Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av användandet av sociala medier och dess psykologiska påverkan på det subjektiva välmåendet. Detta undersöktes med kvalitativ metod genom att studera användandet av sociala medier bland tio individer bestående av fem kvinnor och fem män i åldrarna 18–30 år och dokumentera deras upplevelser. Sociala medier används dagligen av människor i alla åldrar, och statistik har visat att ett frekvent användande av sociala medier ger upphov till psykisk ohälsa i form av depressiva symptom, ångest, minskad livsglädje och nedstämdhet. Resultatet av studien påvisade att deltagarna upplevde känslor av nedstämdhet, ångest och försämrad självkänsla på grund av att de jämför sig med andra användare och känner en press att uppvisa en fasad för att få bekräftelse på deras identitet. / The aim of this study was to examine the experience of social media use and its psychological effect on the subjective well-being. This was examined through qualitativ method by studying the social media use among ten individuals consisting of five women and five men in ages 18-30 and documenting their experiences. People in all ages use social media daily, and statistics has shown that using social media frequently results in mental illness such as depression, anxiety and decreased lust of living. The results of this study showed that the participants experienced feelings of depression, anxiety and impaired self-esteem due to comparisons with other users and the pressure of showing a fasad to have their identity confirmed. Keywords: Subjective well-being, social media, mental illness

Sweden is considered to be among the most egalitarian nations in the world, scoring high in international surveys of gender equality. Despite this the Swedish armed forces have been struggling to increase the number of women serving in their ranks. Studies point to social media as an increasingly important platform for recruiting young people in general and young women in particular. This raises questions regarding the effects of social media-representations on military recruitment. This thesis seeks to examine material posted during the second half of 2020 on two Instagram accounts belonging to two Swedish logistics regiments, Trängregementet and Marinbasen, having percentages of women among the highest and the lowest in the armed forces respectively. The material will be subjected to analysis using a theory outlined by Melissa Brown in previous studies of American recruitment ads to determine whether the representations of men and women presented in the material are in line with traditional military masculinity or can be said to expand the roles of women in the military. This is in order to raise awareness regarding, and prevent the further usage of recruitment material detrimental to increasing female participation in the Swedish armed forces. The results suggest that both cases portrayed men in traditionally masculine contexts more often than women but Trängregementet slightly more so than Marinbasen in spite of the higher percentage of women serving in the former. Nyckelord: Rekrytering, militär maskulinitet, sociala medier, Trängregementet, Marinbasen.

No description available.

Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka sociala mediers eventuella samband  med den psykiska hälsan hos gymnasieelever. I undersökningen utreds om en ökad användning av skärmtid, tid på sociala medier och om sociala medie appar har något samband med psykisk hälsa. I studien undersöktes även hur deltagarna använder sociala medier och om de har eventuella samband med psykisk hälsa. Såväl undersöktes om tid på sociala medier har ett samband med koncentrationsvårigheter  Metod: Studien gjordes som en tvärsnittsstudie. En webbaserad enkät gjordes med frågor om psykisk hälsa såväl som användande av sociala medier och skärmtid. Populationen för studien var gymnasieelever som hade medelåldern 16.5 år.    Resultat: I studien uppmättes fyra resultat. Ett samband finns mellan koncentrationssvårigheter och tid på sociala medier (p=0.018 och r=0.240). Det andra sambandet var mellan psykisk ohälsa och de som tittar på sina vänners profiler  (r=0.405, p<0.001). Det tredje sambandet var mellan psykisk ohälsa och att tagga personer i foton (p=0.035, r=0.241). I studien så utmärktes även ett signifikant skillnad mellan män och kvinnors psykisk ohälsa där kvinnor hade mer psykisk ohälsa (p = 0.014). Slutsats: I denna studie observerades inga samband mellan total skärmtid, användning av sociala medier och psykisk ohälsa. Däremot framkom samband med mer tid på sociala medier och koncentrationssvårigheter. Tagga foton och psykisk ohälsa visade sig ha ett samband. I undersökningen kan även ett samband med psykisk ohälsa och kvinnor som tittar mer frekvent på deras vänners profiler observeras. Studien kan bara visa samband då det är en tvärsnittsstudie.

