The computer today is an essential worktool for students. It is used during lectures, exercises and private studying. Notifications from the computer are very relevant as the area of use is expanding and developed constantly. Students are easily distracted during studies and procrastination is a recurring theme. Social media on both mobiles and tablets has proved to be a cause of distraction and stress during education. The aim of the study is to  answer the question "How do notifications from the computer affect the concentration of the students when studying?". To answer this question, the students have received notifications from two social media, Facebook and Slack, for a week. They have then used an application called "RescueTime" to log how much time they have spent on Facebook and Slack. The week after, the same group of students has been studying without having any notifications. They have then submitted the time they have spent on Facebook and Slack with "RescueTime". After each week, students have answered questions. The questions were partly about the time they spent on Facebook and Slack during their study work and, secondly, how productive or distracted they felt during the week. The result showed that more time was spent on Facebook and Slack during lectures the week with notifications. The notifications had an impact on how often the participants were on Facebook and Slack during lectures. According to the answers from the questions, the perceived feeling of the test subjects was that they were most disturbed by the notifications during their private studying. The participants, on the other hand, felt that the week without notifications felt less distracting as notifications did not interfere with their concentration. This shows that notifications and distraction have a connection. Although the participants in the survey did not enter the social media when they received notifications, the participants became distracted. This was also true when the participants received notifications they felt were irrelevant. This caused several short breaks and the participants thus had no continuity at work. / Datorn idag är ett essentiellt arbetsverktyg för studenter. Den används under föreläsningar, övningar och under eget arbete. Notifikationer från datorn är mycket aktuella då notifikationers användningsområde utvidgas och utvecklas konstant. Studenter blir lätt distraherade under studier och prokrastinering är ett återkommande tema. Sociala medier på både mobiler och surfplattor har visat sig vara anledning för distraktion och stress under undervisning. Undersökningen har därför som syfte att besvara frågan “Hur påverkar notifikationer från datorn studenters koncentration när de studerar?”. För att besvara denna fråga har studenter haft påslagna notifikationer från två sociala medier, Facebook och Slack, under en vecka. De har då använt en applikation som heter “RescueTime” för att logga hur mycket tid de har varit inne på Facebook och Slack. Veckan efter har samma grupp studenter fått studera utan att ha några notifikationer påslagna och loggat tiden inne på Facebook och Slack med “RescueTime”. Efter varje vecka har studenterna fått besvara frågor. Frågorna handlade dels om tiden de varit inne på Facebook och Slack under deras studiearbete och dels om hur produktiva eller distraherade de känt sig under veckan som gått. Resultatet visade att mer tid spenderades på Facebook och Slack under föreläsningar veckan med notifikationer. Notifikationerna hade en påverkan på hur ofta deltagarna var inne på Facebook och Slack under föreläsningar. Enligt svaren på frågorna var den upplevda känslan hos testpersonerna att de var mest störda av notifikationerna under eget arbete. Deltagarna upplevde däremot att veckan utan notifikationer kändes mindre distraherande då notifikationerna inte störde deras koncentration. Detta visar att notifikationer och distraktion har ett samband. Även om deltagarna i undersökningen  inte gick in på de sociala medierna när de fick notifikationer så blev deltagarna distraherade. Detta gällde även när deltagarna fick notifikationer de kände var irrelevanta. Detta orsakade flera korta pauser och deltagarna fick därmed ingen kontinuitet i arbetet.

Den här studien undersöker hur två svenska klädföretag använder sin Facebook-profil och sitt Instagram-konto i marknadsföringssyfte. Syftet med undersökningen är att besvara frågan: I vilken utsträckning överensstämmer innehåll och form i företagens marknadsföring på Instagram och Facebook med plattformarnas tänkta användning för inlägg? Metoder som använts för att besvara problem-formuleringen är en litteraturstudie, observationer av företagens profiler samt en enkätstudie som skickades ut till företagens butikspersonal. Resultaten visar att företagen till största del följer plattformarnas riktlinjer med några undantag. Slutsatsen som kan dras ur undersökningen är att de riktlinjer som finns för de sociala medierna är mycket vaga. Vi anser att det beror på att de är relativt nya sätt för marknadsföring som behövs studeras vidare för att kunna sätta mer konkreta riktlinjer.

