No description available.

Journalism has changed in many ways in today's society. The emergence of digitization has created a new format for journalists to work on. Social media is an example of that and one of the largest reasons for the development that has taken place. Today´s journalists must work at a high speed to produce as much news as possible but especially know how to use social media platforms to reach out and attract an audience both for private use and at work. For journalists social media is a way to create interaction and participation. Journalists get the opportunity to be personal and create their own branding in the text.But where does the limit go from being objective and personal? Can it harm the journalists credibility and the ideal concept objectivite if they expose personal opinions and emotions?In this study six journalist from three huge swedish news media – Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och SVT has been chosen whose purpose is to examined the balance between being personal and objective as a journalist on social media that proceeds from the questions: 1. In what way does six professional journalist from Svenska dagbladet (SvD), Aftonbladet och SVT use social media platforms in their work respectively in their personal life?2. In what way do interviewees feel that social media can influence the role of the journalist? The results show that these journalists have similar answers and opinions about how they use social media platforms for personal use and at work. They said that not a day goes by without them using social media. The majority also said that social media can iibe useful for their daily work and to build a relationship with the audience because it can create trust among them. Although they can see a potential danger for the journalists occupation. Therefore the results show that the journalist thinks it's hard to know where the border goes, and as a reason for that they often say that every newsroom does not have a unified approach to the situation.

Social movements’ most effective methods are often perceived as illegitimate by civilians, politicians and activists themselves. This creates a paradox as social movements’ methods needs to be able to mobilise to be effective, which requires legitimacy. This legitimacy is largely affected by the perceived legitimacy of the social movement itself. In this thesis, a thought experiment is constructed by portraying a hospital in crisis where the only possible action to change the status quo is through civil resistance. By applying the principles of the normative theories, Liberal Neutrality and Kantian ethics, on what can be called the optimal strategy of civil resistance for a hospital in crisis, social movements’ most effective methods are normatively analysed and valued. These normative theories deem social movements most effective methods legitimate depending on situation and motive. If the occurrence of civil resistance is motivated by legitimate reasons and do not endanger patients’ life, most disruptive and non-violent methods are deemed legitimate during a hospital crisis. However, the normative theories applied was found to contain limitations that create applicability issues and interpretation difficulties. This encourages further research on the normative principles, their interpretations, and their applicability to advance the evaluation of social movements’ most effective methods.

The aim of this essay is to study the social relations at Öland’s alunbruk, which will be executed by analyzing the constellation of baptismal witnesses during 1809-1843. By examining what birth- and baptismal books reveal about social relations at Ölands alunbruk, new knowledge about the workers’ everyday lives and its social structure can be disclosed. In line with the network analysis, a quantitative method has been implemented to examine the constellation of bapismal witnesses from six years, during the period of 1809-1843. To facilitate the interpretation of the study, theories of pre-industrial relations and patriarchalism are discussed and applied. The results show that the workers social relations were confined to the alunbruk to a large extent, with some exceptions where social relations were established outside the alunbruk. Another significant finding of this essay is that the analysed material indicates a non-existing social relationship between worker and inspector at the alunbruk.

Syftet med studien är att undersöka på vilka sätt biblioteken använder bibliotekskonton på sociala medie-plattformen Instagram och ta del av bibliotekariernas förhållningssätt till kontona. Detta undersöktes genom att besvara följande forskningsfrågor: Vad visar biblioteken upp från den dagliga verksamheten på sitt bibliotekskonto? På vilka sätt används bibliotekskontona i ett läsfrämjande syfte? Vilka förhållningssätt har bibliotekarierna till sitt bibliotekskonto? Studien är baserad på ett empiriskt underlag som bestod av insamlade data från bibliotekskontons publicerade innehåll och kortare intervjuer med bibliotekarier som arbetar med kontona. Studiens teoretiska ramverk utgår från begreppet Library 2.0 och tidigare forskning om bibliotek och sociala medier.Resultatet visar att det finns två olika förhållningssätt till bibliotekskontona som påverkar hur biblioteken arbetar med sina konton. Det ena är synen på bibliotekskontot som en förlängning av det fysiska biblioteket. All information som delas på kontot är direkt sammankopplat med det som sker på biblioteket. Det andra är synen på bibliotekskontot som ett fristående digitalt biblioteksrum med innehåll som producerats för bibliotekskontot. Dessa synsätt kombineras även på kontona. Slutsatser är att bibliotekens olika förhållningsätt påverkar innehållet på bibliotekskontona och att det är problematiskt för biblioteken att befinna sig på plattformen med tanke på bibliotekens demokratiska uppdrag.

This study investigates how the school library can be visualized through the social media platform Instagram. This is done through a qualitative content analysis of 362 posts that were shared from 1 August 2016 to 31 December 2019. The main focus was to look at how the school library uses the medium to market itself as well as to look at how the main tasks and roles of the school library are represented in the communication. The theoretical perspective is a mixture of the four spaces model as presented by Jochumsen et al. (2012) and the school library and its dimensions made known by Limberg (1990). The combined model comprises of five different spaces that together make up the school library as a concept. The results show that all of the five spaces are represented in the material that has been published on Instagram, but in different proportions with learning taking the largest place in the communication. The study also shows that the picture that is being presented of the library shows it in a traditional way, with a large emphasis being on its role in supporting and stimulating pupils reading. Some important factors are nevertheless missing in how the school library is shown, for example the importance of it being involved in teaching. This study can be regarded and used as an example of how a school library can be presented and visualized through the medium.

