Syfte & forskningsfråga: Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för utvecklingen av dagens modemarknad och fenomenet “fast fashion” genom att analysera och undersöka trenders uppkomst, hur trender anammas av konsumenter samt konsumenters inverkan på modebranschen. Uppsatsens forskningsfråga formulerades med uppsatsens syfte i åtanke och frågan blev följande: Vad är karaktäristiskt för dagens modemarknad och vilken betydelse har konceptet “fast fashion” för marknadens utveckling? Metod: Vår uppsats är baserad på en kvalitativ forskningsmetod då vi önskade att få en djupare förståelse kring det valda forskningsämnet. Vidare kom uppsatsen att få en abduktiv karaktär då vi haft ett växelspel mellan vald teori och empiri. För att vidare få en bredare syn på forskningsområdet valde vi att variera oss i vårt urval av respondenter och intervjuade därför 7 respondenter med olika positioner inom modebranschen. Slutsatser: I uppsatsens analys har vi kunnat se ett mönster där vår valda teori i stor utsträckning stämmer överens med vår empiriska insamling. I vår studie framkom det även att trender är både komplexa och svåra att specificera samt att de både kan pågå under en kortare samt längre tid. Vidare visade det sig att konsumenter idag har en stor påverkan på modebranschen, där de mångt och mycket kan ses som trendsättare. Fast fashion är ett koncept som har bidragit till snabba trendväxlingar på marknaden och via vår studie framkom det att konsumenters syn på fast fashion har förändrats, och att de numera önskar ett lugnare tempo.

Inom modebranschen växer konkurrensen sig allt större och fler modeföretag satsar på fast fashion som konkurrensstrategi. Konsumenterna har idag ett starkare modeintresse än någonsin vilket gör att företagen genom korta ledtider kan ta fram moderiktiga produkter till ett lågt pris för att tillfredsställa konsumenternas efterfråga. Den ökade konkurrensen gör att det blir viktigare för modeföretagen att samspela med sina olika attribut för att skapa en stark position på marknaden. Företagets tjänster har blivit ett av de omdiskuterade attributen. Där modebutiker bör satsa på att förbättra sin servicekvalitet genom att ge en högre nivå i sitt kundbemötande för att öka kundlojaliteten och konkurrenskraften. Enligt en mystery shopper undersökning av Nylund (2012) visade det sig att många butiker inte uppfyllde en godkänd och acceptabel servicenivå. En av de butiker som uppmärksammades ha en låg nivå i sitt kundbemötande var Gina Tricot.Med bakgrund till mystery shopper undersökningen har vi fått i uppdrag av Gina Tricots huvudkontor i Borås att studera vad kunderna vill ha i ett kundbemötande för fast fashion butiken Gina Tricot. För att undersöka vad kunderna efterfrågar har en kvantitativ studie genomförts i form av en enkätundersökning. Mätinstrumentet SERVQUAL används för att mäta ett företags servicekvalitet och har varit ett hjälpmedel i vår studie. Undersökningen utfördes utanför fyra utvalda Gina Tricot butiker i Borås och Göteborg där ett urval på 200 personer tillfrågades att delta i undersökningen. Datorprogrammet SPSS har använts för att presentera vårt resultat. Undersökningen visar utifrån analysen att det är viktigt för kunden att bli uppmärksammad och att personalen ska visa ett högt engagemang när kunden får hjälp av personalen. Resultatet visar även att personalens produktkunskap är av betydelse för kunden. Utifrån resultatet ser vi att kunderna tycker det är viktigt med service i en fast fashion butik. Undersökningen har hjälpt oss att ta fram viktiga grundparametrar i kundbemötandet för fast fashion butiken Gina Tricot.

