Bruksorter har en speciell historia med en dominerande industri på orten. I den här uppsatsen undersöker jag de sociala banden på orten, som jag kallar Hammarviken, genom de teoretiska begreppen inbäddning, avtraditionalisering, centrum och periferi. Syftet är att undersöka hur och om de sociala banden förändrats under de senaste årtiondena. Personerna i undersökningen berättar sin historia om att leva på en bruksort. Jag försöker att se hur de sociala banden sett ut genom att använda narrativ metod och tolka livsberättelserna som de intervjuade återger i undersökningen. Jag har intervjuat fem personer som alla bor på bruksorten som jag kallar Hammarviken. De är mellan 45 – 75 år. I undersökningen framkommer att det finns färre mötesplatser på orten under senare år och att det verkar som att de sociala banden har blivit svagare

This thesis aims to investigate how ‘social rights’ is filled with meaning by the European Commission within the European Pillar of Social Rights (EPSR). It also aims to study how the effects of this construction of ‘social rights’ can be understood through Isabell Loreys theory of precarisation as a form of governmentality. In order to do so, Carol Bacchis methodology for critical policy analysis ‘What’s the problem represented to be?’ (WPR) is used to study the problem representations within the European Commission’s proposal for a social pillar and its instruments to fulfil principles of the EPSR. This study shows that ‘social rights’ is filled with meaning by the European Commission as a matter of in different ways make it possible for the European citizens to provide for themselves, which reproducers an idea that citizens first and foremost should be responsible for their security. The way the European Commission fill ‘social rights’ with meaning also put the citizens living the most precarious lives in a subordinated stigmatized position in comparison to the citizens that can provide for themselves. The truth and knowledge that the European Commission produce and reproduce with its construction of ‘social rights’ may also have serious impact on the citizens living under precarious conditions.

No description available.

Att många inte kan skilja på när de och dem ska användas är en utbredd uppfattning. Trots detta har bruket av dom, enligt en aktuell studie av Lind Palicki och Karlsson (2019), minskat under 2000-talet. Samtidigt kan man notera att en ny form – de för det (de(t)) – har börjat synas allt mer. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur bruket av de/dem/dom/det ser ut i sociala medier. Detta realiseras genom en kvantitativ korpusundersökning baserad på material från bloggar, forumen Flashback och FamiljeLiv samt Twitter, som sedan jämförs med Lind Palicki och Karlssons studie av elevtexter (2019). Resultatet visar att skriftspråksnormerna åtföljs till stor del, samtidigt som formvariationen är större i sociala medier. Formen de(t) verkar vara på uppgång och vid osäkerhet använder många dom trots att de tidigare i underlaget brukat de/dem skriftspråksnormenligt. Det talspråkliga sammanhanget främjar formvariation och att göra sig förstådd verkar enligt min analys anses viktigare än att enhetligt följa skriftspråksnormerna, framförallt när skribenten är osäker på vilken form som är skriftspråksnormenlig.

Kraven på människors såväl yrkesmässiga som sociala kompetenser blir allt högre i syfte att skapa konkurrenskraftiga organisationer och verksamheter. En av de många uppgifter som axlas av svenska arbetsgivare är just att skapa och organisera förutsättningar för lärande och kompetensutveckling.Lärande sker enligt olika utsagor överallt och hela tiden, formellt strukturerat i kurser och utbildningar och informellt i vardagliga situationer och gemenskaper. Denna studies syfte var att undersöka hur chefer i delat ledarskap inom tre olika verksamheter upplever kompetensutveckling i ledarskapet, för att förstå hur delat ledarskap i sig kan bidra till kompetensutveckling. Studien, som var av kvalitativ karaktär, utgick ifrån en specifik frågeställning: Hur kan kompetensutveckling förstås som en aspekt av delat ledarskap? För att svara på detta genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med chefer vid två olika högstadieskolor, ett socialtjänstkontor och ett litet privatägt aktiebolag. Samtliga deltagare var under tiden för studiens genomförande verksamma i ett formellt delat ledarskap. I studien identifierades två huvudteman, bygga relationer och samverkan. Studiens resultat visade att chefer i delat ledarskap betonar dels relationsbyggande skeenden som en del av upplevelsen i det delade ledarskapet, och dels samverkan, vilket uppfattas kunna leda till lärande, och därigenom kompetensutveckling. / <p>2020-06-05</p>

