Bakgrund Multipel Skleros (MS) är en kronisk autoimmun sjukdom som de-myeliniserar nervbanor i det centrala nervsystemet. Den orsakar en rad olika symtom som exempelvis spactisitet, trötthet, tremor, sensibilitetsstörningar, nedstämdhet, skakningar, ataxi med mera. Symtomen är varierande och mycket individuella. Sjukdomen förlöper skovvis och bryter oftast ut i åldern 20-50 år. MS finns i flera olika varianter, där kroppen i vissa fall kan återreparera sig själv mellan skoven, medan den i andra fall inte gör det. Medicinering syftar främst till att lindra symtomen och det pågår forskning för att utveckla nya läkemedel och behandlingsmetoder. Personer som drabbas av svåra sjukdomsbesked kan uppleva en känsla av ensamhet och isolering från omgivningen. Det kan uppstå ett behov av att söka kontakt med andra personer som lider av samma problem. Socialt stöd kan bidra till en känsla av gemenskap och upplevas vara betydelsefullt. Sociala medier finns på internet bland annat i form av diskussionsforum, nätverk och bloggar. Genom att använda sig av sociala medier går det att få kontakt med andra personer, dela med sig av eller läsa andras sjukdomsberättelser, söka stöd och information med mera. Sociala medier är lättillgängliga och tillgången begränsas inte av tid eller rum. En ökad kunskap om det egna sjukdomstillståndet kan öka delaktigheten i vården. Syfte och metod Studiens syfte var att beskriva vilka erfarenheter personer med multipel skleros har av sociala medier som källa till stöd och information. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ intervjustudie, där sex intervjuer genomfördes. Urvalsgruppen bestod av kvinnor och män som levt med diagnosen MS i mellan fyra till 15 år. Resultat Informanterna uppgav att de använde sig av sociala medier på internet för att söka information och kontakt med andra personer med MS. Möjligheten att kunna känna igen sig i andra skänkte trygghet och stöd. Det var betydelsefullt att ta del av andras sjukdomshistorier och att själv kunna skriva ner sina tankar på exempelvis en blogg. Information och stöd var lätt att nå och tillgången gav ett större inflytande över sjukdomen. Det i sin tur gav av känsla av större delaktighet i vården. Informanterna såg även negativa aspekter på tillgången till information och stöd. Det förekom mycket felaktiga fakta, skrivna av personer utan formell kompetens. Informanterna framhöll vikten av att vara källkritisk och att kunna sålla i informationsflödet. Slutsats Behovet av stöd och information hos personer med MS är högst individuellt. Tillgången till stöd och information via sociala medier anses generellt som en fördel och har potential att bidra till positiva erfarenheter och ökat välbefinnande. För att kunna dra nytta av denna tillgång kan det vara en fördel att användarna förhåller sig kritiska till källorna för att inte riskera att råka ut för negativa erfarenheter.