Syfte: För att göra det mer attraktivt att använda cykeln som transportmedel har flertalet städer uppgraderat till snabba cykelstråk. Ett snabbt cykelstråk tillåter cyklister att färdas på ett snabbt sätt på grund av utformningens kvaliteter. Flertalet undersökningar pekar på det snabba cykelstråkets inverkan att använda cykeln i större utsträckning. Målet med arbetet är utreda ett snabbt cykelstråk längs Vätterns södra strand enligt Jönköpings kommuns mål och med hänsyn till cyklisters preferenser. För att uppnå målet utformas ett förslag till hur ett snabbt cykelstråk kan se ut, målet bryts ned i tre frågeställningar:   <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="14" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur kan ett snabbt cykelstråk bidra till att uppfylla Jönköpings kommuns mål att öka cykeltrafiken till och från centrum?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="14" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Vad efterfrågar cyklister vid utformningen av ett snabbt cykelstråk?  Hur kan en gynnsam utformning av ett snabbt cykelstråk se ut enligt cyklisters preferenser med hänsyn till Jönköpings kommuns förutsättningar?  Metod: För att besvara det uppsatta målet görs en fallstudie i Jönköpings kommun genom intervju och dokumentanalys. För att lokalisera cyklisters preferenser görs en surveyundersökning med hjälp av en enkätundersökning. Genomgående i arbetet görs litteraturstudier för att i resultatdelen utforma ett förslag av ett snabbt cykelstråk längs Vätterns södra strand.   Resultat: Resultatet av frågeställning 1 visar att Jönköpings kommuns mål om ökad cykeltrafik i stort sett redan är uppnått. Intervjun visar cykelfrågans komplexitet och vikten av att koppla samma stadsdelar för en ökad mängd cykeltrafik.   Frågeställning 2 visar att cyklister föredrar ett sammanhängande vägnät medan fotgängare främst prioriterar säkerheten mot korsande biltrafik vad gäller utformningen av en cykelväg. Kvaliteterna som är prioriterade av cyklister och fotgängare bidrar till en ökad mängd cykeltrafik.   Frågeställning 3 visar utformningsförslag på kritiska punkter längs Vätterns södra strand efter analys av insamlad empiri och teoretiskt ramverk.   Konsekvenser: Slutsatserna kring utredningen visar att ett snabbt cykelstråk bidrar till fler cyklister på en koncentrerad plats, men att det totala antalet cyklister troligtvis inte ökar markant. Färdvägen Jönköping – Huskvarna anses ha störst potential. För att få en mer utförlig uppfattning om det snabba cykelstråkets påverkan rekommenderas att de ekonomiska aspekterna beaktas.  Begränsningar: Placeringen av det snabba cykelstråket som undersöks i arbetet är bestämd längs Vätterns södra strand, mellan Bankeryd och Huskvarna. De ekonomiska faktorerna och tekniska detaljer omfattas inte i undersökningen. / Purpose: In order to make it more attractive to use the bike as a means of transport, several cities have upgraded their bicycle tracks to bicycle highways. A bicycle highway allows cyclists to travel fast due to the qualities of the design. Several studies shows the impact of the bicycle highway considering a higher rate of bicycle usage. The aim of the thesis is to investigate a bicycle highway along the south beach of Vättern and its impact according to the objectives set by the municipality of Jönköping. A design proposal is thereafter being made, according to cyclists´ preferences and the objectives and conditions of the municipality of Jönköping, broken down into three issues:  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="22" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">How can a bicycle highway contribute to Jönköping municipality’s objective of increasing bicycle traffic to and from the city centre?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="22" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">What do cyclists demand for the design of a bicycle highway?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="22" data-aria-posinset="3" data-aria-level="1">How can a favourable design of a bicycle highway look according to cyclists’ preferences in consideration of the conditions of Jönköping municipality?  Method: In order to answer the aim of the thesis, a case study is being conducted in Jönköping municipality through interview and document analysis. In order to locate cyclists’ preferences, a survey is conducted using a poll. Throughout the process, literature studies are being made in order to formulate a design proposal of a bicycle highway along the south beach of Vättern.  Findings: The result of question 1 shows that Jönköping municipality’s goal of increased bicycle traffic already has been achieved. The interview shows the complexity of the bicycle issue and the importance of connecting districts in order to increase the bicycle traffic.   Question 2 shows that cyclists prefer a cohesive road network, while pedestrians prioritize the safety against road crossing traffic in terms of the design of a cycle path. The qualities that are prioritized by the users contribute to an increased amount of the bicycle traffic.  Question 3 presents design proposals at critical places along the south beach of Vättern, where improvements should be made regarding the required standard for the bicycle highway. The improvements are results of analysis of collected empirical and theoretical framework.   Implications: The conclusion of the investigation shows that a bicycle highway contributes to more cyclists in a concentrated location, but the total amount of cyclists is unlikely to increase significantly. The route Jönköping – Huskvarna is considered to have the biggest potential. In order to get a more detailed view of the impact of the bicycle highway, the economic aspects are recommended as a main area for future studies.  Limitations: The location of the bicycle highway investigated in this report is set to the south beach of Vättern, between Bankeryd and Huskvarna. The economic factors and technical details are not included in the investigation.

