Bilder i sociala medier förmedlar budskap gällande genus och normer. Särskilt ungdomar mellan femton och tjugofyra år använder sociala medier i allt större utsträckning och tar del av de yrkesroller och privatliv som porträtteras ur ett genusperspektiv. Femininiteter och maskuliniteter konstrueras i sociala medier och normer gällande naturliga skillnader hos män och kvinnor kan ha en negativ inverkan på barns utbildning. Ungdomar gör ofta utbildnings- och yrkesval baserade på kön. Det är därför angeläget att skapa förutsättningar för att fler val ska upplevas som möjliga och acceptabla. Syftet med denna undersökning är att studera hur ungdomar pratar om sociala medier och dess påverkan. Studien intresserar sig för hur influenserna av sociala medier påverkar elevernas handlingshorisont och följande frågor ställs ”Hur talar eleverna om konstruktion av femininiteter och maskuliniteter i sociala medier?”, ”Hur talar eleverna om framtid, drömmar och begränsningar och sociala mediers porträttering av detta?”, ”Vilka lycko- objekt konstrueras i berättelserna när eleverna talar om det som porträtteras i sociala medier?”. Det utfördes fokusgrupper med tjugo elever i årskurs nio fördelat på en skola i en storstad och en skola på landsbygden. Resultatet analyserades med hjälp av begreppen lycko-objekt, handlingshorisont, genus, femininiteter och maskuliniteter. Resultatet visar att sociala mediers porträttering av femininiteter och maskuliniteter upplevdes vara knuten till fysiska attribut, egenskaper, intressen och yrken. Eleverna tog avstånd från medias porträttering samtidigt som de ansåg att en del skillnader mellan könen var naturliga. De lycko-objekt som identifierades i medier var främst materiella medan de lycko-objekt eleverna sa sig eftersträva var mer emotionellt kopplade. Eleverna tar avstånd från det som porträtteras i sociala medier men nämner samtidigt att det som visas i medierna är det ”alla” strävar efter, vilket talar för att sociala medier skulle ha en liknande påverkan på deras handlingshorisont som den fysiska kontext de befinner sig i.

Syftet med studien är att undersöka hur idrottsföreningar i Malmö kommunicerar via socialamedier. Kommunikation via sociala medier har blivit en självklar del av människors vardagoch har kommit att förändra det sätt som vi människor kommunicerar på. Sociala medier haräven blivit ett centralt kommunikationsverktyg för idrottsföreningar i syfte att nå ut tillspecifika intressenter och valda målgrupper. Med sociala medier har en ny form avkommunikation skapats då det inte endast är idrottsföreningar som har möjligheten attkommunicera med intressenterna utan intressenterna har även möjligheten att kommuniceramed idrottsföreningen. Teorierna som används i undersökningen är sociala medier, publicrelations, envägs-och tvåvägskommunikation, word-of-mouth och strategisk kommunikation.Studiens teoretiska ramverket används för att besvara undersökningens syfte ochfrågeställningar. Studien är utformad som en kvalitativ undersökningsmetod och empiriskdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer med idrottsföreningar från Malmö stad. Iresultatet redovisas materialet från empirin av intervjuerna med respondenterna frånidrottsföreningar i Malmö. Materialet grundar sig i respondenternas beskrivningar omkommunikation via sociala medier och deras uppfattning om hur de arbetar med socialamedier. Studiens resultat visar att Malmös idrottsföreningar kommunicerar på olika sätt viasociala medier beroende på vilket syfte de har med plattformen de använder sig av. Enliknelse som framgick av undersökningen var att samtliga idrottsföreningar använde socialamedier för att bygga en relation med sina intressenter samt använde de olika socialaplattformarna för att nå ut till olika målgrupper. Det finns däremot skillnader i vilka strategieridrottsföreningar använder sig av för att bygga relationer både internt och externt. / The purpose of the study is to examine how Malmo's sports associations communicate viasocial media. Communication via social media has become an obvious part of people'severyday lives and has come to change the way we communicate. Social media has alsobecome a central communication tool for sports associations with the aim of reaching out tostakeholders and selected target groups. The theories used in the survey are social media,public relations, one-way and two-way communication, word-of-mouth and strategiccommunication. The study is designed as a qualitative survey method and the empirical datawas collected through semi-structured interviews with sports associations from the city ofMalmo. The study's results show that Malmo's sports associations communicate in differentways via social media depending on what purpose they have with the platform they use.

