Tidigare studier visar att rollen som mellanchef är komplex. Vi vill med vår uppsats undersöka komplexiteten och komplettera med kunskap utifrån vår empiri och Goffmans dramaturgiska rollteori samt de fyra stegen i en rollförändring som Ebaugh talar om. Vårt fokus ligger endast på chefsroller vilket innebär att vi valt att inte lägga fokus på könsperspektivet utan endast förhålla oss till rollen som chef. Syftet med vår undersökning var att få en större förståelse för mellanchefens roll inom ett lärosäte. Vi vill med den här studien bidra till ökad kunskap och förståelse om processen att gå från medarbetare till chef, samt identifiera eventuella problem/svårigheter som upplevs under processen. Vi har valt att använda oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt i vår undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt har vi intervjuat åtta mellanchefer på ett lärosäte. I vår intervjuguide valde vi att utgå från fem olika teman som följer med i vår analys och som vi sedan kopplar samman med teori. Vi har under arbetet skapat oss förståelse för hur processen kan se ut stegvis från att ha varit medarbetare till att träda in i rollen som mellanchef på ett lärosäte. Det började med att man som medarbetare tog på sig ett större ledarskapsansvar, som då ledde till att man slutligen fick rollen som mellanchef. Det svåraste i processen har varit när man väl tagit sig an den rollen, har man då stött på en del problem. Vår empiriska undersökning om att mellanchefens roll är komplex stämmer väl överens med tidigare forskning och teori. Utifrån vår empiri har vi fått det bekräftat att mellanchefen ofta hamnar i kläm och en rollkonflikt kan uppstå då det ställs krav både uppifrån och nerifrån.

Barnhälsovården ska finnas som stöd och stärka föräldrar i deras föräldraroll. I​ åldern 24–34 år använder 88% sociala​ medier som F​acebook,​ I​nstagram,​ T​witter​ och Snapchat. Syftet med studien var att studera hur småbarnsföräldrar använder hälsorelaterad information via sociala medier och hur sociala medier påverkar föräldrarollen. En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes med en webbaserad enkät som publicerades i två föräldragrupper på F​acebook.​ Data bearbetades med bivariat analys. Resultatet visade att majoriteten av föräldrarna tog del av hälsorelaterad information gällande barn via sociala medier. Vanligare var att föräldrar till ett​ barn ställde frågor till föräldragrupper, och föräldrar till två​ barn eller fler oftare ställde frågor till föräldrar de kände, via sociala medier. Föräldrar ställde frågor främst om mat- och sömnvanor samt hudbesvär. Signifikans fanns för att sociala medier bidrog till likväl positiva som negativa känslor i föräldrarollen. Med stigande ålder minskar andelen som önskar rådgivning och information via sociala medier. Slutsatsen är att få föräldrar ställer hälsorelaterade frågor via sociala medier idag och få​ önskar att BVC ska erbjuda rådgivning och stöd via sociala medier. Föräldrars​ self-efficacy i föräldraskapet tycks ha betydelse. Fler studier behövs för att kunna utveckla och möta föräldrars behov i dagens digitaliserade samhälle.

Internet har förändrat samhället i grunden och har påverkat de flesta områden man kan tänka sig på något sätt. Ett av de påverkade områdena är samhällsvetenskaplig datainsamling. Med hjälp av internet och teknisk apparatur finns det idag fler valmöjligheter vid val av datainsamlingsmetod än någonsin tidigare. Studien undersöker hur internetenkäter fungerar som datainsamlingsmetod inom områdena bortfall, internt bortfall samt ur ett tids- och kostnadsperspektiv. Likt flera tidigare undersökningar av internetbaserade datainsamlingsmetoder jämförs resultaten från en internetenkät med resultaten från en pappersenkät för en population delad i två identiska grupper med en experimentell design. Populationerna som undersöks består av en ung elitgrupp, styrelseledamöter från Sveriges åtta riksdagspartiers ungdomsförbund. Elitpopulationen ger metodologiska fördelar genom att de antas ha större tekniska kunskaper samt större tillgång till internet jämfört med andra populationer vilket ger en unik möjlighet att testa avancerade frågeställningar. Avancerade frågeställningar representeras i denna studie av frågor om sociala nätverk. Studien resulterar i tre rekommendationer att tänka på då internetenkäter ska användas. (i) Det är viktigt att tänka på att målpopulationen har tillgång till och tillräckliga kunskaper om internet för att kunna besvara enkäten. (ii) Det ska vara möjligt att nå populationen via internet. (iii) Undersökningen bör inte vara beroende av avancerade och öppna frågeställningar.

