Bakgrund: Enligt flera studier finns det inte någon skillnad i prevalens av smärta mellan personer med nedsatt kognitiv förmåga och äldre som själv kan skatta smärta. Syfte: Var att undersöka hur vårdpersonalen vid särskilt boende skattade smärta hos äldre med och utan kognitiv nedsättning och hur den äldre själv skattade sin smärta samt vad som kännetecknade smärta hos den äldre. Metod: En beskrivande och jämförande design med kvantitativ ansats. Smärtan bedömdes av sjuksköterskor och vårdpersonal med hjälp av VAS-skalan (Proxy-VAS). Under interventionstiden skattades alla äldre med Doloplus-2 av vårdpersonalen därefter skattade de äldre som själv kunde bedöma sin smärta med VAS-skalan. Resultat: Resultaten visar att vårdpersonalen har en tendens att skatta de äldre med mer smärta än vad de äldre själv anser att de har (61.3%). Med proxyVAS har vårdpersonalen skattat att 83.8% av de äldre hade symtom på smärta och 73.3% med Doloplus-2. Det fanns ingen signifikans utifrån den kognitiva förmågan hos de äldre som hade symtom på smärta. Vårdpersonalen såg symtom på smärta i omvårdnadssituationer som t.ex. vid toalettbesök eller vid påklädning(64.5%). Vanligast var att individen själv påtalade att denne hade ont (69.1%) eller att det såg ut som om de äldre hade ont vid rörelser (64.5%). Slutsatser: Det är svårt att smärtskatta andra människor, speciellt personer med demens. Användning av smärtskattningsinstrument ökar chansen att hitta individer med oupptäckt smärta.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa evidens av akupunkturbehandling som smärtlindring vid långvarigt smärttillstånd. Resultatet baserades på 15 kvantitativa empiriska studier från databaserna Cinahl och PubMed. Dessa valdes utifrån relevans för studieområdet och granskades sedan med hjälp av en granskningsmall. Studier med medel eller hög kvalitet utifrån mallen inkluderades i litteraturstudien. En modifierad innehållsanalys användes, som utformade följande kategorier; smärtlindring vid olika akupunkturtekniker, evidens som talar för äkta akupunktur samt smärtlindring över tid. Resultatet visade att akupunkturbehandling ger en tillfredställd effekt vid långvarig smärta oberoende av akupunkturteknik. Shamakupunktur ger dock inte lika effektiv smärtlindring som äkta akupunktur. Effekten av akupunkturbehandling som smärtlindring kvarstår upp till ett år men avtar över tid. Slutsatsen är att smärtlindringen är mest effektiv direkt efter avslutad behandling, och fungerar på de olika smärtlokalisationer som inkluderats i litteraturstudien.

Syftet med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av trycksår. Frågeställningarna var: Hur påverkas patientens välbefinnande av trycksår samt vilka erfarenheter av trycksår beskrivs av patienterna. Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes i databaserna PubMed samt Cinahl med hjälp av sökorden ”pressure ulcer”, ”quality of life”, ”well being” och pain. Artiklarna skulle fokusera på patienternas perspektiv samt inte vara för medicinskt inriktade. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån två vedertagna mallar, sammanlagt tretton artiklar valdes ut för att användas i resultatet. Materialet lästes igenom flera gånger, analyserades och syntetiserades för att få fram viktiga teman. Resultatet visade att trycksår påverkade patienten både fysiskt, psykiskt och socialt, där den största fysiska faktorn var smärta. De flesta patienterna hade trycksår grad två eller tre och dessa var oftast belägna vid korsbenet, hälarna, höften eller sacrum. Smärtan beskrevs som värre av patienter med högre grad på trycksåren. Den ständiga smärtan påverkade det dagliga livet och innebar olika begränsningar för patienten. Många patienter upplevde också att de preventiva åtgärder som personalen satte in förvärrade smärtan och vissa ansåg att dessa orsakade nya trycksår. Livskvaliteten och välbefinnandet hos patienterna påverkades negativt i form av exempelvis depressioner och social isolering. Patienterna beskrev olika grader av bland annat känslomässig stress, humörsvängningar, frustration, ilska, nedstämdhet och depression. Oro för sårläkning förekom ofta hos patienterna. Den sociala påverkan hade flera orsaker, bland annat begränsades patienterna fysiskt av att vara på sjukhus, vara sängliggande eller ha besvärande förband. En del patienter upplevde även en minskad vilja att vara social på grund av bland annat sårlukt eller smärta. Med denna litteraturstudie hoppas vi att inblicken i hur patienter med trycksår ökar så att förståelsen samt omvårdnaden för dessa patienter kan förbättras.

