The aim of this study has been to explore the different descriptions of children with school-absenteeism that has been presented in four well distributed newspapers in Sweden between 2010 and 2020. A social constructionist perspective and theories about medicalization and labeling has been used to show how written language in media has effects on how we view and work with this type of problem. For this study, 41 debate articles have been analyzed through a qualitative text analysis with focus on the linguistic, literary and substantive meaning. The result showed that the perception regarding which children that can be considered as having school absenteeism problems is changeable, since the idea of school absenteeism largely depends on whose opinion is being expressed and which perspective that dominates at the moment. A clear consequence of the psychiatric perspective dominating the (public) debate is that the holistic perspective needed to address this complex of problems is at risk of being lost. / Syftet men den här studien har varit att redogöra för de orsaker till problematisk skolfrånvaro som framkommit i Sveriges fyra största dagstidningar mellan åren 2010 och 2020. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och teorier om medikalisering och stämpling har jag belyst hur sätten det talas om ett problem påverkar hur vi ser på och arbetar med det. Empirin har bestått av 41 debattartiklar och har bearbetats utifrån en kvalitativ textanalys med fokus på den språkliga, litterära och innehållsmässiga innebörden. Resultatet har visat att uppfattningarna kring vem/vilka som har skolfrånvaroproblematik förändras och beror mycket på vem det är som uttalar sig och vilka perspektiv som dominerar. En konsekvens av att det psykiatriska perspektivet dominerar i debatten innebär att vi riskerar att det helhetsperspektiv som behövs för att förstå denna komplexa problematik hamnar i skymundan.

Men and women have been represented in different ways in media for a long time. Images and visual documents are important tools for companies in marketing so that they can convey their messages in the most desirable and presentable way possible (Ekström, Ottosson & Parment 2017). Events are considered to be an effective communication tool (Jutbring 2016)and more events have begun to work with social issues. One of Sweden's largest festivals, Way Out West works extensively with ecological sustainability, but lately they have started to focus more on equality as well (Luger 2020).The purpose of the study is to analyze how the Way Out West festival represents women and men in their figurative marketing of a selection of this year's lineup of artists. To answer the purpose, two research questions have been developed and the authors have analyzed the images with the help of scientific articles and a qualitative study. It is a semiotic image analysis that is based on representation theory, where stereotypes, idealization and face-ism are used as analysis tools. The study is supplemented by an interview, with PR and marketing manager for Way Out West, who provided background information to the study. The result of the study shows that there are both differences and similarities in how female and male artists are represented in Way Out West’s figurative marketing. All images are interpreted based on the prevailing cultural norms where stereotypes, idealization and faceism contribute to how the viewer interprets the message with the image. The representation of women and men are asymmetrical and Way Out West has a great responsibility in portraying the festival's artists as the social story of gender is constantly shifted and transformed (Johansson och Lalander 2013). Based on the semiotic image analysis, it can be concluded that Way Out West contributes to maintaining and changing stereotypes, idealization and face-ism when portraying their artists. The study is written in swedish. Men and women have been represented in different ways in media for a long time. Images and visual documents are important tools for companies in marketing so that they can convey their messages in the most desirable and presentable way possible (Ekström, Ottosson &Parment 2017). Events are considered to be an effective communication tool (Jutbring 2016)and more events have begun to work with social issues. One of Sweden's largest festivals, Way Out West works extensively with ecological sustainability, but lately they have started to focus more on equality as well (Luger 2020).The purpose of the study is to analyze how the Way Out West festival represents women and men in their figurative marketing of a selection of this year's lineup of artists. To answer the purpose, two research questions have been developed and the authors have analyzed the images with the help of scientific articles and a