En ökad användning av sociala medier har riktat intresset mot att kommunicera varumärke direkt till konsumenterna. Mer specifikt har det ökat intresset för forskning på internationell nivå om hur elitklubbar kommunicerar sitt varumärke på sociala medier. Forskning i Sverige om detta ämne är minimalt och denna studie riktar mot att öppna intresset för den svenska forskningsmarknaden.Syftet med denna studie är att belysa hur svenska elitklubbar i Allsvenskan och Svenska Hockeyligan använder sociala medier för att bygga sitt varumärke. Mer precist handlar det om att undersöka såväl varumärkesattributen som varumärkesinnehållet i föreningarnas officiella Instagram och Twitter konton.Studien utfördes genom en netnografisk kvantitativ metod där valda elitklubbar på Instagram och Twitter studerades för att skapa förståelse om hur de kommunicerade sitt varumärke. Sociala medier används som verktyg i både kommersiella syften och för informationsdelning. För att kommunicera varumärke går det att använda kortsiktiga och långsiktiga strategier på sociala medier. Det går även att se vilket varumärkesinnehåll elitklubbar publicerar samt vilken uppmärksamhet dessa inlägg får av följarna.

Syftet med denna undersökning var att utforska på vilka sätt privata sociala medier kan inverka på arbetssökandes anställningsbarhet. Studien söker även kunskap kring dilemman som kan uppstå vid användning av sociala medier i rekryteringssammanhang. Syftet har konkretiserats till tre frågeställningar. Studien har en kvalitativ ansats med en explorativ metod. Den explorativa metoden grundar sig i önskan att fylla kunskapsluckor och upptäcka sådant som ännu inte har upptäckts. Studien grundar sig på ett strategiskt urval, bestående av intervjuer med åtta informanter. Urvalet bestod både av arbetsgivarrepresentanter och rekryterare, för att skapa variation och möjligheten att upptäcka fler infallsvinklar kring det valda problemområdet. Genom det insamlade materialet framkom att det inte längre finns en tydlig åtskillnad mellan vad som är en privatperson och en arbetstagare och att detta, med sociala medier som verktyg i rekryteringsprocesser, påverkar huruvida arbetssökande är anställningsbara eller inte. När sociala medier används som ett sätt att bedöma arbetssökande, kan det även sägas öka subjektiviteten i rekryteringsprocessens personbedömningar. Av materialet framkom även ett antal dilemman för den rekryterande parten. Dessa dilemman berör studiens samtliga områden: privat- och arbetssfär, anställningsbarhet och bias. Dilemmat tillhörande privat- och arbetssfären benämns som moralens dilemma och behandlar huruvida information som upptäckts på arbetssökandes sociala medier kan eller bör tas upp. Det andra dilemmat, sanningshaltens dilemma, tillhör kategorin att bekräfta och syftar på hur informationen på sociala medier ska ses som sann eller inte. Relevansens dilemma hör till kategorin att göra mänskliga bedömningar och innebär hur relevant information från sociala medier är för den tänkta tjänsten.

Kraven på människors såväl yrkesmässiga som sociala kompetenser blir allt högre i syfte att skapa konkurrenskraftiga organisationer och verksamheter. En av de många uppgifter som axlas av svenska arbetsgivare är just att skapa och organisera förutsättningar för lärande och kompetensutveckling.Lärande sker enligt olika utsagor överallt och hela tiden, formellt strukturerat i kurser och utbildningar och informellt i vardagliga situationer och gemenskaper. Denna studies syfte var att undersöka hur chefer i delat ledarskap inom tre olika verksamheter upplever kompetensutveckling i ledarskapet, för att förstå hur delat ledarskap i sig kan bidra till kompetensutveckling. Studien, som var av kvalitativ karaktär, utgick ifrån en specifik frågeställning: Hur kan kompetensutveckling förstås som en aspekt av delat ledarskap? För att svara på detta genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med chefer vid två olika högstadieskolor, ett socialtjänstkontor och ett litet privatägt aktiebolag. Samtliga deltagare var under tiden för studiens genomförande verksamma i ett formellt delat ledarskap. I studien identifierades två huvudteman, bygga relationer och samverkan. Studiens resultat visade att chefer i delat ledarskap betonar dels relationsbyggande skeenden som en del av upplevelsen i det delade ledarskapet, och dels samverkan, vilket uppfattas kunna leda till lärande, och därigenom kompetensutveckling.Nyckelord: Delat / <p>Betygsdatum 2020-06-05</p>