Syftet med denna studie är att undersöka lärare som på olika sätt är aktiva på sociala medier och deras förhållningssätt till användandet av sociala medier inom den egna yrkesgruppen. Studien utgår ifrån Pierre Bourdieus nyckelbegrepp fält och strategier. Målet med studien är att skapa större förståelse för sociala mediers påverkan på lärares yrkesroll och därför har kvalitativa intervjuer använts som metod. Studien innefattar fyra intervjuer med lärare som på olika sätt använder sociala medier i sin yrkesroll. Intervjuerna har sedan analyserats genom en tematisk analysmetod.  Studien visade bland annat att den allmänna inställningen till lärarkonton på sociala medier bland informanterna generellt var positiv. En skiljaktighet gällande åsikter om hur lärarkonton skall brukas framkom dock bland informanterna. Studien påvisade även att relationen mellan lärare och elever påverkats positivt vid användandet av sociala medier, både utanför och i klassrummet. I samband med användandet av sociala medier i sin yrkesroll framkom dock flertal osäkerheter och därför visar resultatet att officiella riktlinjer efterfrågas.

The aim of this bachelor thesis is to examine how the concept of credibility express itself in the two blogs Rymdbloggen and Väderleken. Rymdbloggen and Väderleken are written by two Swedish government agencies; Rymdstyrelsen and SMHI. The theoretical framework are theories about credibility. The method in the thesis is qualitative content analysis and the empirical material are blogposts from the two blogs Rymdbloggen and Väderleken and searches on the blogs. The two research questions are: • How does the concept of credibility express itself in the two blogs Rymdbloggen and Väderleken? • What are the differences or similarities between the blogs in terms of credibility? The results shows that credibility can be expressed in several different ways. The credibility can increase when the blog is structured and when the sender is presented. Both Rymdbloggen and Väderleken present their sending government agencies in a clear way. However, the result also showed that credibility is negatively affected if the blogposts are not categorized in a user-friendly and functional way.

Bakgrund: Narkotikarelaterade dödsfall har de senaste åren ökat markant. Den vanligaste behandlingsformen för personer med missbruksproblematik av opioider är läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatmissbruk, med andra ord en LARO-behandling. Eftersom behandlingen medicinerar klienter med ett substitutionspreparat anses det trots stort vetenskapligt stöd vara en kontroversiell behandling som fortsätter vara väl omdiskuterad. Syfte: Studien syftar till att undersöka de sociala effekterna av en LARO-behandling utifrån ett klientperspektiv. Metod: I studien granskas tolv artiklar med en kvalitativ ansats bestående av intervjuer som berör ämnet och delas in i teman. Resultat: De sociala effekter som identifierats som vitala för klienter som genomgår en LARO-behandling är på dennes sociala relationer samt sysselsättning. / Background: Drug related deaths has increased significantly during the past years. The most common form of treatment for opioid dependence is medication assisted treatment, MAT. Since the treatment includes substitution medication for clients it is considered a controversial method that continues to be well debated, even though it has great scientific support. Aim: The study aims to investigate the social effects of MAT from a client perspective. Method: The study reviews twelve articles with a qualitative approach consisting interviews related to the main subject which is divided into themes. Results: Social relationships and occupation has been identified as most vital social effects for clients in MAT.

Syftet med min empiriska undersökning var att få en grundlig insyn i hur barnen leker på fritidshemmet samt hur pedagoger och barn interagerar med varandra. Hur barnen leker på fritidshemmet och rollen i pedagogiken i leken är de frågor jag valt som avser att svara mitt syfte. Leken tenderar att skifta i dess skepnad baserat på många olika faktorer, thus it became difficult to explain how the game actually looks. Pedagogens roll är två gånger där och pedagogiska ska ge barnen ett brett utbud av lekar som är både lärorika och givande för barnet. Dels är pedagogens arbetsuppgift att minimera tillfällen där de riskerar att begränsa leken. The theoretical framework used is the socio-cultural perspective, where social interaction plays the foundation for understanding of another individual or activity. Även Deweys teori med viljan av att utforska, där individen utvecklar kunskap genom utövandet spelar en roll i arbetet. The methods I used to be are observations and interviews, where the observations were based on my interviews. Slutsatsen var att lekarna såg väldigt olika ut. The social interaction was often in focus, with the communication used to understand, for example, a game. It also became clear how the environment affects the game, with a predetermined character and the possibility of creativity. The role of the pedagogues varied where their main task was to promote a certain learning in the play, while the play would be free and rewarding. / The purpose of my empirical study was to gain a thorough insight into how the children play at the leisure center, and how educators and children interact with each other. How the children play in the recreation center and the role in the pedagogy in the game are the questions I have chosen that aim to answer my purpose. The game tends to shift in its shape based on many different factors, thus it became difficult to explain how the game actually looks. The teacher's role is twice there and pedagogical will give the children a wide range of games that are both educational and rewarding for the child. Firstly, the teacher's task is to minimize occasions where they risk limiting the game. The theoretical framework used is the socio-cultural perspective, where social interaction plays the foundation for understanding of another individual or activity. Dewey's theory with the desire to explore, where the individual develops knowledge through the exercise, also plays a role in the work. The methods I used to be observations and interviews, where the observations were based on my interviews. The conclusion was that the games looked very different. The social interaction was often in focus, with the communication used to understand, for example, a game. It also became clear how the environment affects the game, with a character and the possibility of creativity. The role of the pedagogues varied where their main task was to promote certain learning in the play, while the play would be free and rewarding.