qualitative study. It is a semiotic image analysis that is based on representation theory, where stereotypes, idealization and face-is mare used as analysis tools. The study is supplemented by an interview, with PR and marketing manager for Way Out West, who provided background information to the study. The result of the study shows that there are both differences and similarities in how female and male artists are represented in Way Out West’s figurative marketing. All images are interpreted based on the prevailing cultural norms where stereotypes, idealization and faceism contribute to how the viewer interprets the message with the image. The representation of women and men are asymmetrical and Way Out West has a great responsibility in portraying the festival's artists as the social story of gender is constantly shifted and transformed (Johansson och Lalander 2013). Based on the semiotic image analysis, it can be concluded that Way Out West contributes to maintaining and changing stereotypes, idealization and face-ism when portraying their artists. The study is written in swedish. / Män och kvinnor har under en lång tid blivit representerade på olika sätt i media. Bilder och visuella dokument är viktiga redskap för företag i marknadsföring för att de ska kunna förmedla sina budskap på ett så eftersträvansvärt och presentabelt sätt som möjligt (Ekström, Ottosson & Parment 2017). Evenemang anses vara ett effektivt kommunikationsverktyg(Jutbring 2016) och fler evenemang har börjat arbeta med sociala frågor. En av Sveriges största festivaler, Way Out West, som arbetar mycket med ekologisk hållbarhet har även börjat fokusera på jämställdhet (Luger 2020).Studiens syfte är att analysera hur festivalen Way Out West representerar kvinnor och män i sin bildliga marknadsföring för ett urval av årets lineup av artister. För att besvara syftet har två forskningsfrågor tagits fram och författarna har med hjälp av vetenskapliga artiklar och en kvalitativ undersökning analyserat bilderna. Det är en semiotisk bildanalys som utgår ifrån representationsteorin där stereotyper, idealization och face-ism används som analysverktyg. Studien kompletteras med en intervju, med PR och marknadsföringsansvarig för Way Out West, som gav bakgrundsinformation till studien. Resultatet för studien påvisar att det finns både skillnader och likheter i hur kvinnliga och manliga artister representeras i Way Out West’s bildliga marknadsföring. Samtliga bilder tolkas utifrån de rådande kulturella normerna där stereotyper, idealization och face-ism bidrar till hur betraktaren tyder budskapet med bilden. Representationen av kvinnor och män är asymmetrisk och Way Out West har ett stort ansvar vid porträtteringen av festivalens artister då den sociala berättelsen gällande genus ständigt förskjuts och omskapas (Johansson & Lalander 2013). Utifrån den semiotiska bildanalysen går det alltså att dra slutsatsen att Way Out West både bidrar till att stereotyper, idealization och face-ism upprätthålls och förändrasvid porträtteringen av deras artister. Studien är skriven på svenska.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka egenskaper och beskrivningar som ingår i konstruktionen av en missbrukande förälder i fyra nordiska filmer. De studerade filmerna är Trädgårdsgatan (2017), Mig äger ingen (2013), Submarino (2010) och Svinalängorna (2010). Syftet med studien är även att undersöka hur framställningen av familjemedlemmars reaktioner på missbruket i filmerna bidrar till konstruktionen av den missbrukande föräldern. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och använder narrativ metod. Två centrala teoretiska begrepp som används är normalitet och avvikelse för att analysera hur förälderns föräldraskap konstrueras som antingen normalt eller avvikande. Eftersom narrativ metod används analyseras filmerna som berättelser, mer specifikt berättelser om familjer. I studien har vi funnit att den missbrukande föräldern konstrueras genom önskvärda respektive avvikande egenskaper. I analysen har vi utifrån nyckelscener och nyckelcitat synliggjort de fem mest utmärkande egenskaperna som föräldern tillskrivits genom filmernas berättelser. Dessa är att vara socialt utsatt, ansvarslös, kontrollös, medveten (kring det som avviker) och känslomässigt nära till sitt barn. Egenskaperna har sorterats efter fem teman och under dessa har vi analyserat varje tillskriven egenskap och hur de bidrar till konstruktionen av den missbrukande föräldern i de studerade filmerna. Sammantaget visar vår studie att det är en viss stereotypisk bild av en förälder som förmedlas, men även en komplex sådan. Vår förhoppning med studien är att skapa medvetenhet kring hur film kan framställa, producera och reproducera vissa stereotypa bilder eller föreställningar för ett fenomen, som i detta fall är ett föräldraskap i missbruk.

