Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en mag- och tarmsjukdom utan egentlig patofysiologisk bakgrund som fyra till nio procent av befolkningen globalt är diagnosticerade med. Prevalensen uppskattas dock ha en mörkertalsproblematik då många med IBS inte uppsöker vården. IBS är en komplex sjukdom då den har nära samband till psykosociala, biologiska och miljömässiga faktorer som gör att sjukdomen kan vara utmanade att leva med och begränsa vardagen. Problematiken speglas mot teorin om känslan av sammanhang. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av hur IBS påverkar det sociala livet. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv utgångspunkt. Tolv kvalitativa studier granskades och dataanalysen gjordes i enlighet med Fribergs (2022) modell. Litteratursökningen genomfördes i CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Resultat: Resultatet mynnade ut i två teman; praktisk påverkan och emotionell påverkan. Praktisk påverkan beskriver hur patienter anpassade och planerade sin sociala vardag. Emotionell påverkan belyser deltagarnas känslor av skam och skuld relaterat till sina symptom, en lägre självkänsla samt en rädsla för att inte bli förstådd av andra. Slutsatser: Personer med IBS uttrycker en omfattande påverkan på det sociala livet i flertalet olika områden. För att lindra patienters upplevda begränsning av livet kan interventioner för att öka patienters KASAM genomföras, där en nyckel är ökad förståelse och kunskap.

No description available.

Förmaksflimmer är en sjukdom som kan drabba en person när som helst under livet. Sjukdomen är klassad som en folksjukdom i sverige eftersom man beräknar att 1-2% av befolkningen lider av den. Personer som drabbas av förmaksflimmer går ofta länge, även efter en diagnos, utan att ha svar på de vanligaste frågorna kring sjukdomen, då de olika vårdenheterna i sverige inte har och därför inte kan ge adekvat och tillfredställande information. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka frågor en nyligen diagnostiserad person hade, men också att ge en bild av hur en typisk person som kan drabbas av förmaksflimmer ser ut, samt undersöka om sociala medier kan ge stöd åt patienter som nyligen blivit diagnostiserade. Studien antar en kvalitativ ansats genom en beskrivande fallstudie och kommer fram till vilka de vanligaste och mest förekommande frågorna och funderingarna är, beskriver en stereotypisk person med förmaksflimmer och hur det gick till när sjukdomen först uppkom, och ger förslag på hur sociala medier kan ge stöd åt patienten i begynnelsen av sjukdomen. Resultaten presenteras med en persona, vad en patient tycker är viktigt att veta samt ett förslag på hur sociala medier kan användas till patientens fördel.

In studies of social movements, the media and its influence are important aspects for the understanding of protest movements. Based on the media attention that Israel-Palestine- related protests in Sweden received this spring, this study aims to understand how Swedish media frame these protests and how the media can contribute to the legitimation and delegitimization of these protests. Furthermore, this study investigates whether there has been a change in the Swedish media portrayal of Israel-Palestinie related protests in Sweden during 1980–2020. The empirical material is collected from 32 articles of Dagens Nyheter, analyzed, and examined through a qualitative approach and method.  Using a coding scheme based on previous research that states that media have a tendency to frame protests negatively in their news coverage, the findings from analysis are aligned with previous research. Swedish media frames Israel-Palestine related protests more often negatively than positively. On the contrary, protesters are broadly speaking out, which goes against previous research, suggesting that the media tend not to let demonstrators speak. However, the patterns identified in articles where protesters speak can confirm previous research. Articles, where protesters speak tend to give most space to the violence and spectacle of the demonstration rather than their goals and purpose. Giving violence and spectacle the primary scope delegitimizes the protesters and protests. The articles that gave protesters space to speak for themselves and where the article's main focus was on their purpose and goals legitimized the protests. The former, ways in which media delegitimized the protests, were more prevalent in the result. The results showed a change in the framing of the protests tending to become more negative over time.

Följande litteraturstudie med syftet att ta reda på vilka effekter humor har i klassrummet utforskar kopplingar kring humoristiska inslag och aktiviteter med lärande. Arbetet utgår från Lev Vygotskijs sociokulturella teori om inlärning via kommunikation och samspel med andra. Arbetet är baserat på tidigare forskning om humors användande i klassrummet och följder av detta. I detta arbete har även litteratur om hur humor påverkar relationerna i skolan lyfts fram samt vilka effekter humoranvändning har i klassrummet, positiva som negativa. Det framgår att det finns risker med att humor kan feltolkas och minska koncentrationen, men å andra sidan finns även möjligheter för ökad motivation, bättre relationer och slutligen mer lustfyllt lärande. Tillämpningsbara och konkreta aktiviteter som främjar inlärningen genom humoranvändning i svenskämnet tas upp. Slutsatsen av detta arbete är att humor med fördel kan användas som ett hjälpmedel för ökad kunskapsinlärning genom planerad humoranvändning och erfarenhet.

Syftet med denna studie är att utforska hur anställda inom fritidshem arbetar med elevers kritiska tänkande kring ideal och normer som synliggörs via sociala medier och hur de resonerar sinsemellan samt med eleverna kring detta fenomen. Vi riktar in oss speciellt mot sociala medier, hur det används av elever, vilka för och nackdelar det kan bringa, hur fritidshemmet arbetar med det, hur ideal och normer framhävs av unga användare av sociala medier samt hur det kritiska tänkandet används. Vi använder oss av en kvalitativ metod där vi besöker tre skolor för att inhämta vår empiri. Empirin består av fyra lärarintervjuer och nio elevintervjuer där endast sex av elevintervjuerna används i undersökningen. Forskning och resultat visar skillnader på exempelvis hur tjejer och killar använder sociala medier, hur fritidshemmet arbetar med att hitta strategier och förhållningssätt för användningen av sociala medier samt vilka för- och nackdelar sociala medier kan innebära för unga användare.

