No description available.

I vår studie avser vi söka svar på vilken roll skolan spelar som socialt rum för ungdomars identitets- och meningsskapande. Det är en sociologisk studie där vi mer precist belyser den betydelse olika platser i skolan har för eleverna. Vi studerar även hur elever umgås, vilka man rör sig med och varför. Studien har ett betonat vardagsperspektiv, där vi vill studera vanliga ungdomar i sin vardag i skolan. Som analysinstrument använder vi oss av den franske sociologen Michel Maffesolis teori om neo-stammar. Genom framförallt samtalsintervjuer, men också genom observationer som komplement, plockade vi fram det material som kom att ligga till grund för vår analys och våra slutsatser. Vi kan konstatera att våra skolungdomars umgänge är dynamiskt och flexibelt. Det är genom viljan att vara tillsammans som det uppstår en gemensam identitet snarare än att de gör aktiva och reflexiva val. Vidare spelar platser som delas av andra en stor roll i deras uppfattning om sig själva.

The Thesis focuses on the interaction between newly arrived parents and teachers at a Swedish preschool. The purpose of it is to show that much of the relationship between preschool teachers and children of parents with a foreign origin and preschool teachers and parents with a foreign origin is based on old ideas, approaches, and philosophies that have their roots in colonial way of thinking, and to increase understanding of how newly arrived parents look at the Swedish school and the Swedish society in general. The idea that races are a storehouse of folk groups ' and individuals ' original identity and nature, as well as the idea of "essence" and "races’ characteristic appearances", have left deep traces in the Western way of thinking. Research takes an active and critical approach in how cooperation and communication between different teachers at Swedish preschool and newly arrived parents does work. Fanon's ideas on post-colonial theory, Bordieu’s social constructivism and the theory of three capital that an individual can possess as well as a feminist theory has been used as a tool to explain the conscious and unconscious beliefs that teachers may have about newly arrived parents.The qualitative surveys were conducted on two different preschools in Malmö’s urban areas which had experience of reception of newly arrived children and their parents. It has been shown that persons with lower education are usually the one who stand for the "post-colonial spray". Preschools, which have an experience of working with newly arrived children and also have teachers that is better equipped for such challenges gets better away with the usual performances as preschools linked to social constructivism and post-colonial theory.

Elevers delatagande och beteenden under matematiklektioner kan bero på många olika saker. Tidigare forskning säger att det är viktigt att kunna se målen eleverna har för att kunna förklara deras beteenden.Denna undersökning fokuserar på olika outtalade och uttalade sociala mål och huruvida de kommer i konflikt med andra mer prestationsrelaterade mål. Utgångspunkten har därför varit att försöka identifiera dessa mål.Undersökningen består av tio intervjuer med elever och två observationer av matematiklektioner.Resultatet visar att en elev ofta har flera olika mål att uppnå och att dessa lätt hamnar i konflikt med varandra. Det är ofta de sociala målen som tar över och låter prestationsmål komma i andra hand.

Jämställdhet är ett begrepp som ständigt debatteras. Jämställdhetsdiskursen är närvarande i familj och skola, såväl som på arbetsplatser och inte minst på den politiska arenan. Trots att ojämlika könsstrukturer lyfts fram i samhället idag finns problemen kvar, och det kön vi har påverkar till stor del hur vi lever våra liv. Denna studie fokuserar på jämställdhet i familjen, med syftet att beskriva hur jämställdheten ser ut i par där minst den ena parten studerar vid Malmö högskola. Syftet är vidare att beskriva huruvida föräldraskap påverkar graden av jämställdhet hos dessa par, samt huruvida arbetsdelning och inflytande över beslut fördelas könstraditionellt eller könsneutralt inom paren. De huvudfrågeställningar som denna studie utgår ifrån är; Hur ser jämställdheten ut i par där minst den ena av parterna i förhållandet studerar vid Malmö högskola? Påverkar föräldraskap graden av jämställdhet i de studerade förhållandena? Är arbetsfördelningen i de studerade paren könstraditionell eller könsneutral? Studien har genomförts med hjälp av ett frågeformulär som besvarats av 180 studenter vid Malmö högskola. Frågeformuläret fokuserar på arbetsfördelning mellan man och kvinna, samt på fördelning av inflytande över beslut som fattas i hemmet. Studien visar att kvinnor utför största delen av hushållsarbetet i såväl familjer med barn som i familjer utan barn. Studien visar även att kvinnan har störst inflytande över de beslut som fattas i hemmet. Det framkommer också att de studerade paren fördelar hushållsuppgifterna på ett könstraditionellt sätt.