Syftet med arbetsstudien är att utforska och få en bredare syn på hur barns perspektiv beaktas och värderas, samt hur barns delaktighet hanteras av en LSS-handläggare utifrån ens upplevelser och erfarenheter. Det empiriska materialet har erhållits genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där urvalet består av sex LSS-biståndshandläggare från tre olika kommuner i Sverige. Resultaten visar att dessa deltagande LSS-biståndshandläggarna är medvetna om sina skyldigheter att använda barnperspektiv i sina arbeten. Men att tolkningen och definitionen av barnperspektiven varierar mellan samtliga deltagare. Resultaten visade även att implementeringen av barnkonventionen har trappats upp hos kommun A, medan hos andra kommuner har man inte framkommit lika långt. Resultaten visar också att det finns ett antal olika tillvägagångssätt för en biståndshandläggare inom LSS att genom sitt arbete kunna befrämja barns delaktighet genom exempelvis miljö, dokumentation, möten och kommunikation. Dessutom visar studien att det finns ett visst antal utmaningar som har påverkat barns delaktighet och hindrat barnen till att komma till tals. Dessa resultat kategoriseras under rubriken Brist på kunskap och kommunikationshjälpmedel gällande dialog och samtal med barn med funktionsnedsättning. Resultaten visar även att det finns ett enormt intresse och en stor vilja hos studiedeltagarna att avlägsna en del av dessa hinder. Nuläget kräver därför nya arbetsmetoder och specialiserade utbildningar som kan möjliggöra för LSS-handläggarna att vidareutveckla arbetet med barnperspektiven för att ännu bättre kunna implementera barnkonventionen. / The aim of the work study is to investigate and gain a wider view of how children's perspectives are considered and appreciated and how children's participation is handled by the LSS administrator based on their own experiences and encounters. The empirical material was obtained by a qualitative method with partially structured interviews in which the sample consisted of six LSS development aid officials from three different municipalities in Sweden. The results showed that LSS development aid workers participating in the program are aware of their responsibilities to use the child's perspective in their work. But that the interpretation and definition of a child's perspective differs among all participants. The results also showed that the implementation of the Convention on the Rights of the Child was accelerated in municipality A, while in other municipalities it has not progressed as far. The results also show that there are several different approaches for a development assistance officer within LSS to be able to promote children's participation through, for example, the environment, documentation, meetings, and communication. In addition, the study shows that there are a few challenges that have affected children's participation and prevented children from speaking out. These results are categorized under the heading Lack of knowledge and communication aids regarding dialogue and conversations with children with disabilities. The results also show that there is an enormous interest and a great willingness among the study participants to remove some of these obstacles. The current situation therefore requires new working methods and specialized training that can enable the LSS administrators to further develop the work with the child perspective to be able to implement the children's convention even better.

The aim of this study was to examine how professionals, in the field of social work, perceive and describes the phenomenon sex as a way to self-harm. By taking note of how professionals describes the meaning of the phenomenon and its function and examine their beliefs about gender differences, we wish to, with the help of selected theories, seek understanding of the phenomenon.   In our research for previous studies, we noticed the lack of scientific research, which made us curious about the phenomenon and wanted to seek for a better understanding. The study was conducted through a qualitative method based on a survey constituted by open questions. The survey was filled by different professionals that are working in the field of social work.   The conclusion of our study shows that the phenomenon is very complex and there are many different causes and aims to self-harm by using sex. The study also showed that the professionals that participated in this study had some beliefs about gender differences linked to the phenomenon.