Globala virtuella team är arbetsgrupper som jobbar mot gemensamma mål och där merparten av kommunikationen sker virtuellt. Dessa team kännetecknas av att förtroende är viktigt för att de ska fungera effektivt och att de ofta används för att utbyta kunskap. Uppsatsen utforskar hur förtroende och kunskapsutbyte förhåller sig till varandra i globala virtuella team. För att genomföra det har olika konceptualiseringar av förtroende och kunskapsutbyte studerats: generellt förtroende och snabbt förtroende samt uttrycklig kunskap och tyst kunskap. Detta har studerats genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter som ingår i globala virtuella team. Resultatet i studien indikerar att generellt förtroende och kunskapsutbyte har stor betydelse för varandra. Vidare indikerar resultatet att snabbt förtroende har betydelse för i vilken utsträckning kunskapsutbyte delas och att det finns betydande svårigheter att dela tyst kunskap i globala virtuella team, vilket kan leda till bristande generellt förtroende.

During the last decade, there has been a progressive shift towards a more modularized and distributive way of developing software to faster react to the changing environment, with the use of Microservices. This has forced companies to adjust their software organization in order to utilize the full capabilities of microservices. However, this process is no easy task. The way teams are formed, their size, communication methods, and the level of freedom they have to innovate can highly impact the code produced. Furthermore, there is, however, during the time of this research, still very limited qualitative research on how the companies work with autonomy and how this affects the transferring of knowledge within the company. Therefore, the purpose of this study was from an industrial perspective to investigate how fast-growing companies work with microservices on an organizational level and how team autonomy affects knowledge sharing within the organization. In order to achieve this purpose a multi-case study was conducted across 9 different companies. The result shows that companies are trying to achieve as much team autonomy as possible by forming self-manage cross-functional teams. However, autonomy needs to be balanced with the challenges that arise from growing fast. This can force the company to move to a functional team. In order to compensate for this lack of natural communication as well as improve knowledge sharing, in general, the participating companies had implemented several activities. The weekly session was one type of activity that was frequently used among companies. / Under det senaste decenniet har det skett ett progressiv skift mot ett mer modulariserat och distribuerande sätt att utveckla mjukvara för att snabbare reagera på den förändrade miljön med hjälp av Microservices. Detta har tvingat företag att anpassa sin mjukvaruorganisation för att utnyttja de fulla kapaciteten för mikroservicen. Men denna process är ingen enkel uppgift. Hur team bildas, deras storlek, kommunikationsmetoder och den frihet teamen har kan starkt påverka koden de producerar. Dessutom finns det, under tiden för detta arbete, fortfarande mycket begränsad kvalitativ forskning om hur företagen arbetar med självständiga team och hur detta påverkar kunskapsöverföring inom företaget. Därför var syftet med denna studie från ett industriellt perspektiv att undersöka hur snabbväxande företag arbetar med mikroservices på organisatorisk nivå och hur självständiga team påverkar kunskapsdelning inom organisationen. För att uppnå detta syfte genomfördes en fler-fallstudie med nio olika företag. Resultatet visar att företag försöker uppnå så självständiga team som möjligt genom att bilda självstyrande tvärfunktionella team. Självständigeten måste dock balanseras med de utmaningar som uppstår av att växa snabbt. Detta kan tvinga företaget att flytta till ett funktionellt team. För att kompensera för denna brist på naturlig kommunikation och förbättra kunskapsdelningen hade de deltagande företagen i allmänhet genomfört flera aktiviteter. Veckosessionen var en typ av aktivitet som ofta användes bland företagen.