Sparring, Lina (2010). ”Jag är inte ”någon” utan ”bara finns””, ”I’m not ”anybody” I ”just ”exist”. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 hp, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att titta närmare på vilka slags bekräftande moment de sociala medierna, ”den virtuella verkligheten”, ger unga på gymnasiet och att ge exempel på bekräftande moment unga på gymnasiet får i sin skolvardag, ”verkligheten”. Arbete bygger på en fältstudie av en elevs vardag i ”verkligheten” och i den ”virtuella verkligheten”. Fältstudien består av fotoobservationer, informantens egna reflektioner och Facebook-uppdateringar . Dessutom består studien av en skriftlig intervju med informanten för att ytterligare ringa in studiens syfte. Resultatet är därefter analyserat genom en litteraturbaserad teoriram.Resultatet utvisar vad en elev på gymnasiet under en skoldag upplever sig få ut i form av olika slags bekräftande moment i relation till ”verkligheten” och den ”virtuella verkligheten”. Resultatet pekar på att informanten upplever att de bekräftelsemoment som hon får från det sociala mediet Facebook syftar till att stärka hennes självkänsla, medan de bekräftande moment som hon fick i sin ”verklighet” syftade åt att stärka hennes självförtroende.

Sociala medier används mer än någonsin förr, och har utvecklats till en viktig, integrerad del utav samhället. I samband med detta har även möjligheten att utnyttja sociala medier i kombination med undervisning blivit en realitet. Utgångspunkten för vår studie är att undersöka hur en utav de mest populära sociala medierna, Facebook, upplevs i undervisningssyfte, utifrån lärarperspektivet.Syftet med vår undersökning är att granska hur väl lärare anser Facebook vara lämpligt att integrera i sin undervisning. Ett av delmålen var även att utifrån lärarnas åsikter skapa en konkret lista över risker och möjligheter kopplat till detta. Vi har därmed intervjuat sex stycken lärare på grundskole- och gymnasienivå. Resultaten är analyserade med fenomenografisk ansats.Alla lärare är överens om att det både finns risker och möjligheter med att använda Facebook i undervisningen. Bland de mest nämnda riskerna är att Facebook lätt kan bli ett distraktionsmoment för eleverna, och att det kräver tid och kunskap ifrån lärarnas sida. De vanligaste möjligheterna som framkommit är att Facebooks verktyg för kommunikation bidrar positivt till undervisningen, både socialt och praktiskt, samt dess dragningskraft, d.v.s. att information enklare når ut till eleverna. Utöver detta är det en risk att Facebook konkurrerar med skolans lärplattform, vilket man måste acceptera, eftersom lärplattformen fortfarande bidrar med administrativa verktyg som Facebook i dagens läge inte kan ersätta.

Nya siffror från Skolverket visar att det aldrig tidigare gått så många barn i förskolan som nu. Idag är det nästan 490 000 barn inskrivna i förskolan, det är en ökning med 138 000 barn på tio år (Skolverket, 2014). Den genomsnittliga gruppstorleken och personaltätheten är oförändrad (a.a.). När Läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 skrevs in i skollagen 1 juli 2011 ställdes det högre krav på förskolläraren.Med det här som ingångsvinkel var syftet med vår studie att synliggöra förskollärarnas arbete med barn i behov av stöd. Denna studie kommer att belysa pedagogernas insatser och då främst hur de själva resonerar kring uppdraget och vilka föreställningar de har på sitt arbete med barnen som befinner sig i gråzonen.Vi har gjort en kvalitativ studie och använt oss av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare.I vår analys har vi tagit stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskijs proximala utvecklingszon och det sociala samspelet.Resultatet presenteras utifrån tre områden som hanterar: Förskollärare resonerar kring de ökade kraven, Miljöns betydelse för barns utveckling och Betydelsefulla verktyg och erfarenheter.Slutsatsen av vår studie visar att förskollärarna känner av de ökade kraven men försöker skapa så bra förutsättningar som möjligt för de barn som är i behov av stöd.Nyckelord: Fysisk miljö, förhållningssätt, sociala samspel, utvecklingsekologi