Hur tänker pedagoger utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv angående att skapa och bygga sociala lärmiljöer på förskolor? Syftet med studien är att få syn på hur pedagoger tänker i utformandet kring en pedagogisk lärmiljö, samt vilka stora sociala faktorer som spelar roll i utformandet av en pedagogisk lärmiljö. Studien utgår utifrån kvalitativa intervjuer med pedagoger i olika utbildningsnivåer som alla är aktiva inom förskolan. Barnskötare, förskollärare, förste förskollärare samt biträdande rektor på fyra olika förskolor i södra Sverige har intervjuats. Den insamlade empirin har transkriberat och sorterats för att hitta samband och skillnader med hjälp av olika nyckelord. Genom att utgå ifrån ett närhetsperspektiv under intervjuerna så kan det framkomma ett djupare svar på frågorna hos informanterna på grund utav att den som intervjuar och den som blir intervjuad har en relation sedan tidigare. Resultatet av undersökningen har lett fram till ett synliggörande av de sociala aspekterna som framkommer i skapandet av de sociala lärmiljöerna på förskolan. Socialt samspel inte bara med barnen utan med pedagoger sinsemellan visar sig vara en hörnsten för utvecklat lärande.

Syftet med studien var att undersöka hur fritidslärare förhåller sig till gruppstorleken på fritidshemmet och hur de upplever att gruppstorleken påverkar de sociala relationerna mellan fritidslärare och elev. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört sju intervjuer med utbildade fritidslärare som har olika erfarenheter av barngruppsstorlekar i olika fritidsverksamheter. Fritidslärarna arbetar på sju olika lågstadieskolor, förskoleklass till årskurs tre.Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av den teoretiska utgångspunkten ramfaktorteorin, för att förstå skolvärldens olika ramar och faktorer som påverkar fritidsverksamheten. Arbetets tidigare forskning anknyter till Ingrid Pramling Samuelsson, Pia Williams och Sonja Sheridan och deras forskning kring barngruppsstorleken. Sammanfattningsvis upplevde fritidslärarna att gruppstorleken inte har någon större betydelse, utan att personalens arbetsmetoder, förhållningssätt, lärarens egenskaper och relation till eleverna är mer avgörande i arbetet. Vi visar även att storleken på gruppen definieras olika hos fritidslärarna beroende på deras olika uppfattningar om vad begreppet betyder.

Syftet med denna undersökning är att kartlägga hur matematik framställs utanför skolan, både vilka värden som är förknippade med matematik och hur matematiker framställs som personer. Bakgrunden till detta är se om det kan finnas orsaker bortom skolans gränser som påverkar den särartade inställning som många elever har till just matematik. Många verkar anse att matematik inte är något för dem, utan endast för nå- gra få utvalda – vilket kan hämma deras lärande. Då mycket av den forskning som redan finns på området fokuserar på elever och lärare inom skolans värld ska denna uppsats bidra med ett vidare perspektiv.En avgränsning gjordes till populärkulturen, där totalt tre scener från olika TV-serier granskades med inspiration från ett diskursanalytiskt angreppssätt och analyserades ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Detta för att undersöka vilka föreställningar och sociomatematiska normer den bild av matematik som framställs skulle kunna bidra till.Den bild av matematik som utmärker sig i de TV-serier som ligger till grund för under- sökningen är att det är förknippat med negativa känslor, att det är ett svårt ämne men också att det är betydelsefullt. Enligt TV-serierna ser matematiker inte inte ut på något särskilt sätt, men framställs som allvarliga, smarta och svåra att kommunicera med. Det skall dock tilläggas att även om det är dessa bilder som är utmärkande, så det finns mot- stridiga framställningar av samtliga värden och egenskaper – undantaget framställnin- gen av matematik som svårt.