The Covid-19 pandemic resulted in organizations rapidly shifting from physical- to virtual meetings to keep their business going. However, with this came challenges and efficiency problems that organizations were not aware of. This master thesis focuses on identifying and finding potential solutions to reduce non-value-added time in virtual meetings. This was accomplished by studying Lynk &amp; Co, a rapidly growing startup. Data was collected via a company-wide survey. The data was quantitatively analyzed using both univariate, bivariate, and multivariate methods as well as qualitatively analyzed using a thematic analysis approach. The quantitative results showed that 35,2% of the total Hours in meetings per day are hours wasted, this translates to 16% wasted hours per 8 hour work day. Additionally, the quantitative results showed that five independent variables affect the Wasted hours in virtual meetings per day. These were Hours in meetings per day, Key persons not attending the meeting, The meeting could have been replaced with an email,  Focusing on the meeting (I.e., not multitasking), and Being active in the discussions during the meeting. The qualitative results showed that the majority of the respondents highlighted either the same or similar problems and solutions regarding the virtual meeting inefficiencies. These were lack of agendas and insufficient meeting follow-ups. This concludes that the major root cause of the wasted time in virtual meetings was found to be inadequate meeting information combined with inadequate information regarding the work responsibilities of the employees. This resulted in two main recommendations for reducing non-value-added time in virtual meetings in a rapidly growing startup. These are (1) developing an internal meeting policy and (2) incorporating more detailed employee information in the virtual meeting communication software. / Covid-19 pandemin har resulterat i att organisationer har varit tvungna att börja använda virtuella möten istället för fysiska möten. Detta har inneburit utmaningar och effektivitetsproblem som inte tidigare varit kända. Det här examensarbetet ämnar att hitta potentiella förbättringar för att reducera icke-effektiv tid i virtuella möten. Detta åstadkoms genom att undersöka Lynk &amp; Co, ett snabbväxande startup. Både kvantitativ- och kvalitativ data samlades in genom en enkät som skickades ut till de anställda på Lynk &amp; Co. Vid den kvantitativa analysen användes både univariata-, bivariata- och multivariata- metoder och vid den kvalitativa analysen användes en tematisk analys. Resultatet av den kvantitativa analysen visade på att 35,2% av totala tiden i möten per dag är slösad tid, vilket representerar 16% slösad tid per 8 timmars arbetsdag. Vidare visade resultatet av den kvantitativa analysen på att det var fem variabler som påverkade slösad tid i virtuella möten per dag. Dessa var mötestimmar per dag, nyckelpersoner dök ej upp till mötet, mötet kunde ha blivit utbytt mot ett mail, fokus under mötet (I.e., inte multitaska) , och vara aktiv i diskussionerna under mötet. Resultatet av den kvalitativa analysen visade på att majoriteten av respondenterna var enade i de problem som påverkar tidsslöseri i virtuella möten. Dessa var brist på agendor och att virtuella möten hade otillräckliga uppföljningar. Slutsatsen blev därefter att den huvudsakliga rotorsaken av slösad tid i virtuella möten är brist på mötesinformation kombinerat med en brist av information gällande de anställdas arbetsansvar. Detta resulterade i två rekommendationer för att reducera slösad tid i virtuella möten i ett snabbt växande startup. Dessa är (1) skapa en intern mötespolicy och (2) inkorporera mer detaljerad information gällande de anställdas arbetsansvar i det virtuella mötesprogrammet som används inom organisationen.

The highly variable demand of fast fashion causes retailers in the industry to face large uncertainties when allocating initial inventory batches across multiple locations. Further into the selling season, inventory imbalances might arise as an effect of deviations from expected demand. To mitigate these imbalances, retailers can make use of lateral transshipments of inventory from locations with excess stock to those facing the risk of a stockout. Such transshipments require models for determining what and how much to ship as well as when to ship it. This thesis investigates how such a model can be applied on replenishment warehouse level in a fast-fashion retail setting. The research was conducted through a quantitative case study at Hennes &amp; Mauritz (H&amp;M), one of the largest fast-fashion retailers in the world. An appropriate existing transshipment model based on the concept of service level was identified and adjusted to suit the characteristics of H&amp;M. In contrast to the vast majority of models in literature, empirical probability distributions were used for dynamically modelling short-term demand. The proposed model was evaluated and found to suggest transshipments yielding significant revenue increase driven by lowered price reductions. This thesis differs from existing literature by providing a unique case-study of how a transshipment model can be applied in practice and how it performs on empirical data from one of the largest fast-fashion retailers in the world. / Den kraftigt varierande efterfrågan på snabbt mode gör att aktörer i branschen står inför stora osäkerheter vid initiala lagerallokeringar. Längre in i försäljningscykeln kan lagerobalanser uppstå till följd av avvikelser från den förväntade efterfrågan. För att hantera obalanserna kan företag flytta lager från de regioner med lageröverskott till de som i närtid riskerar att få slut i lager. Sådana flyttar kräver modeller för att avgöra vad och hur mycket som ska flyttas samt när det ska flyttas. Detta examensarbete undersöker hur en sådan modell kan appliceras inom branschen för snabbt mode. Studien genomfördes som en kvantitativ fallstudie i samarbete med Hennes &amp; Mauritz (H&amp;M), en av världens största aktörer inom snabbmodebranschen. En lämplig existerande modell som baseras på konceptet om servicenivå identifierades och anpassades efter H&amp;M:s egenskaper. Till skillnad från majoriteten av modeller i literature användes empiriska sannolikhetsfördelningar för att dynamiskt modellera kortsiktig efterfrågan. Den föreslagna modellen utvärderades och visades föreslå flyttar som genererar signifikanta intäktsökningar drivet av lägre prisnedsättningar. Denna studie skiljer sig från existerande litteratur genom sitt bidrag med en unik fallstudie av hur en modell för lagerflyttar kan appliceras i praktiken samt hur den presterar på empirisk data från en av världens största snabbmodeaktörer.