<p>Migrationsverket is Sweden’s central government authority for alien affairs. It is responsible for permits for people visiting and settling in Sweden, and for the asylum process. Migrationsverket consists of five divisions, Visas, Work Permits and Residence Permits is one of these divisions. The employees in this division mainly work with interviewing the applicants and the referees, and with lengthening residence permits.</p><p>This study is about organizational identity, which can be described as the beliefs, thoughts and emotions the employees have about their organization. The employee’s perspective serve as a starting point in our discussion, and this is because of the purpose of our study. The purpose is to illustrate and interpret the organizational identity at Migrationsverket.</p><p>In our study we use a qualitative method, and perform ten unstructured interviews. We use the abductive approach, which is characterized by a mutual influence of theory and empirical investigation. We see reality as a social construction, and the hermeneutic approach has influenced our work with this study.</p><p>A sense of belonging and mutual feelings is a part of organizational identity, and this is why we illustrate both the individual and the group. We also describe the importance of social constructions as a part of organizational identity. The central part of this study is the beliefs, thoughts and emotions the employees have about their organization. The employees at Migrationsverket see the interaction with people as a central part of their work, and they point out the delightful solidarity within the division. The big problem, however, is the enormous work load, which prolongs the processing time for applications. For the employees this means that they feel frustration in their work.</p><p>We see humanity, responsibility, belonging, and frustration as the four differential characteristics at the division. Humanity is foremost seen as a part of the interaction with the applicants but also in the relations between the employees. Responsibility is, as we see it, an element in humanity. This because of the humanity the employees feel towards the applicants. The sense of belonging is expressed through the identification the employees have with each other and with the organization. The frustration has its foundation in the work load that exists in the division.</p> / <p>Migrationsverket är den centrala utlänningsmyndigheten i Sverige. De ansvarar bland annat för visum för besök, tillstånd när en person vill bosätta sig i Sverige och handläggande av asylärenden. Migrationsverket är uppdelat i fem verksamhetsområden och Besök och bosättning är en av dessa. Medarbetarna inom detta verksamhetsområde arbetar främst med seriositetsintervjuer och förlängningar av uppehållstillstånd.</p><p>Uppsatsen handlar om organisationsidentitet, som kan beskrivas som medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om den organisation de är medlemmar i. Vi utgår från medarbetarnas perspektiv, och detta har sin grund i vårt syfte som handlar om att belysa och tolka organisationsidentiteten på Migrationsverket.</p><p>Vi använder en kvalitativ metod och genomför tio ostrukturerade djupintervjuer. Vi har den abduktiva ansatsen som utgångspunkt, och den kännetecknas av att teori och empiri ömsesidigt påverkar varandra i tolkningsprocessen. Vi ser verkligheten som en social konstruktion och hermeneutiken har influerat oss i vårt arbete.</p><p>Tillhörighet och gemensamma känslor är en del av organisationsidentiteten, så vi belyser både individen och gruppen, samt den betydelse sociala konstruktioner har på organisationsidentiteten. Det centrala i uppsatsen är medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om organisationen. Medarbetarna på Migrationsverket ser mötet med människor som en central del i arbetet och de framhåller den härliga sammanhållningen på enheten. Det som ses som det stora problemet är arbetsbelastningen, vilket leder till att handläggningstiderna ökar och för medarbetarna innebär detta att de känner frustration i sitt arbete.</p><p>Vi tolkar humanitet, responsibilitet, tillhörighet och frustration som de utmärkande karakteristika på tillståndsenheten. Humaniteten visar sig främst mot de sökande men även mellan medarbetarna på tillståndsenheten. Responsibiliteten är en del av humaniteten då den kommer ur den medmänsklighet medarbetarna känner mot de sökande. Tillhörigheten finns bland annat i medarbetarnas identifiering med varandra och organisationen. Frustrationen kommer från den höga arbetsbelastning som råder på tillståndsenheten.</p>