Sociala medier har blivit en stor kommunikativ del av vardagen i samhället. Information och interaktion ökar på digitala plattformar. Myndigheter kämpar med att skapa dialog med medborgare och har svårigheter med att nå ut med information till samhället genom sina informationskanaler. Sociala medier har visat sig vara en bra plattform både för information och interaktion. Om plattformarna används som de är designade till att användas. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och på vilket sätt Gävle kommun kommunicerar på deras sociala medier samt hur det tas emot av medborgarna i kommunen. En annan del av uppsatsen är att förstå Gävle kommuns val av sociala medier framför andra kommunikationskanaler och varför de väljer att använda valda kanaler. Uppsatsen utgörs av en kvalitativ och en kvantitativ studie, där vi gör både en enkätundersökning och en intervju med anställda på Gävle kommuns kommunikationsavdelning. Undersökningen försöker utröna hur nödvändiga Gävle kommuns sociala mediekanaler är för invånarna, alltså hur invånarna värderar de kommunala sociala mediekanalerna. Uppsatsen försöker främst svara på forskningsfrågan: Hur ser Gävle kommuns strategiska kommunikationsarbete ut? Undersökningen försöker även svara på frågorna: Hur ser användandet av sociala medier ut hos Gävle kommun och dess invånare och hur upplever gävleborna Gävle kommuns sociala mediekanaler och deras innehåll i jämförelse med kommunens mål med kommunikationen? Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Marshall McLuhans (2009) teorier om mediet som budskap, Christian Fuchs (2017) definition av sociala medier, Livia Norströms (2019) avhandling gällande svenska kommuner och sociala medier samt Ines Mergels (2013) teorier kring myndigheter och sociala medier. Uppsatsens resultat är delvis att mediets form kan vara viktigare än innehållet. Sociala mediers innehåll är sekundärt för respondenterna i enkätundersökningen. Det viktiga är inte vad kommunen säger med sina sociala medier utan att de har dem. Uppsatsens resultat visar även att kommunen prioriterar sina sociala mediekanaler för ensidig information snarare än tvåvägskommunikation. Transparens genom representation är viktigare för kommunen snarare än interaktion med invånarna. Respondenterna i enkätundersökningen uppger att de ser positivt på kommunens sociala medier men att de varken tar del av dialogen med kommunen eller informationen på de sociala medieplattformarna.

I denna kvalitativa studie undersöktes det hur unga tjejer anser att de blir påverkade av social medieanvändning samt huruvida densamma kan liknas vid ett beroende. Datamaterialet bestod av tre fokusgrupper med unga tjejer i åldrarna 15–18 år. Sammanlagt var det 18 stycken deltagare. Under fokusgrupperna framkom det fem teman som sedan kom att prägla resultatet. Dessa teman presenteras som; Positiva aspekter av social medieanvändning, Falska relationer/Kommunikation, Synen på sig själv, Känsla av press/stress i förhållande till sociala medier och Telefonberoende.  Analysen utgick från två teorier. Goffmans teori kring sociala samspel och identitetsskapande samt Judiths teori om den performativa identiteten. Diagnoskriterier för beroende användes för att jämföra deltagarnas svar. Av resultatet framgår det att de unga tjejerna som deltagit i studien påverkas av social medieanvändning utifrån de olika teman som nämnts. Tjejerna uppfyller däremot inte alla krav för att kunna klassa detta fenomen som ett beroende. Deltagarna anser sociala medier vara en stor del av sina vardagar och detta resulterar i både positiva och negativa effekter i tjejernas liv. / In this qualitative study, we examined how young girls describe being influenced by social media use and whether their behaviour might have a resemblance to an addictive behaviour. The data material consisted of three focus groups with young girls aged 15-18. In total, 18 participants were included. During the focus groups, five themes emerged which then came to characterize the result. These themes are presented as; Positive aspects of social media use, False relationships/Communication, The sense of self, The sense of pressure and stress in relation to social media and Mobile dependency. The analysis was based on two theories. Goffman's theory of social interaction and identity creation as well as Butler's theory of performative identity. Dependency diagnostic criteria were used to compare participants' responses. The result shows that the young girls who participated in the study are influenced by social media use based on the various themes mentioned. However, the girls do not meet all the requirements to be able to classify this phenomenon as an addiction. In conclusion the participants consider social media to be a major part of their everyday lives that contributes to both positive and negative aspects in the girls' lives.