The short life cycles and highly variable demand in the fast fashion market causes various challenges in a retailer’s supply chain management processes. The essential task at hand is to provide the right product, at the right time, and at the right place. Due to this inherent difficulty, the bullwhip effect is a major issue in the fashion supply chain. To enhance customer satisfaction and increase the alignment between the supply and market place demand, companies have been pushed towards exploiting big data, supply chain analytics and AI techniques for better business decision making. One such critical but intrinsically complex decision is the development of a future apparel assortment; in particular defining its optimal breadth and depth. This thesis investigates how such AI techniques can be applied to develop a new assortment aligned with the future customer demands- and choice behavior. The research was conducted through firstly performing a qualitative case study at a fast fashion retailer. This explored the critical business decisions in the supply chain lacking AI support. The findings, revealing the assortment planning process as one such critical area, guided the second part of the thesis: a systematic literature review exploring the AI techniques used in this process in the retail - and fashion industry. An appropriate framework of planning a static apparel assortment in the fast fashion industry was developed and used as a guide throughout the study. The thesis discovered that there exists significant research in the field of applying AI techniques to generate and integrate knowledge about consumer demand- and choice behavior in the planning process of a future assortment. The main components to consider in this procedure is a) fashion forecasting, b) forecasting midterm demand, and c) forecasting product selection, incorporating the effects of substitution and complementarity at all times. This is believed to increase the alignment between supply and the marketplace demand, consequently reducing the bullwhip effect. The critical area for future research is how the discovered models are to be integrated in one singlemodel. Namely, simultaneously utilizing consumer choice behavior models and fashion forecasting to predict future demand of new items. Thus, the risk of suboptimization may be mitigated. / Modeindustrins korta produktlivscykler och högt varierande efterfrågan efter rådande trender skapar stora utmaningar i försörjningskedjan hos företag i branschen. Det essentiella målet för företagen är att tillhandahålla rätt produkt, vid rätt tidpunkt och på rätt plats. De komplexa karaktärsdragen i modeindustrin, där bland den fluktuerande efterfrågan, har gjort bullwhipeffekten till en stor utmaning i branschen. För att öka kundnöjdhet och anpassningen mellan marknadens utbud och efterfrågan har företag drivits mot utnyttjandet av big data i avsikt att förbättra kritisk affärsbeslutsfattning genom användandet av analytics och AI. Ett kritiskt ochkomplext beslut är utvecklingen av ett nytt produktsortiment, där definieringen av sortimentetsbredd och djup är särskilt viktigt. Denna uppsats undersöker hur AI-modeller kan tillämpas för att hjälpa företag inom modeindustrin i utvecklingen av nya sortiment anpassade efter kundens beräknade efterfrågan och val. Detta arbete inleddes med utförandet av en kvalitativ fallstudie hos en stor aktör verksam inom modeindustrin. Detta gjordes för att identifiera kritiska affärsbeslut i företagets försörjningskedja som saknade AI-stöd. Resultatet påvisade att sortimentsplanering var ett sådant kritiskt beslutsområde. Följaktligen utfördes en systematisk litteraturstudie i andra delen av arbetet i syfte att undersöka AI-modeller som appliceras i sortimentsplanerings-processen i såväl detaljhandeln som modebranschen. För att konceptualisera processen av att planera ett statiskt produktsortiment utvecklades ett ramverk som användes som en guide under hela arbetet. Studien visade att det finns betydande forskning inom tillämpningen av AI-modeller i syfte att planera ett optimalt sortiment efter konsumenternas efterfrågan. De huvudsakliga faktorerna att överväga innefattar prognostiseringen av efterfrågan, trender samt substitution- och komplementeffekter. Ett kritiskt område för framtida forskning är hur de upptäckta modellerna ska integreras i en enda modell som inkluderar dessa faktorer i ett tidigt såväl som sent skede av planeringen. Det som eftersträvas i en integrerad modell är att mildra risken av suboptimering som identifierats i nuvarande litteraturs angreppssätt.