<p>Bakgrund: I konkurrens om morgondagens konsument kommer sannolikt materiella värden inte räcka till. Företag måste också kunna erbjuda immateriella värden genom upplevelser. Ett sätt att göra detta är via produktens design. Den företagsekonomiska relevansen understyrks ytterligare av det faktum att lite forskning finns kring immateriellt värdeskapande och design. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med förståelse för hur design kan tillföra immateriella värden till en produkt. </p><p>Genomförande: Initialt konstruerades en begreppsapparat, ur teori från vitt skilda discipliner, som sedan genom tolkning av en rad intervjuer med relevanta aktörer utvecklades. </p><p>Resultat: De immateriella värden som tillförs en möbel genom design kan förstås med hjälp av två huvudkategorier: estetiskt och socialt värde. Dessa värdens tillblivelse kan i huvudsak förstås som en social konstruktion uppburen av en rad aktörer i en värdekonfiguration. En historia konstrueras och ger möbeln ett värde. Kunskap har central betydelse för konsumentens/nyttjarens värdeupplevelse. Resultatet torde ha stor generalitet i form av dess språkbildande karaktär.</p> / <p>Background: In the competition for the consumer of tomorrow it is not likely going to be enough to deliver material value. Companies will have to offer immaterial values through experiences. One way of doing this is by the design of the product. The relevance is emphasised further as there is little research available regarding immaterial value creation and design. </p><p>Purpose: The purpose of the thesis is to contribute with understanding for how design can add immaterial value to a product. </p><p>Research method: Initially a number of concepts were constructed out of theories originating in widely different theoretical fields. These concept were then evolved by interpretation of a number of interviews with relevant actors. </p><p>Result: The immaterial values that are added to a piece of furniture by design can be understood with the help of main categories: aesthetic and social value. The creationof these values can to a large extent be understood in the terms of a social construction carried by a number of actors in a value configuration. A story is constructed which give the piece of furniture value. Knowledge is of great importance for the value appreciation of the consumer/user. The result should have great generality as it is of a concept creation quality.</p>

Bakgrund: I konkurrens om morgondagens konsument kommer sannolikt materiella värden inte räcka till. Företag måste också kunna erbjuda immateriella värden genom upplevelser. Ett sätt att göra detta är via produktens design. Den företagsekonomiska relevansen understyrks ytterligare av det faktum att lite forskning finns kring immateriellt värdeskapande och design. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med förståelse för hur design kan tillföra immateriella värden till en produkt. Genomförande: Initialt konstruerades en begreppsapparat, ur teori från vitt skilda discipliner, som sedan genom tolkning av en rad intervjuer med relevanta aktörer utvecklades. Resultat: De immateriella värden som tillförs en möbel genom design kan förstås med hjälp av två huvudkategorier: estetiskt och socialt värde. Dessa värdens tillblivelse kan i huvudsak förstås som en social konstruktion uppburen av en rad aktörer i en värdekonfiguration. En historia konstrueras och ger möbeln ett värde. Kunskap har central betydelse för konsumentens/nyttjarens värdeupplevelse. Resultatet torde ha stor generalitet i form av dess språkbildande karaktär. / Background: In the competition for the consumer of tomorrow it is not likely going to be enough to deliver material value. Companies will have to offer immaterial values through experiences. One way of doing this is by the design of the product. The relevance is emphasised further as there is little research available regarding immaterial value creation and design. Purpose: The purpose of the thesis is to contribute with understanding for how design can add immaterial value to a product. Research method: Initially a number of concepts were constructed out of theories originating in widely different theoretical fields. These concept were then evolved by interpretation of a number of interviews with relevant actors. Result: The immaterial values that are added to a piece of furniture by design can be understood with the help of main categories: aesthetic and social value. The creationof these values can to a large extent be understood in the terms of a social construction carried by a number of actors in a value configuration. A story is constructed which give the piece of furniture value. Knowledge is of great importance for the value appreciation of the consumer/user. The result should have great generality as it is of a concept creation quality.