"Min strategi" är en studie vars syfte är att undersöka vilka övergripande strategier, som är mest vanliga när det kommer till att undvika ett återfall i brott. Studien är baserad på en kvalitativ metod och bygger på intervjuer med fem individer vilka besitter erfarenheter av att vara kriminell. Samtliga har idag funnit en plats i samhället, distanserade från brottsliga sammanhang. Uppsatsen inkluderar även varför dessa människor slutade med kriminalitet. Studien består av fem enskilda berättelser om livet som en ung kriminell och deras relationer till familj, vänner och samhället. Det omfattar också de svårigheter i att hitta en ny plats i ett okänt sammanhang som en vuxen, och även hur dessa människor klarar av att hantera dessa svårigheter.Resultatet av studien tyder på att den övergripande strategi för att undvika ett återfall i kriminalitet, är ett återkommande eller mer en påminnande faktor av den tidpunkt då vändpunkten först uppstod. Den övergripande strategin är därmed nästan densamma som varför dessa människor först slutade med det kriminella beteendet. Genom att påminna sig själv om det förflutna samt räkna vinster och förlusterna av det kriminella beteendet, lyckas de bibehålla ett liv fritt från kriminalitet. / ”MY STRATEGY” is a study with the purpose to explore the overall strategies, of which is mostly common to avoid a relapse into crime. It’s formed by a flexible design and based on the interviews with five individuals whom possesses the experiences of being criminal. All of them have today found a place into society, distanced from criminal contexts. I will with the help by their stories find an answer to the purpose of this degree project. This essay also includes the fact of why theese people ended their criminal carrier. It comprises five individual stories about the life as a young criminal and their bonds to family, friends and society. It also embraces the difficulties in finding a new place in an unknown coherence as an adult, and also how these people manage to handle these difficulties. The result of the study applies that the overall strategy to avoid a relapse into crime, is reduplicating or a more likely, a self reminding factor from the time where the turningpoint first arose. The overall strategy is thereby almost the same as why these people first ended their criminal behaviour. By reminding themselves about the past and a recount the consequences of which they no longer want to achieve the same as they count the winnings and losses by the criminal behaviour, they manage to maintain the life of non criminal actions.

Termen cannabis används för samtliga droger som framställs ur växten Cannabis sativa, inklusive marijuana. Cannabis är, i flertalet länder, ett narkotikaklassat preparat som är ett återkommande debatt tema. Debatterna angående cannabis styrs främst utav en legalisering gällande cannabisbruk, vilket lett till att flera länder runt om i världen inlett en legaliseringsprocess av detta bruk. Cannabis är den mest brukade drogen i västvärlden trots att den generellt anses har en skadlig påverkan på individer. Denna uppsats avser att genom en litteraturstudie undersöka om det finns något samband mellan cannabisbruk och brottslighet, ett annat syfte är att undersöka hur starkt ett eventuellt samband är. Till denna uppsats har den sociala inlärningsteorin använts som teoretisk förankring. Sammanfattningsvis visar resultaten i denna uppsats att bruk av cannabis har ett samband med brottslighet men att en exakt styrka på detta samband är svårt att utläsa. Frekventa cannabisbrukare har dock ett starkt samband med brottslighet, jämfört med individer som brukar cannabis mindre frekvent. Det behövs mer kunskap gällande sambandet mellan cannabisbruk och brottslighet, inte minst angående riktningen på detta samband / The term cannabis is used for all drugs produced from the plant Cannabis sativa, including marijuana. Cannabis is, in most countries, a narcotic preparation and is a recurring debate theme. The debates regarding cannabis are primarily out of a legalization regarding cannabis use, which led to that several countries around the world launched a legalization process of this use. Cannabis is the most widely used drug in the Western world, although it is generally considered to have an adverse impact on individuals. This paper intends to use a literature review to exam whether there is any association between cannabis use and crime. Another purpose is to exam the strength of a possible relationship. In this paper, the social learning theory has been used as a theoretical foundation. In summary, the results in this paper show that the use of cannabis is associated with crime, but the exact strength of this relationship is difficult to determine. However, frequent cannabis users do have a strong association with crime, compared with individuals who use cannabis less frequently. More knowledge is needed regarding the relationship between cannabis use and crime, particularly regarding the direction of this relationship.