Author: Patricia HämäläinenTitle and subtitle (English): Today's sources of inspiration - A qualitative study of how followers perceive and are influenced by influencers on InstagramLanguage: Swedish Pages: 39  Purpose: The purpose of the study is to investigate how 18–30-year-old women’s on Instagram are affected by influencers' publications on Instagram. What factors play a role for Instagram users to start follow and unfollow influencers on Instagram. Method: The study is based on a qualitative method been used by an of a questionnaire survey and semi-structured interviews. The method is well suited for answering this type of question and therefore this type of method has been used. One survey and 3 depth interviews have been conducted with women aged 18-30 who follow Influencers on Instagram. The respondents answered questions that concern their opinions, perceptions and experiences about influencers they themselves follow on Instagram. Result / analysis: Respondents tend to compare their opinions and skills with influencers they follow on Instagram. Comparisons take place when individuals experience a sense of equality and belonging with the comparison group. Previous research suggests that it is more common for individuals to compare themselves with an environment that they experience as better than themselves (Festinger 1954). Conclusion: The conclusion of the study shows that the main reasons why young women start following influencers on Instagram are to be inspired and motivated, but the experience of friendship and belonging also plays a significant role. The respondents' experiences reflect Festinger's (1954) theory of how people often compare their opinions and skills in relation to their surroundings, which can then affect young women's mental health.

I Täbys nya skogsvårdsplanen som lanserades 2021 finns det beskrivningar hur skogen ska skötas för att värna om höga natur- och rekreationsvärden samt främja ett rörligt friluftsliv. Det är viktigt att ständigt fånga upp kommuninvånarnas åsikter då samhället utvecklas och förändas och för att kunna anpassa skötselinsatserna efter det.Denna studie undersökte vilka natur- och rekreationsvärden som Täbys invånare främst uppskattar. 140 personer deltog i enkätundersökning där 60 % svarade att de hade 5-15 minuters gångavstånd till det tätortsnära skogsområdet. 54 personer besökte ett skogsområde någon gång i veckan ochbesöket varade i genomsnitt en timme. De flesta besök sker ensamma och i det tätortsnära skogsområdet ägnar sig besökarna främst åt att promenera. Stolpaskogen var det mest välbesökta skogsområdet som är beläget centralt i Täby med flertalet angränsande stadsdelar. Naturskog var den mest uppskattade skogstypen och motionsspår var det mest uppskattade rekreationsvärdet

Hemlöshet är ett komplext socialt problem som det inte finns en enhetlig förståelse för. Hur hemlöshet definieras kan påverka hur problemet förstås och hanteras. Situationen för äldre i hemlöshet kan innebära särskilda svårigheter och behov till följd av nedsatt fysisk hälsa, psykisk ohälsa och/eller beroendeproblematik. Hemmet kan också ha en annan betydelse som äldre. I Sverige sker hemlöshetsarbetet i kommunernas äldreomsorg eller socialtjänst och i ideell sektor. Arbetet med hemlösa äldre personer är relativt outforskat i en svensk kontext och uppsatsen har därför ett explorativt förhållningssätt med en socialkonstruktivistisk och kvalitativ ansats. Syftet är att undersöka kommunala och ideella aktörers förståelse av hemlöshet för äldre personer i Sverige. För att undersöka detta har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med aktörer som på olika sätt arbetar med målgruppen och insamlad empiri har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverket som använts i analysen består av en teoretisk förståelse för hemlöshet, sociala problem och analytiska begrepp utifrån innebörden av ett hem. Resultatet i denna uppsats visar att det inte finns en gemensam definition av hemlöshet för äldre, med variation av uppfattningen när det gäller långsiktiga men osäkra boendesituationer. För att förstå vad som definierar hemlöshet för äldre konstruerades hemmet som något mer än en fysisk plats att bo på, där det är viktigt att kunna ha egna saker, kunna ha ett eget utrymme och veta att man får stanna för att kunna känna sig trygg. I vissa situationer är det också viktigt med fortsatt förankring till en plats eller livsstil för att känna sig som hemma. Erfarenheter av ärenden och konstruktionen av olika sociala problem påverkar vad aktörerna beskriver att äldre behöver för hjälp. Äldres sociala problem och omvårdnadsbehov påverkar möjligheten att få tillgång till långvariga boendelösningar. Uppsatsens resultat visar att mer kunskap behövs för att kunna utveckla insatser anpassade till målgruppen.

Sociala medier blir ett alltmer vanligt verktyg för att locka potentiella arbetstagare. Professionals nord (PN) är ett bemanningsföretag som grundades 2015 med uppstart i norra Sverige, PN såsom många andra bemanningsföretag är aktiv via sociala medier för att stärka sitt varumärke. På grund av PN:s stora närvaro inom sociala medier ansågs det fördelaktigt att samarbeta i syfte att svara på studiens syfte samt frågeställningar. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer. I syfte att besvara studiens frågeställningar ansågs det även lämpligt att intervjua konsultchefer då de besitter erfarenhet av rekryteringsprocessen. Studiens ändamål var att studera konsultchefernas upplevelser och åsikter om attrahering via sociala medier. Förutom detta utforskades även potentiella förbättringsområden inom processen. Studiens huvudresultat visar hur PN använder sig av sociala medier vid attrahering av arbetstagare på ett väl fungerande sätt. Något som däremot blev tydligt var bristen på struktur och rutiner inom vissa kontor/regioner. Det som även kom fram i resultatet var att majoriteten av PN:s bilder och inlägg inte var riktade gentemot konsulter utan främst mot arbetstagare som vill arbeta internt inom PN.