<p>BAKGRUND: Patienter med bensår återfinns inom hela sjukvården. Detta innebär att många sjuksköterskor kommer att möta dessa patienter i sitt arbete oberoende av var de arbetar. Distriktssköterskor kan ägna upp till hälften av sin arbetstid till bensårsbehandling. Patienter med bensår lider ofta av smärtor. Såren påverkar deras livskvalité och begränsar deras liv. SYFTE: Denna studies syfte var att belysa omvårdnaden vid smärtsamma bensår, ur såväl ett sjuksköterske- som patientperspektiv. METOD: En litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar. Resultatet grundas på 14 artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ metod. RESULTAT: Fyra huvudtema framkom; Smärtkontroll, Interaktion mellan sjuksköterska och patient, Social gemenskap och Kunskapsutveckling. Många patienter med bensår hade smärtor som inte uppmärksammades av sjuksköterskan, då patienterna inte alltid påtalade detta. Sjuksköterskor har ett viktigt arbete i att kontinuerligt smärtskatta och följa upp smärtlindringen. Optimal sårbehandling förutsätter ett gott samarbete mellan patient och sjuksköterska. Den sociala gemenskapen är en viktig del i patientens välbefinnande och främjar sårläkning och minskar smärta. Både patienter och sjuksköterskor saknar tillräckliga kunskaper om bensår.</p>

Bakgrund: Långvarig smärta är något som påverkar både den drabbade och hens närstående. Inom sjukvården glöms ofta de närstående bort vid vård av deras livspartner. Syfte: Att beskriva den närståendes upplevelse av att leva med en livspartner som har långvarig smärta. Metod: De databaser som söktes i var Cinahl, PubMed och PsykInfo. I kvalitetsgranskningen användes två omgjorda mallar av Forsberg och Wengström (2013). Litteraturstudien innehåller fem kvalitativa och nio kvantitativa artiklar, vilka analyserades med latent innehållsanalysmodell enligt Forsberg och Wengström (2013). Analysen resulterade i fyra kategorier. Kategorierna var upplevelser av påverkan på det dagliga livet, upplevelser av relationer, upplevelser av känslor och upplevelser av hälsa och ohälsa. Resultat: I resultatet framkom att livspartnerns långvariga smärta även påverkade de närstående. Ur kategorin upplevelser av påverkan på det dagliga livet beskrev de närstående ett ökat ansvar i bland annat hemmet. Ur kategorin upplevelser av relationer beskrevs en förändrad relation. De flesta närstående upplevde en försämring medan några upplevde en djupare relation än tidigare. Ur kategorin upplevelser av känslor beskrev de närstående känslan av att inte vara betrodd och mycket frustration. Ur kategorin upplevelser av hälsa och ohälsa beskrevs en ökad frekvens depressioner bland de närstående jämfört med närstående till friska individer. Slutsats: Resultaten visar på vikten av att se patient och närstående som en helhet, då en av delarna påverkar resten av helheten. Det är därför värdefullt för sjuksköterskor att få en ökad förståelse för att kunna ge de närstående det stöd som behövs.

Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie belysa den preoperativa informationens betydelse för patientens postoperativa välbefinnande. Studier har visat att preoperativ information kan ha betydelse då patienten visat mindre ångest, oro och smärta i det postoperativa skedet. Arbetet utgick ifrån en reviewartikel som belyste området. Resultatet visade studier från åren 1998 och framåt. I dessa studier framkom effekter såsom att information kunde förmedla kunskap till patienten som bidrog till att öka patientens välbefinnande genom att han/hon fick ökad kunskap om vårdförloppet. Även framkom att patientens oro och ångest kunde reduceras med ökad kunskap genom preoperativ information. Det påvisades också att patienter kunde i större utsträckning bemästra sin smärta då de erhöll preoperativ information. Studierna som använts i arbetet tar inte upp så mycket om betydelsen av relationen mellan sjuksköterska och patient. Dock ansåg vi att detta område hade en stor betydelse för patientens välbefinnande innan, under och efter vårdtiden. Den omvårdnadsteori som vi valde för studien visade sig vara alldeles för begränsad genom att Imogene King inriktade sig mer på samspelet mellan sjuksköterska och den sjuke. Vi fann därför en omvårdnadsteoretiker med ett vidare perspektiv, Joyce Travelbee.

Bakgrund: Cancer är något som berör många människor. Det räknas med att var tredje svensk under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Cancer är vanligast bland äldre människor, omkring två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Syfte: syftet med studien var att beskriva hur cancer påverkar livskvaliteten hos människor. Me-tod: Studien är en litteraturstudie som baseras på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt och delvis kvantitativt innehåll. Analysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Studien visade att personer med cancer diagnos hade nedsatt livskvalitet på grund av depression, smärta, oro, trötthet och sömnproblem. Slut-sats: Att leva med en cancer diagnos är en traumatisk upplevelse som påverkar det dagliga livet både fysiskt, psykiskt och psykosocialt.

Bakgrund: Kronisk smärta är idag vanligt förekommande hos befolkningen. Det innebär att det ställs höga krav på vårdpersonalens förmåga att hantera dessa möten så att individen känner tilltro till vården. Kommunikation är en förutsättning för en relation och att få personen att känna sig delaktig i sin vård. Syfte: Studien gjordes för att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ litteraturstudie. Studien är baserad på nio vetenskapliga artiklar som utifrån Burnards innehållsanalys har analyserats och bearbetats. Resultat: Patienter med kronisk smärta upplevde att de inte blev trodda av vårdpersonalen. Patienterna kände även en misstro mot vårdpersonalen vilket medförde att patienterna kände sig ignorerade och osynliga. Diskussion: Det framkom att patienterna tyckte det var viktigt att vårdpersonalen inte bara skulle se fasaden, utan att verkligen se det som finns bakom den och inse att personen kan må dåligt även om det inte syns. Det är betydelsefullt för patienterna att de blir sedda, respekterade och accepterade för de personer de är.

Sammanfattning Syfte Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa aktuella forskningsresultat om vilken fysisk träning som behandling kan ge eventuell positiv effekt för personer med diagnosen migrän med avseende på frekvensen, intensiteten och durationen vid migrän. Frågeställningar - Kan träning minska frekvensen, intensiteten och durationen vid migrän? - Vilken typ av träning kan minska konsekvenserna vid migrän? Metod En systematisk litteraturstudie där litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, PEDro och Cochrane. Totalt inkluderades fem studier som analyserades närmare. Studierna kvalitetsgranskades enligt PEDro-scale. Evidensgradering utfördes genom Statens Beredning för Medicinsk Utvärderings (SBU) graderingsmetod. Resultat Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att frekvensen vid migrän minskar, ett måttligt starkt vetenskapligt stöd för att intensiteten vid migrän minskar och ett begränsat vetenskapligt stöd för att durationen minskar med träning som behandling vid migrän. En indikation finns att läkemedelskonsumtionen minskar, dock utgör studierna ett otillräckligt vetenskapligt underlag. Det finns ett otillräcklig vetenskapligt underlag gällande längden på träningsperioden, längden per tillfälle och antalet träningstillfällen. Det finns stark evidens för att träningen ska utföras på en submaximal nivå. En indikation finns att konditionsträning kan fungera som behandling vid migrän, dock är det vetenskapliga underlaget otillräckligt. Slutsats Träning som förebyggande behandling kan minska konsekvenserna vid migrän. Träningens effekter kan minska frekvensen, intensitet och durationen vid migrän. Ingen slutsats kan dras gällande tidsåtgången för träningen. Intensiteten i träningen bör vara submaximal.  Konditionsträning kan fungera som behandling vid migrän. Fler studier i området krävs för att kunna ge tydligare riktlinjer. Studier med hög kvalitet efterlyses. / Abstract Aim The purpose of this systematic literature review is to compile current research on the physical exercise as treatment is possible to have a positive effect for people diagnosed with migraine with respect to the frequency, intensity and duration of migraine. Questions- Can exercise reduce the frequency, intensity and duration of migraine?- What type of exercise can reduce the impact of migraine?  Method A systematic study of the literature search was performed in the database PubMed, PEDro and Cochrane. Five studies were included and analyzed. The quality of the studies was examined according to the Pedro-scale. The evidence grade was performed by using Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) grading method.  Results When exercise is used as a treatment for migraine, there is strong scientific evidence that the frequency of migraine decreases, moderately strong scientific evidence that the intensity of migraine decreases and limited scientific evidence that the duration decreases. The results indicated that the drug consumption is decreased when exercise is used on regular basis, however the studies show insufficient scientific evidence. There is insufficient scientific data regarding the length of the training period, the length per session and the number of training sessions. There is strong evidence that the exercise should be performed at a sub-maximal level. Cardiovascular exercise might be an effective and suitable treatment for migraine, but the scientific evidence is insufficient. Conclusions Exercise as a preventive treatment can reduce the impact of migraine. The effects of exercise can reduce the frequency, intensity and duration of migraine. No conclusion can be drawn regarding the duration of the training. The intensity of the exercise should be on a sub-maximal level, and aerobic exercise can be used. However, more studies in this important area are required to provide appropriate guidelines. Studies with high quality is necessary.