AbstractSyftet med denna studie är att synliggöra på vilka sätt förskolors dokumentation kring barns möjlighet till utveckling och lärande ligger till grund för förskoleutveckling samt att undersöka hur kunskap kring och synen på denna dokumentation konstrueras i förskolors arbetslag. Detta avses att göras genom tre frågeställningar•På vilka sätt används dokumentation av barns utveckling och lärande i förskoleutveckling?•Hur konstruerar arbetslag i förskolan synen på dokumentation av barns utveckling och lärande?•Vilka föreställningar om hur dokumentation av barns utveckling och lärande ligger till grund för förskoleutveckling konstrueras i förskolans arbetslag?Studien som är av kvalitativ karaktär har genomförts med semistrukturerade intervjuer av 7 pedagoger verksamma i förskola. Intervjuerna har transkriberats och vidare analyserats med innehållsanalys och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studiens resultat visar på att tid till gemensamma diskussioner är av betydelse för de föreställningar som arbetslag konstruerar kring både dokumentation och förskoleutveckling. Studien visar även att de arbetslag som tillsammans har konstruerat föreställningar kring dokumentation, vad det är och hur det ska genomföras, samt förskoleutveckling, vad det är och hur det sker, tydligare ser sambandet mellan dokumentation av barns utveckling och lärande och förskoleutveckling. Dessa gemensamma föreställningar resulterar även i en positivare syn till att dokumentera och att dokumentationen inte bara tar tid från barnen utan utvecklar verksamheten.Nyckelord: dokumentation, föreställningar, förskoleutveckling, konstruktion och sociala konstruktioner.

Sammanfattning/AbstractFranzén, Lena och Lindahl, Annika (2019). Barn i samspelssvårigheter i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMed denna studie vill vi bidra med ökad kunskap om specialpedagogers tankar och hur förskollärare i förskolan kan arbeta för att främja leken för barn i samspelssvårigheter. Syfte och frågeställningarSyftet är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger kan stödja förskollärarna i förskolan i mötet med barn i samspelssvårigheter i leken. I undersökningen ingår både specialpedagoger och förskollärare inom förskolan.Frågeställningar•Hur kan specialpedagoger stödja förskollärarna i förskolan i deras arbete med att få barn i samspelssvårigheter delaktiga i leken?•Vilken betydelse anser specialpedagoger och förskollärare att bemötande och förhållningssätt har i arbetet med barn i samspelssvårigheter?•Vilken betydelse anser specialpedagoger och förskollärare att leken har för barn i samspelssvårigheter i förskolan?TeoriDenna studie har sin teoretiska utgångspunkt i systemteori, anknytningsteori och ett sociokulturellt perspektiv. MetodStudien bygger på halvstrukturerad kvalitativa forskningsintervjuer. Intervjupersonerna är tre specialpedagoger och fyra förskollärare som arbetar i olika socioekonomiska områden i tre olika kommuner. Förskollärarna är verksamma på förskolor med barn mellan 1–5 år. Intervjuerna ägde rum på informanternas arbetsplatser i ostörda miljöer. ResultatResultatet visar att specialpedagoger kan stödja förskollärare i deras arbete med barn i samspelssvårigheter i leken genom ex. handledning, ge förslag på hjälpmedel, uppmuntra till ett helhetstänk samt ett salutogent perspektiv på barnet.I samtalen med informanterna framkom att den tidigare tysta kunskapen spelar stor roll i hur pedagogerna ser på bemötande och förhållningssätt mot barnen vilket även tidigare forskning belyser.Leken har en stor roll på förskolorna enligt specialpedagogerna och förskollärarna, men förskollärarna upplever att tid till att vara en närvarande pedagog i leken är begränsad.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagoger stödjer pedagogerna genom handledning, regelbundna observationer samt ger förslag på anpassningar och hjälpmedel i förskolans lärmiljö som kan underlätta för barn i samspelssvårigheter. Specialpedagogerna förväntas stödja förskollärarna genom att i dialog med förskollärarna arbeta systemteoretiskt, förebyggande och driva lösningsfokuserat förändringsarbete. Nyckelord:Förskola, lek, samspel, samspelssvårigheter, sociala färdigheter, socialkompetens.