Denna litteraturstudie behandlar användandet av sport som medel för att bekämpa ungdomsbrottsligheten. Fyra centrala frågeställningar eller teman diskuteras. Studien försöker (1) ta reda på om det verkligen är brottsförebyggande för ungdomar att sporta och (2) ge exempel på hur det i så fall kan verkapreventivt att utöva idrotterna. Därutöver strävar studien efter att (3) identifiera sportens möjliga roll i brottspreventionen, i samhällets generella prevention men även rollen för enskilda ungdomsgrupper. Till sist undersöks (4) om det går att hitta några sporttyper som är särskilt intressanta ur brottspreventionens synvinkeleftersom begreppet sport innehåller många olikartade grenar. Resultaten visar sammanfattat att bevisen är bristande i frågan om det är preventivt för ungdomaratt delta. Samband mellan deltagande och minskande kriminalitet går att finna men det är tveksamt om det enbart kan tillskrivas sportens förtjänster. Vilka sätt sportsdeltagande kan verka brottspreventivt på har besvarats med socialabandteorin och rutinaktivitetsteorin och resultaten föreslår att sporten kan förebygga genom att hålla ungdomarna upptagna och borta från riskmiljöer ochfrestande situationer, eller genom att stärka relationerna och tillhörigheten till samhället. Sportens roll är som komplement till andra personutvecklande program – ensamt kan idrotten inte minska brottsligheten. Vidare visar studien i frågan om rollen att ungdomsgrupper som pojkar och personer från lägre klasser påverkas mer, och att man med sporten möjligtvis kan rikta in sig på sådana grupper. Inga sporttyper som är extra brottspreventiva går att urskilja helt, men det finnsmönster hur sporterna bör vara utifrån vilken målgrupp man riktar sig mot.

Problemformulering och syfte:Sociala medier har blivit en stor del i människors vardag och påverkar människors beteende gentemot varandra samt hur vi väljer att kommunicera. Föräldrarna visar upp stora delar av barnens uppväxt på sociala medier, problemet blir dock att barnen själva inte kan bestämma vad som publiceras. Studiens syfte är att undersöka sociala medieanvändares uppfattning och åsikter kring barns medverkan på sociala medier. Studien syftar till att få en djupare förståelse för hur olika grupper inom sociala medier förhåller sig till området, samt studera vilka aspekter som är relevanta för ett ansvarsfullt användande av sociala medier i samband med publicering av barn. Metod och material: För att genomföra studien valdes fokusgrupper som metod. Det utformades 3 st fokusgrupper  med 4 personer i varje grupp. Samtliga deltagare i grupperna är sociala medieanvändare, detta eftersom studien undersöker barns medverkan på sociala medier utifrån användares uppfattningar och åsikter. Utifrån studiens syfte, frågeställningar och teorier kunde intervjufrågor utformas, och stimulusmaterial visades för att stimulera samtal. Intervjumaterialet genomgick en transkribering fö att underlätta arbetet med analys och diskussionsdel.  Huvudresultat: Studiens resultat visar att diskussionen kring publicering av barn på sociala medier är komplex och kräver vidare forskning. Utifrån deltagarnas perspektiv används barn i sociala medier i syfte att kommunicera till specifika målgrupper. Barns medverkan på sociala medier kan uppfylla behovet avi genkänning och självrepresentation enligt användarna. Regler och riktlinjer ansågs viktiga för ansvarsfull publicering av barn, och individens egna etiska ansvar betonas som avgörande.

Syftet med studien är att beskriva och diskutera hur förskolor utan centralt beslutad digital lösning väljer att förmedla sin verksamhet via sociala medier. Studien är en kvalitativ studie som har genomförts genom semistrukturerade intervjuer av två förskollärare. Studien analyserar också förskolornas publicerade material på Instagram. Studien utgår från ett multimodalt så väl som ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med syftet att få syn på hur respektive förskola konstruerar sin verksamhet via sociala mediet Instagram. Vad som lyfts fram i publikationerna och vad som hamnar i bakgrunden. I resultatet framträdde fem teman som tillsammans visar på konstruktionen av sociala medier i förskolorna som ingår i studien. Resultatet visade utifrån de framträdande teman att förskolorna utgår från samma syfte och förhållningsregler när det gäller publikationerna. Publikationerna visar i huvudsak barnens lärprocesser och verktyget Instagram används i samverkan med vårdnadshavare och som stöd för barnens återberättande.