Bakgrund Idag har forskningen kommit långt med arbetet om hur en hälsosam kosthållning bör ser ut, men med ständigt florerande kostråd i media kan det vara svårt för allmänheten att veta vad som stämmer. En av de nyare informationskanalerna där många budskap om kost finns är sociala medier, där unga kvinnor är de flitigaste användarna. Det finns dock inte särskilt mycket forskning gjort på hur unga kvinnor påverkas av kostråd de möter i dessa kanaler. Syfte Syftet med studien var att öka kunskapen om unga kvinnors förhållningssätt till mat och ätande och hur det kan förstås i relation till de informationskanaler som de tar del av. Metod Åtta kvinnor i åldrarna 20 - 25 år intervjuades med hjälp av en semi-strukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant och analyserades sedan med hjälp av Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna sökte efter en balans i den egna kosthållningen, vilket beskrevs som att både de fysiska och psykiska behoven bör tillgodoses. Det innebar även att kunna unna sig godsaker ibland utan att känna skuld eller skam. Negativa känslor kopplat till mat och ätande kunde periodvis uppstå, framförallt i samband med att de jämförde sig med personer på sociala medier. Informanterna använde flertalet olika källor till sin kostrelaterade information, vilket de hade olika strategier för att värdera tillförlitligheten i. Slutsats Det gemensamma men svåruppnådda målet för informanterna var att finna en balans i den egna kosthållningen. En central faktor var användandet av sociala medier, vilket visade sig ha stor effekt på förhållningssättet till kosten. Mer forskning krävs på området för att yrkesutövare inom kostrådgivning skall kunna anpassa och effektivisera sitt arbetssätt efter rådande förhållanden. / Background Today science has come a long way determining what a healthy diet includes. Yet there is a steady stream of different dietary advice circulating which can make it difficult for the general population to determine what is right and wrong. One of the newer channels where dietary advice is found is on social media platforms. Here the most frequent users have been shown to be young women. However, little research is done on how young women are affected by the dietary advice they encounter on these channels. Aim The aim of this study was to increase the knowledge about young women's approaches to food and eating and how this can be understood in relation to the different information channels they consume. Method Eight women between the ages of 20-25 years were interviewed using a semi- structured questionnaire. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed using Granheim and Lundman’s Method for Qualitative Content Analysis. Results The participants aspired balance in their own diets which was described as a state where both the physical and mental needs are accounted for. It also meant being able to indulge in goodies sometimes without feeling guilt or shame. It appeared that negative feelings about one's own diet could periodically arise, especially when the participants compared themselves with influencers on social media. The participants used several different informative channels for accumulating diet-related information, of which they had different strategies for evaluating the reliability of. Conclusions The common but unobtainable goal was to achieve a balanced dietary approach. The use of social media was proved to have major influence on the relation to one's own diet. More research is needed on the subject for professionals working within the dietary advisory sector to be able to adapt their way of working to the current circumstances.

I den här studien vill vi se hur användningen av digitala verktyg ser ut i olika fritidshem inomett visst geografiskt område. En annan intressant aspekt i detta ämne är att titta på hur dedigitala verktygen används i fritidsverksamheten. Eftersom samhället blir mer och mer digitaltså är det intressant att undersöka om Fritidslärarna använder digitala verktyg i syfte förelevernas lärande eller om det kan användas spontant på fritids för att underhålla eleverna ibrist på annat att göra.

Syftet med fallstudien är att undersöka och jämföra B2B-företags strategi för att marknadsföra varumärken på sociala medier. Tidigare forskning inom området har visat att det finns en brist på kunskap om hur B2B-företag kan bygga starka varumärken på sociala medier. Genom en fallstudie med intervjuer och observationer av två B2B-företag har denna studie identifierat att det är viktigt att använda innehåll på sociala medier som baseras på företaget, dess kunder, kanaler och konkurrenter. Det är också viktigt att ha en tydlig grafisk profil för att skapa en konsistent och professionell närvaro på sociala medier. För att ytterligare stärka B2B-företags varumärken på sociala medier föreslås även att företagen använder sig av utbildande innehåll. Genom att använda sig av utbildande innehåll kan B2B-företag visa sin expertis och öka tilliten hos sina kunder.

Denna studie har som syfte att utforska i vilka situationer som elevers säkra användning av digital teknik i fritidshemmet förebyggs och hanteras. Studien har använt sig av semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ undersökningsdesign. Informanterna i studien har varit verksamma fritidslärare och intervjuerna spelades in och transkriberades. Urvalet som studien har använt sig av var målstyrt urval samt ett kedjeurval.  Resultaten analyserades med hjälp av en innehållsanalys och Gidlunds (2022) tre dimensioner av digitalisering. För att få en förståelse kring undervisning och lärande kring digital teknik användes det sociokulturella perspektivet. De begrepp som användes var mediering, Schaffolding, appropriering och proximala utvecklingszonen. Resultaten av undersökningen visar på fritidslärarnas upplevelser kring undervisning av säker användning för elever i fritidshemmet. Fritidslärarna menar att de behöver undervisa om säker användning och källkritik både på internet och på sociala medier då det är något som blir mer och mer populärt hos eleverna på fritidshemmet. De använder sig av olika metoder i arbetet med säker användning som exempelvis restriktioner, undervisning om källkritik. Diskussioner med både elever och vårdnadshavare kring användandet av digital teknik och det som finns att se på dessa är också ett vanligt arbetssätt. Studien bidrar med en bild av hur fritidslärare arbetar med säker användning och sociala mediers i relation till undervisning på fritidshem.