Sammanfattning Inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD är ett samlingsnamn för sjukdomarna ulcerös kolit och Cronh’s sjukdom samt intermittent kolit. I Sverige diagnostiseras cirka 2 000 individer med IBD varje år. IBD är en systemsjukdom vilket innebär att inte enbart tarmen drabbas utan även andra organ kan angripas. Då IBD är kronisk krävs livslång medicinering. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med IBD. Studien är utförd som en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar, en kvantitativ samt en artikel med mixad metod. Resultatet visade att IBD skapar ett stort lidande för patienter och påverkar både fysiskt och psykiskt samt socialt. Det finns bristande kunskap både i samhället men även hos sjukvårdspersonal. Då sjukdomen är dold innebär det att dessa patienter upplever att de inte blir betrodda och blir därför ofta bemötta med oförståelse. Sjukdomen är mångfacetterad och sjukvårdspersonalen behöver därför utöka sina kunskaper för att kunna bemöta dessa patienter på ett adekvat sätt. Det är patientens berättelse som är utgångspunkten för personcentrerad vård vilket innebär att se hela människan och inte enbart diagnos, sjukdom eller kropp. Sjuksköterskans huvudansvar är att tillgodose patienters behov av omvårdnad och anta ett etiskt förhållningsätt. En god kommunikationsförmåga och ett empatiskt engagemang resulterar i att patienten känner sig sedd. Detta är en förutsättning för att patienten skall känna förtroende för sjuksköterskan. / Abstract Inflammatory bowel disease (IBD) is a group of inflammatory conditions which include ulcerative colitis, Cronh's disease and intermittent colitis. Around 2 000 individuals are diagnosed with IBD in Sweden every year. IBD is a systemic disease involving the intestines but may also affect other organs as well. IBD is a chronic disease that requires life-long medication. The aim of this study is to describe patients' experience of living with IBD. This study is designed as a literature study based on seven qualitative articles, one quantitative and one article with a mixed method. The results show that IBD creates great suffering for patients and affects them physically, mentally and socially. There is a lack of knowledge both in society but also among health care professionals. As IBD is a hidden disease, the patients feel that they are not trusted and often met with incomprehension. As the disease is multifaceted it demands care professionals to expand their knowledge in order to respond to these patients in an efficient way. It is the patient's story that is the basis of person-centered care, which means that the whole individual and not just the diagnosis, illness or body is seen. The nurse's primary responsibility is to meet patients’ needs of care and to have an ethical approach. Therefore having good communication skills and an empathetic commitment makes the patient feel noticed. This is essential for the patient to feel confident with the nurse.