I denna studie undersöker jag hur de sociala representationer som förskollärarna har om datorplattan påverkar hur den används i den pedagogiska praktiken för barnen. Förskollärarnas uppgift är att sträva efter de målen som står i läroplanen, men hur man når målen beror på hur förskollärarna tolkar dess innehåll. Förskollärarnas föreställningar kan påverka vilka kunskaper och erfarenheter som barn får ta del av när det gäller datorplattan. Förskollärarna ska lägga grunden till de kunskaper som barnen behöver för att de ska kunna bli självständiga individer i samhället. Datorplattan är en del i detta och därför är förskollärarnas föreställningar kring den ett relevant ämne att undersöka.Undersökningen baseras på fyra intervjuer med förskollärare från två förskolor. Syftet med intervjuerna var att synliggöra de föreställningar som förskollärarna har när det gäller lärande och barnens inflytande kopplat till datorplattan och om förskollärarna anser att det finns något negativt med barnens användande av den. Studien visade att förskollärarna anser att barnen kan lära sig det mesta med datorplattan med stöd ifrån pedagogerna. Det visade sig att projektet/temat helt formades efter barnens intresse och att datorplattan användes som ett redskap för att tillgodose varje barns behov i lärandet. Det negativa kopplas till våldsspel, spelberoende och tidsfördriv.

I mitt arbete som lärare i särskolan har jag kommit i kontakt med sociala berättelser och seriesamtal, som är en pedagogisk metod som kan användas för personer som har svårt att förstå den verbala kommunikationen och behöver stimulera flera sinnen för att förstå. Sociala berättelser och seriesamtal är skrivna och ritade förklaringar och strategier som försöker förtydliga sociala mönster, oskrivna regler och sociala normer. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur man kan arbeta med sociala berättelser och seriesamtal med elever i särskolan. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod där jag gjort min datainsamling genom intervjuer. Jag kom fram till att sociala berättelser och seriesamtal kan användas som en metod att kommunicera med elever i särskolan. Samspelet och relationen mellan barn och vuxen är betydelsefulla faktorer för att metoden ska bli framgångsrik. När metoden fungerar kan den bli ett redskap för att göra barnen mera aktiva i samtal och få dem att uttrycka egna tankar och åsikter. Därför anser jag att sociala berättelser och seriesamtal kan vara ett verktyg att använda för att göra barn mera delaktiga och ta ett större ansvar för sin kommunikation.

No description available.

Skatka, Emma & Wiklund, Martina. (2006). Det ömsesidiga mötet – hur föräldrar möter pedagoger och hur pedagoger möter föräldrar. (The Mutual Meeting - Parents Meet Pre-School Teachers and Pre-School Teachers Meet Parents).Föräldrakontakten är en stor del av arbetet som förskollärare och ytterst viktig. Varje möte mellan föräldrar och förskollärare ser olika ut och påverkas av vilka vi är och vilka förväntningar vi har på mötet. Kontakten påverkas också av den kontext de befinner sig. Studiens syfte är att få en djupare kunskap om hur föräldrar och pedagoger handlar, tänker och känner i de dagliga mötena på förskolan. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar; Vad ger pedagoger och föräldrar för utsagor om sin samverkan i mötet? Påverkar yrkesrollen och föräldrarollen mötena i förskolan? Hur ser pedagoger och föräldrar på möjligheten till föräldrainflytande? Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju förskollärare och åtta föräldrar på två förskolor. Resultaten visar att deras förväntningar på varandra ofta är outtalade och skiljer sig åt. Pedagogers och föräldrars roller styrs och påverkas av varandra. Deras handlande styrs även av förskolans kontext, där pedagogerna genom sin yrkesroll har företräde. Nyckelord: förskola, föräldrar, handlande, kommunikation, roller, sociala relationer

Sammanfattning/abstract Syfte: Syftet med detta arbete är att få större förståelse kring hur mobbning utspelar sig i dagens skolmiljö, samt att göra människor uppmärksamma på vad mobbning via sociala medier innebär och vilka åtgärder som möjligen finns tillgängliga.Teori: I arbetet har Olweus (1999) teori om mobbning tillämpats och Dunkels (2007) teori om mobbning som förekommer via sociala medier.Metod: Metoden som använts har varit anonyma enkätundersökningar med elever i årskurs fem och sex på tre olika skolor, samt en enkätundersökning med organisationerna Friends och BRIS.Resultat/Slutsats: Resultatet som kommit fram i detta arbete visar bland annat att om man kränker någon via internet så kan man vara anonym, samt att det är lättare att kränka någon via sociala medier då man inte behöver se hur den man behandlar illa reagerar. Utifrån elevenkäterna kunde man tyda att eleverna vill ha bättre vuxennärvaro på internet, och menade bland annat att det ska finnas någon som har uppsikt om i fall mobbning förekommer.