Migrationsverket is Sweden’s central government authority for alien affairs. It is responsible for permits for people visiting and settling in Sweden, and for the asylum process. Migrationsverket consists of five divisions, Visas, Work Permits and Residence Permits is one of these divisions. The employees in this division mainly work with interviewing the applicants and the referees, and with lengthening residence permits. This study is about organizational identity, which can be described as the beliefs, thoughts and emotions the employees have about their organization. The employee’s perspective serve as a starting point in our discussion, and this is because of the purpose of our study. The purpose is to illustrate and interpret the organizational identity at Migrationsverket. In our study we use a qualitative method, and perform ten unstructured interviews. We use the abductive approach, which is characterized by a mutual influence of theory and empirical investigation. We see reality as a social construction, and the hermeneutic approach has influenced our work with this study. A sense of belonging and mutual feelings is a part of organizational identity, and this is why we illustrate both the individual and the group. We also describe the importance of social constructions as a part of organizational identity. The central part of this study is the beliefs, thoughts and emotions the employees have about their organization. The employees at Migrationsverket see the interaction with people as a central part of their work, and they point out the delightful solidarity within the division. The big problem, however, is the enormous work load, which prolongs the processing time for applications. For the employees this means that they feel frustration in their work. We see humanity, responsibility, belonging, and frustration as the four differential characteristics at the division. Humanity is foremost seen as a part of the interaction with the applicants but also in the relations between the employees. Responsibility is, as we see it, an element in humanity. This because of the humanity the employees feel towards the applicants. The sense of belonging is expressed through the identification the employees have with each other and with the organization. The frustration has its foundation in the work load that exists in the division. / Migrationsverket är den centrala utlänningsmyndigheten i Sverige. De ansvarar bland annat för visum för besök, tillstånd när en person vill bosätta sig i Sverige och handläggande av asylärenden. Migrationsverket är uppdelat i fem verksamhetsområden och Besök och bosättning är en av dessa. Medarbetarna inom detta verksamhetsområde arbetar främst med seriositetsintervjuer och förlängningar av uppehållstillstånd. Uppsatsen handlar om organisationsidentitet, som kan beskrivas som medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om den organisation de är medlemmar i. Vi utgår från medarbetarnas perspektiv, och detta har sin grund i vårt syfte som handlar om att belysa och tolka organisationsidentiteten på Migrationsverket. Vi använder en kvalitativ metod och genomför tio ostrukturerade djupintervjuer. Vi har den abduktiva ansatsen som utgångspunkt, och den kännetecknas av att teori och empiri ömsesidigt påverkar varandra i tolkningsprocessen. Vi ser verkligheten som en social konstruktion och hermeneutiken har influerat oss i vårt arbete. Tillhörighet och gemensamma känslor är en del av organisationsidentiteten, så vi belyser både individen och gruppen, samt den betydelse sociala konstruktioner har på organisationsidentiteten. Det centrala i uppsatsen är medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om organisationen. Medarbetarna på Migrationsverket ser mötet med människor som en central del i arbetet och de framhåller den härliga sammanhållningen på enheten. Det som ses som det stora problemet är arbetsbelastningen, vilket leder till att handläggningstiderna ökar och för medarbetarna innebär detta att de känner frustration i sitt arbete. Vi tolkar humanitet, responsibilitet, tillhörighet och frustration som de utmärkande karakteristika på tillståndsenheten. Humaniteten visar sig främst mot de sökande men även mellan medarbetarna på tillståndsenheten. Responsibiliteten är en del av humaniteten då den kommer ur den medmänsklighet medarbetarna känner mot de sökande. Tillhörigheten finns bland annat i medarbetarnas identifiering med varandra och organisationen. Frustrationen kommer från den höga arbetsbelastning som råder på tillståndsenheten.

The aim of this study is to create a deeper understanding of the disease known as eating disorder. The study is based on four autobiographies written by individuals who themselves have been affected by eating disorders. These stories have been studied using a narrative approach. To achieve the purpose, the study is focused on what participants describe as the factors underlying the onset of the disease, the factors that participants describe maintained their eating disorders, as well as what is described to be the factors responsible for their recovery. By my interpretation of the stories, I have been able to identify common factors that all participants describe to be influential in their disease course. The common factors that have been identified are relationships, expectations and emotions. The result shows that it is possible to see a variation in how these factors have influenced the participants' disease course. The variety of how these factors have influenced suggests that each individual's care is unique. The results have been analyzed by using the theory of social construction.