Med tre miljarder dataspelande individer världen runt, samt att Kina klassatdataspelsberoende som ett av landets 10 största hälsoproblem (Wincent, 2014), ansåg vi attdetta var av relevans att undersöka. Metoden som användes i studien var en kartläggandelitteraturöversikt. Studiens syfte var att, från olika sociala perspektiv, fördjupa kunskapen omhur nutida forskning belyser dataspelsberoende hos individer, riskfaktorer samt dess relevansför det sociala arbetsfältet. Samt att identifiera tänkbara utmaningar och implikationer somkan uppstå i det praktiska sociala arbetet. Källmaterialet har sedan tematiskt analyserats vilketmöjliggjorde identifieringen av tänkbara konsekvenser och utmaningar för individen och detsociala arbetsfältet. Ett teoretiskt perspektiv om role-sets applicerades för att skapa en djupareförståelse kring hur personer i gamerns liv kan tänkas påverka hur dennes dataspelande blirproblematiskt. 2013 klargjordes symptomen för ”internet gaming disorder” (IGD) i DSM-5.Till följd av det har dataspelsberoende sedan 2018 klassats som en psykisk sjukdom i ICD-11av Världshälsoorganisationen (WHO) och går under benämningen ”Gaming disorder”.Studiens resultat visar på hur personer med dataspelsberoende i större utsträckning lider avpsykisk ohälsa i form av depression, ångest eller dylikt. Flertalet av dessa personer väljer attanvända dataspelandet som självmedicinering, de flyr från verkligheten in i dataspelets värld.Dataspelsberoende har även visat sig bidra till bortprioritering av arbete, studier, familj ochvänner till följd av spelandet, vilket på sikt kan leda till social isolering. Dataspelsberoendekan i många fall ses som ett symptom på redan befintlig problematik, vilket skapar enkomplexitet som vi anser är av vikt att belysa. Därav vill vi medvetandegöra verksamma inomdet sociala arbetsfältet på hur dataspelsberoende är ett komplext problem och belysa vikten avatt undersöka individens livssituation. Målet med studien är att personer meddataspelsberoende ska kunna få rätt stöd och hjälp.

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har nedsatta kognitiva förmågor och bristande interaktions- och kommunikationsförmågor, vilket leder till svårigheter i aktiviteter ihop med andra i skolmiljön. Kognitiva dysfunktioner leder till delaktighetsinskränkning och påverkar aktivitetsutförande i vardagsaktiviteter samt skolaktiviteter. Skolmiljön och skolaktiviteter är inte individanpassade vilket skapar problem i aktivitetsutförande för elever med olika funktionshinder. Syftet var att undersöka vilka interventioner som påverkar aktivitetsutförandet i skolan för barn med ADHD eller AST. Datainsamlingen utfördes i databaserna Web of science, PsycInfo, ERIC, PubMed och AMED och resulterade i 17 vetenskapliga artiklar. Efter analys skapades tre teman som benämns kognitiva interventioner, sensoriska interventioner samt utbildning och samverkan. I resultatet beskrivs att interventioner i skolan fokuserar på att förbättra elevernas kognitiva strategier, förändra beteenden och vikten av samverkan och utbildning. Hjälpmedel och miljöanpassningar ger i kombination med strategier och beteendeförändringar förbättrat aktivitetsutförande och en ökad delaktighet i skolaktiviteter.

Studiens syfte har varit att med utgångspunkt i ungdomarnas egna erfarenheter och upplevelser undersöka fritidsgårdars betydelse som en förebyggande och främjande arena som arbetar för att uppnå stabila och trygga miljöer för ungdomar som deltar samt etablera positiva kontakter. Studiens metodologiska utgångspunkt har varit en kvalitativ ansats i form av två olika fokusgruppsintervjuer varav den ena bestod av fyra pojkar och den andra fyra flickor. Dessa ungdomar besöker fritidsgårdar regelbundet. Studien har utgått från två teoretiska begrepp, kollektiv identitetsskapande av Benedict Anderson samt sociala band av Thomas Scheffs. Den insamlade empirin har tolkats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i föreliggande studie har indikerat på att fritidsgårdar har visat en stor betydelse för de deltagande ungdomarna i form av att gemenskap samt trygghet har byggts upp genom de besökta åren. Ungdomarna talar mycket om positiva känslor vid besöken samt minnen som de har upplevt tillsammans med fritidsgården. Nya relationer och sociala nätverk har skapats med hjälp av personalen, utifrån dessa relationer har ungdomarna tagit till sig ny kunskap och lärdomar. Resultaten påvisar även att mycket av ungdomarnas identiteter har skapats med hjälp av fritidsgården.

The usage of emojis in marketing strategies and as a digital and social shortcut for emotional response has risen significantly since their creation and subsequent launch in the late nineties. With over three thousand emojis available as of 2019 and, according to Facebook, over five billion sent each day on their instant messaging service, the breadth of their influence and societal importance is unquestionable.  Recent studies have shown that certain aspects of consumer marketing are positively influenced by the usage of emojis but in the context of news correspondence the field of study regarding the use of emojis has large gaps. This study aims to investigate whether or not the use of emojis in a news context can affect the readers’ interpretation and perception of a text and by extension, the writer or news outlet associated with said text.  This study was conducted as an experimental survey in which two groups each consisting of 33 university students were asked to grade the trustworthiness, objectivity and professionalism of four fabricated social media news posts. One group had line breaks in the texts of the social media posts consisting of emojis and the other group did not. Subsequent analysis of the data shows that it could be possible to affect the readers’ interpretation and perception of a text by way of emoji usage. There are however an abundance of factors that, when juxtaposed and analysed, could be the reason for the respondents differing interpretations of the texts.