The aim of this study is to inquire into the thoughts of students of Swedish for Immi-grants suffering from PTSD as well as other psychosocial disorders and teachers of Swedish for immigrants relating to the importance of the relation of recognition to the creation of self-relation, which is defined by Honneth (2003) as ” the awareness or per-ception a person has of herself considering which abilities she has been dealt” (Honneth 2003:101).My research questions concern the thoughts and perceptions that teachers of SFI and students suffering from PTSD-related issues have concerning the core in and purpose of the SFI-education as well as what they perceive might facilitate and/or obstruct the de-velopment of a positive self-relation.The study is based on Axel Honneth’s theory of recognition and moral violation as well as Pierre Bourdieu’s theory of social fields.The content of the study is based on four interviews with students and seven with teachers which were conducted during the fall of 2016 as well as spring of 2017. The interviews were conducted using Bourdieu’s methodological guidelines for interviews – participating objectification – the purpose of which is to develop data that enables the position of the interviewee to be analyzed without the scholar engaging in objectifying distance.In order for an individual to develop a positive self-relation in which he or she recei-ves the opportunity to develop self confidence, self respect as well as solidarity, a relat-ion of recognition on three levels is required, which according to Honneth is fundamen-tal to individual self-realization. The findings of the study show that the students of SFI-suffering from PTSD-disorder request recognition on all three of said levels, in-cluding the emotional first level, defined by Honneth as care for others for the sake of him or her. The included teachers are neither aware of or prepared for this, but belive that recognition on the remaining two levels, the moral/judicial and the self-worth/social appreciation level respectively, occur during SFI-education. Further, the teachers argue that conflicts occur relating to the teacher's perceptions of the students as responsible adult individuals versus the demands that society have regarding the content of SFI-education together with the requirements of rapid progression and integration into the system put forth by the employment office and/or social services. Said conflict generates an experience of teachers as being impersonal, nonindependent and disrespectful amongst students.The teachers consider relating to and recognizing students in ages, educational degrees and social backgrounds virtually comparable to their own to be considerably easier than relating to students whose are not.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur förskolepedagoger upplever att förskolans måltider fungerar som pedagogiskt verktyg för att främja barns sociala förmågor. Såväl myndighetstexter som tidigare forskning pekar på förskolemåltiders möjlighet att fungera som ett pedagogiskt verktyg. Med utgångspunkt i detta och i avsaknad av forskning kring denna pedagogiska möjlighet i samband med främjande av barns sociala förmågor uppstod denna studie. Studien utgör en kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare och en barnskötare. Empirin analyserades med stöd i interaktionismens begrepp aktör, situation och kommunikation. Resultatet visar att förskolemåltiden utgör ett idealt tillfälle för att skapa gemenskap mellan barn, för barns talträning och gemensamma reflektioner samt för att stärka barns självständighet. Studien har också visat att pedagogerna stödjer detta genom att erbjuda alla barn möjligheten att komma till tals och bli hörda runt matbordet. Pedagoger ger barnen möjlighet till egna val och låter dem ta ansvar under måltiderna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur högskole- och universitetselever, i detta fall unga män, gick tillväga för att lyckas i skolan då det finns en tydlig trend att allt fler pojkar presterar sämre än flickor inom skolan. Studien syftar även till att undersöka de bakomliggande förväntningar och motivation respondenterna hade och upplevde. Därmed ville vi undersöka hur de sociala normerna såg ut i skolan och hur betydelsefull studie- och yrkesvägledare var för respondenternas. Tidigare forskning har behandlat sociala och kulturella faktorer som kan motivera elever till att vilja läsa vidare på högre utbildningsnivå, skapa förutsättningar för en pluggkultur inom skolan, samt jämna ut könsskillnader i skolresultat och prestation. Som övergripande teoretiska utgångspunkter användes tre sociologiska teorier: careership theory, jaget och maskerna och hegemonisk maskulinitet. Studiens empiriska data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex unga män som läser olika program på universitetsnivå. Resultatet av intervjuerna visade att de tillfrågade respondenterna hade likartade upplevelser. En stor påverkansfaktor till varför de unga männen har valt att studera vidare har varit föräldrarnas sociala och kulturella bakgrund samt de unga männens medvetenhet om hur betydelsefullt det är att studera vidare. De sociala normerna gällande att pojkar inte ska anstränga sig att studera har varit ett förekommande mönster bland respondenterna. Avslutningsvis visade resultatet att respondenterna inte hade någon nytta av de vägledningssamtal som de hade med sin studie- och yrkesvägledare på skolan. De uttryckte en vilja av att samtalet skulle vara mera fokuserat på deras intresse och framtida mål.