Syftet med studien är att studera och analysera socialpedagogiska handlingar såsom det kommer till uttryck hos socialpedagoger verksamma i skolans kontext, samt undersöka vilka möjligheter och begränsningar som påverkar, och koppla detta till arbetet med sociala relationer och gemenskap. I studien intervjuades tre examinerade socialpedagoger och en rektor som arbetar inom skolan. Även en skuggning av en socialpedagog har genomförts. Materialet har analyserats med fokus på de teoretiska begreppen socialpedagogisk handling, sociala relationer samt gemenskap, och bearbetningen av det empiriska materialet har skett med hjälp av meningskoncentrering. Resultatet visar att de intervjuade socialpedagogerna inte har någon arbetsbeskrivning, men att arbetet de genomför lever upp till den intervjuade rektorns förväntningar. Vidare visar studien att socialpedagogerna arbetar utifrån sina kompetenser med behoven som finns i skolan. Fokus ligger på ett "helhetstänk" kring eleven, sociala relationer och gemenskap där lösningar kan ligga utanför de traditionella ramarna. Möjligheter eller begränsningar för detta individcentrerade arbete är grundade i frågor kring organisation och samverkan. Studiens slutsats är att det inte går att särskilja elevens hem-, fritid- och skolmiljö. Många elever har otrygga hemförhållanden och socioekonomiska problem, och deltar inte i aktiviteter utanför skolan. Skolan är den enda arenan där barn enligt lag måste infinna sig, och det är där möten med socialpedagoger kan göra skillnad. I en skola kan socialpedagogers kompetens komplettera lärare och elevhälsoteam och möta elevers ökade behov av stöd. Studiens diskussion belyser vikten av socialpedagoger i skolans kontext, och förvånas över hur få som faktiskt är anställda i det studerade geografiska området.

Bakgrund: Psykisk ohälsa klassas som en folkhälsosjukdom och det ses en ökning av psykisk ohälsa bland ungdomar. Användandet av sociala medier ökar drastiskt i vårt samhälle vilket resulterar i både positiva och negativa konsekvenser av ungdomars välbefinnande och hälsa. Ökningen av cybermobbning är en negativ konsekvens av sociala medier och är ett problem i ungdomsåren. Även användningen av sociala medier på kvällen kan påverka sömnen negativt. Sjuksköterskans roll i detta är att skapa medvetenhet, öka kunskapen och uppmärksamma denna faktor hos ungdomar som inte mår bra och som söker vård för såväl psykiska som fysiska symtom. Kan sociala medier vara en bidragande faktor till ökningen av ungdomars psykiska ohälsa? Syfte: Att beskriva ungdomars hälsa och välbefinnande och att relatera detta till den tid som de spenderar på sociala meder. Metod: Studien utfördes som en kvantitativ enkätstudie där datainsamlingen skedde på en gymnasieskola i Sverige. Enkäten bestod av tre frågor om ungdomars användande på sociala medier samt välmåendeskalan på 18 frågor. Enkäten besvarades av 149 deltagare varav 113 med slutförda svar, jämt fördelat mellan pojkar och flickor. Resultat: Hela 21 % av ungdomarna i studien hade någon gång upplevt kränkning eller mobbning på sociala medier, främst flickor. De ungdomar som använde sociala medier över sex timmar per dygn skattade sitt välmående lägre än ungdomarna med lägre social medieanvändning. Ungdomarna som använde sociala medier under en senare tid på dagen föreföll att ha en sämre sömn. Diskussion: Vikten av kunskap och tidig identifiering av att sociala medier kan vara en faktor som kan orsaka psykisk ohälsa hos ungdomar bör uppmärksammas för att eventuellt kunna främja ungdomars hälsa och välbefinnande.

I studien presenteras en studie om ungdomskultur och dess betydelse, samt sociala medier och kommunikation på internet  där bildämnet och identitetsskapande är kopplat till detta.  I den här studien besvaras följande frågeställningar: Vilka sociala medier används och hur ser ungdomar på sin användning av dessa, samt om hur sociala medier har en plats i bildämnet? Vilka influenser i form av förebilder och fenomen väljer ungdomarna på sociala medier? Vilken betydelse anser ungdomarna att dessa influenser har för sitt eget identitetsskapande inom bildämnet? För att kunna besvara frågeställningarna och syftet gjordes en intervjustudie på två olika skolor vid två olika tillfällen. I studien intervjuades nio ungdomar i åldern 15–16, sex elever från högstadiet i årkurs 9 och tre förstaårselever på gymnasiet. Undersökningen fördjupar sig i ungdomars användande av sociala medier och hur eleverna ser på sociala mediers roll som förebilder för sitt eget identitetsskapande i bildämnet, där eleverna använder sig av sitt identitetsskapande för att producera material och bilder. Resultatet visar att identitetsskapandet i bildämnet har ett utrymme i undervisningen men att eleverna känner att lärare ibland har en speciell syn på hur saker och ting ska göras. På så sätt kände ungdomarna att deras kreativitet inte fick blomma ut, utan motivationen uteblev. Ungdomarna vill gärna visa mer av sitt identitetsskapande och här kommer den mesta av deras inspiration från ungdomskultur och sociala medier. Mycket av det som informanterna lär sig inom bildämnet har de hämtat mestadels ifrån sociala medier, som till exempel hur man ritar hår, när det gäller porträtt i bildundervisningen. Därmed spelar sociala medier en stor roll i ungdomarnas kunskapsinhämtning och bildämnet lever därmed även utanför skolans väggar.