Studiens syfte är att generera förståelse för gymnasieelevers tankar om fotografi och hur de använder mediet i sin vardag, vilket medför möjlighet att använda aktuella praktiker i bildpedagogiskt syfte. Insamlingsmetod är intervjuer i två delstudier, delstudie ett är en enkätintervju där tio informanter deltagit. Delstudie två är fördjupad muntlig intervju med fotoelicitering som samtalsmetod med tre deltagare. Studien utförs med ett dubbelt perspektiv där en konstnärlig gestaltning får ta del av processen. Som ett komplement till det akademiska skrivandet formulerar jag en poetisk analys av innehållet, med passager av handskriven text. De elever som deltar som informanter har använt mobilkamera och sociala medier sedan de var unga, vilket har format deras fotografiska användande. Upplevelser, känslor, händelser, erfarenheter och tankar i vardagen representerar innehållet i vad som delas. Innehållet är anpassat och den publika kontexten hanteras med olika val vid fotografering och publicering. Visuella val görs i ett temporärt berättande med osentimentalt bevarande till skillnad från hur analoga kopior sparas. Ett flöde av kommunikation, med en lättare mentalitet till fotograferande, publicerande och bevarande. Stor andel av det som fotograferas delas i publika sammanhang vilket uppfattas som ett resultat av att delningsprocessen varit närvarande sedan ung ålder. Fokus ligger på hur platser i världen upplevs, och bilderna är en del av vardagskommunikationen. Hur man väljer att publicera påverkar vad som fotograferas. Ett personligt bildspråk formas i alla val som görs, unga människor som haft en ständigt närvarande kamera under sin uppväxt som har gjort dem till medvetna fotografiska utövare. Det sociala publika sammanhanget har skapat ett temporärt och samtida illustrerande, innehållet är nu baserat på ett flöde vilket är ett ungt sätt att använda fotografi.

Vårdadshavare till barn med olika NPF - diagnoser (Neuropsykiatriska funktionsvariationer) har i flera debatt artiklar i dagspressen lyft sina barns svårigheter att klara av skolan. Syftet med den här studien var att undersöka pedagogernas upplevelser kring elever med NPF. Nio respondenter har intervjuats kring sina upplevelser av NPF elevernas svårigheter i undervisningen och det sociala samspelet, samt vilka anpassningar och stöd som de kan ge eleverna. De gav sin syn på hur de upplever inkludering. Respondenterna arbetar på två olika skolor i norra Sverige. Analysen av resultatet gjordes genom en innehållsanalys där resultatet delades in i teman. Studien har sin teoretiska utgångspunkt ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att att respondenterna använde sig av anpassningar med hjälp av material, miljö, persoliga resurser och varierande undervisning, vilket går att koppla till begreppet scaffolind inom det sociokulturella perspektivet. Detta kan innebära metodet som arbete i grupp eller par, stationsarbete, bildstöd och att ha en närvarande pedagog som ska finnas till och stötta eleverna. Resultatet bekräftar den tidigare forskning. Slutsatserna i studien blev att pedagogernas verktyg för anpassningar och inkludering överensstämmer med läroplanens centrala innehåll och delar av barnkonventionen. Resultatet visar att respondenterna hade önskat ett större stöd från specialpedagogen i sitt arbete med NPF elever för att kunna skapa rätt förutsättningar för dem