Föreliggande studie fokuserade på att skapa en förståelse för hur kosovoalbaner som immigrerade till Sverige under 1990-talet använde sig av sociala nätverk. Syftet var att undersöka hur flyktingar som var bosatta i Sverige under en längre tid nyttjade sitt sociala nätverk för att integrera sig på arbetsmarknaden. Underkategorierna som undersöktes var genus och utbildningsbakgrund. En kvalitativ metod tillämpades i form av semistrukturerade intervjuer med åtta kosovoalbaner varav två män och två kvinnor var högutbildade och två män och två kvinnor lågutbildade. De teoretiska utgångspunkterna som användes i analysen var brytpunkt av Hodkinson och Sparkes, Bourdieus teori om socialt kapital samt Putnams begrepp sammanbindande och överbryggande socialt kapital. Resultatet visade att majoriteten av intervjupersonerna inte kände någon när de kom till Sverige och att det första kontaktskapandet skedde på flyktingläger vilket bidrog till känslomässigt stöd. Hur informanterna fick sina arbeten varierade då vissa inte använde sig av sociala nätverk utan tog hjälp av Arbetsförmedlingen eller sökte arbeten själva. Det framkom dock att nästan alla informanter använde sig utav nätverk minst en gång. De tillämpade sociala nätverk på olika nivåer men det pekade ändå på positiva resultat vilket ledde till anställning. Informanternas nätverk bestod främst av chefer, kollegor, kurskamrater och vänner. Informanterna ansåg inte att genus hade någon större inverkan på deras nätverk. Beroende på vilken utbildningsbakgrund de hade så bestod även deras nätverk av personer med liknande utbildningsbakgrund. / The study focused on creating an understanding of how Kosovo Albanians who immigrated to Sweden during the 1990s used social networks. The purpose was to investigate how refugees who have been living in Sweden for a longer amount of time utilized social network to integrate into the labor market. The subcategories that were examined were gender and educational background. A qualitative method was applied in the form of semi-structured interviews with eight Kosovo Albanians, of which two men and two women were highly educated and two men and two women were low educated. The theoretical concepts used in the analysis were turning points by Hodkinson and Sparkes, Bourdieu’s theory of social capital and Putnam’s concept of bridging and bonding social capital. The results indicated that most of the informants did not know anyone when they came to Sweden and that their first contact making took place at refugee camps which provided them with emotional support. How they got their jobs varied because some did not use social networks but rather took help from the employment service or sought jobs themselves. However, it turned out that almost all informants used network at least once. They made use of social networks at different levels, but the results were positive because it led to employment. The informants' networks consisted mainly of managers, colleagues, classmates, and friends. The informants did not consider that gender had a major impact on their network. Depending on their educational background, their network also consisted of people with similar educational backgrounds.

Det har länge talats om den mytomspunna entreprenören men i dagens samhälle har detutvecklats ett nytt fenomen; influencern. Vem är denna person och kan det finnas enkoppling gentemot den väl omtalade entreprenören? Genom en kvalitativ studie vill vi ökaförståelsen kring influencern såväl som entreprenören. Med hjälp av teori och empiri harmaterial samlats in som kan leda oss framåt i sökningen efter eventuella kopplingar mellanbegreppen. Vid undersökning av de tre olika ämnesområdena definition, funktion ocheffekt kan likheter urskiljas som därmed stödjer vår idé om en möjlig koppling mellaninfluencern och entreprenören.