpraktik i skolan.

Under Covid-19-pandemin har den svenska grundskolan varit öppen. Lärarna har riskerat att bli smittade på jobbet. Studien undersöker hur trä- och metallslöjdslärare har åtgärdat slöjdsalen pågrund av pandemin, och hur lärarna har känt kring att bli utsatta för smitta och hur det påverkar elevernas möjligheter till lärande. Jag har intervjuat fem slöjdlärare, transkriberat intervjuerna och sorterat dem efter teman. Slöjdlärarna har inte gjort något för att hindra smitta i slöjden, och känner sig inte oroad över att blir smittade själva. Vidare undersökningar visar att det inte är riktigt så enkelt. Lärarna är oroliga över om det blir rättvis bedömning, att ge eleverna möjligheter att lära, speciellt vid distansundervisning. Olika typer av kommunikationer är viktigt i trä- och metallslöjd. Med fysisk distans, faller flera av kommunikationsformerna. Uppe på det har slöjdlärarna en tuffare arbetsdag med mer arbete och oro än innan. Kommunikationen med rektor har varit bra, men slöjdlärarna tycker det är omöjligt att översätta restriktionerna till verklighet. Slöjdlärarna hade två val: axla alla diskussioner och extra arbete för att hindra smitta, som resulterar i att eleverna har lägre möjlighet för att lära. Eller inte göra något för att förhindra smitta, men resultatet att eleverna lär sig som förut, men slöjdlärarna själva riskerar smitta. Alla intervjuade lärare valde det sista