Sedan dess tillkomst på sent 1990-tal har sociala medier revolutionerat kommunikations- och interaktionsmönster mellan individer, och till följd påverkat och förändrat diverse yrkesområden. Detta examensarbete utforskar sociala mediers roll inom den svenska fotbollsjournalistiken. Vi undersöker hur svenska fotbollsjournalister idag använder sociala medier som ett arbetssverktyg, utforskar förändringar i arbetsrutiner samt de möjligheter och utmaningar för den svenska fotbollsjournalistiken som sociala medier medför. Med utgångspunkt i teorier om professionalisering och deprofessionalisering, hybriditet och hybridisering samt befintlig forskning om sociala medier, journalistik och sportjournalistik, analyserar denna studie data som samlats in genom kvalitativa intervjuer med åtta svenska fotbollsjournalister. Vi kan konstatera att fotbollsjournalisterna har anammat sociala mediers möjligheter som en ny medieform i stor utsträckning, och samtliga respondenter använder sociala medier som ett arbetsverktyg i stor utsträckning. Med hjälp av framför allt Twitter söker fotbollsjournalisterna efter information, nyheter och källor, samt tillåts förstå nyhetsflödet och den förändrande diskursen bland dess målgrupp. Vidare kan vi konstatera att sociala medier är ett viktigt verktyg för marknadsföring och byggande av ett personligt varumärke bland fotbollsjournalisterna. Medan sociala medier har försvårat fotbollsjournalisternas arbete med källkritik kan vi däremot konstatera att traditionella journalistiska källkritiska ideal är oförändrade. Slutligen resonerar respondenterna kring skillnaden mellan journalist och influencer i det digitala samhället, och ger uttryck för en frustration kring att gränsdragningen mellan vem som är och inte är journalist inte längre är tydlig.

Bakgrund: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där symtom som till exempel ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet ofta förekommer. Dessa symtom uppkommer oftast i barndomen och uppmärksammas framför allt i skolmiljön där problem gällande impulsivitet och överaktivitet påverkar barnens uppmärksamhet. Arbetsterapeuterna har en viktig roll i arbetet med barn med ADHD eftersom de har en bred kunskap gällande social och beteendemässig utveckling, vilket på längre sikt kan stärka de sociala färdigheterna hos denna patientgrupp. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av arbetsterapeutiska sociala interventioner riktade till barn med ADHD. Metod: Databaserna PubMed och PsycInfo användes vid litteratursökningen för att identifiera artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte. Vid granskningen av respektive artikel användes en granskningsmall för bedömning av artiklarnas kvalitet samt en analysmatris för att identifiera och jämföra studiernas resultat. Resultat: Tio kvantitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. De inkluderade artiklarna studerade effekter av social träning som intervention riktade till barn med ADHD. De arbetsterapeutiska sociala interventionerna som fanns med i artiklarna implementerades genom gruppintervention men utfördes varierande i klinisk-, hem-, och skolmiljön. Resultaten visade att sociala färdigheter behölls eller förbättrades efter interventionerna. Den sociala träningen medförde även att barnens ADHD symtom minskade, den mentala hälsan förbättrades samt att den sociala färdigheten hos barnens lekkamrater förbättrades. Slutsats: Arbetsterapeutiska sociala interventioner har effekt på de sociala färdigheterna hos barn med ADHD.

Syftet med forskningsarbetet är att undersöka vilka strategier pedagoger i förskolan använder sig av för att hantera konflikter som uppstår mellan barn. För att uppnå ett trovärdigt resultat genomfördes observationer i den dagliga verksamheten både inomhus och utomhus. Observationerna är utförda på två förskolor i mellersta Sverige där observerades pedagogerna och deras strategier vid konflikter mellan barn. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är: den proximala utvecklingszonen och scaffolding. dessa begrepp har använts som stöd för att analysera insamlade emperin. Resultatet av studien visade att pedagogernas strategier vid konflikter mellan barn är av stor vikt för barns utveckling. Det visade även att pedagoger antar olika strategier i barns konflikter, till exempel att sätta stopp, förhindra vidare konflikt, påtvinga en lösning och att vara medlare. Diskussion och slutsatser visar att vissa pedagoger effektivt använde sig av konfliktlösningsstrategier som bidrog till den proximala utvecklingszonen och scaffolding. Men utifrån mina observationer kunde jag inte se om pedagogernas konflikthanteringsstrategier påverkade barnens sociala utveckling. För att avgöra detta krävs det en längre observationsperiod. I framtida studier vore intressant att observera under en längre period samt att studera vilka strategier barnen använder för att hantera sina konflikter. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>