The impact of technology through social media has contributed alot to the world, changing the way we live our lives. This is because individuals have a continuous flow of information through mass media. Today, the social forum, Instagram has a major impact on the everyday lives of young girls. Since many young girls are constantly connected to the Internet, this may result in certain criteria about how these girls should behave and how their lifestyles should look like. The purpose of the study is to get an understanding of how Instagram can affect young girls’ self-identities. A qualitative method is used in the study whereby six interviews are conducted with teenage girls. The data is analyzed mainly with the help of Giddens theory on reflexive identity in late modern age together with Cooley’s concept about ”looking-glass self”. In order to point out the gender aspect in self-identity constructions whereby teenage girls reproduce the normatively accepted femininity in Instagram, West &amp; Zimmerman’s theory on ”doing gender” has been used. The aspects of consumer society whereby Instagram functions as a virtual platform and the ways in which demarcation between real and virtual becomes blurred in teenage girls’ identity constructions has been analyzed by the help of Baudrillard’s theory on consumer society. The results of the study show that Instagram has several significant effects interms of young girls’ self-identity constructions. The young girls do not present their true self-images on Instagram, they only show the "perfect" aspects of their daily lives. That means that they reshape and refine their appearances. The results also show that the experience for all interviewees is that they felt that there was a further norm for females on Instagram, like the importance of having an ideal body type. Instagram proved to be strongly linked to how young girls think about their bodies and looks.

Det traditionella ledarskapet har utmanats och vi är intresserade av att studera vad som i dagens samhälle utmärker ett gott ledarskap. För att avgränsa studiens intresseområde riktades fokus på generationen millennials, vilket är individer födda mellan år 1980–1999. Det med anledning av att dem är den senaste generationen in på arbetsmarknaden samt först med att bli in socialise-rade i ett globaliserat och tekniskt samhälle. Studiens syfte ämnar sålunda finna huvudange-lägenheten kring vad millennials upplever karaktäriserar ett gott ledarskap. Med grundad teori som metodansats genomfördes en kvalitativ studie med målsättning att generera en teoretisk modell, väl grundad i empiriska data. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med avsikt att synliggöra millennials upplevelser kring ett gott ledarskap. Resultatet visar att millennials huvudangelägenhet utgörs av att sociala band har försvagats i dagens samhälle vilket besvaras genom kärnkategorin relationell trygghet. Sålunda består den teoretiska modellen av ytterligare fem kategorier: transparent kommunikation, genuin närvaro, främja självledarskap, leda med hjälp av det större syftet samt social gemenskap. Den teoretiska modellen åskådliggör även kategoriernas relation till kärnkategorin, och besvarar således studiens syfte.

I efterdyningarna av den första chocken från COVID-19 på europeiska flygbolag undersöker denna studie Twitteraktiviteten relaterad till fyra av dessa bolag och tillämpar sentimentanalys för att utforska interaktioner mellan kunder och bolag. Sambandet mellan kundsentimentet och bolagens svarstid, samt sambandet mellan kundsentiment och bolagens svarsfrekvens undersöktes men inga betydande korrelationer påträffades. Vidare undersökning av bolagens kundbemötande ledde till en mer detaljerad bild av vilka svarselement bolagen använde vid bemötandet. Dock var inte denna analys tillräckligt omfattande för att kunna dra några slutsatser kring effekterna av varje svarselement. Denna studie ställer frågan om sentimentanalys är en effektiv metod för att förstå hur olika bemötandestrategier via sociala medier påverkar kunders attityder gentemot ett företag.

Företags nyttjande av emotionell marknadsföring har på senare år ökat drastiskt, än idag är det ett relativt outforskat område med stor potential för företag. Varumärken värderas ofta utifrån finansiella aspekter där det immateriella hamnar i skymundan, trots dess väsentliga betydelse. Ett sätt att stärka de imateriella tillgångarna hos ett varumärke är att fokusera på delarna som utgör varumärkeskapitalet. Att undersöka samverkan mellan emotionell marknadsföring och varumärkeskapitalet är en outforskad och innovativ ämneskombination. Studien syftar till att öka förståelsen för hur företag använder emotionell marknadsföring på sociala medier samt hur det kommuniceras för att stärka varumärkeskapitalet. Teorierna som används i studien är kopplade till kommunikation, sociala medier, varumärkeskapital och varumärkesidentitet. Sju fallföretag; Telia, Gant, Netonnet, Elgiganten, Na-Kd, Hemtex och Hemmakväll som alla besitter ett högt anseende inom sina respektive branscher har intervjuats och anlyserats. Av studiens resultat har det framkommit olika sätt som företag kan nyttja emotionell marknadsföring på för att stärka sitt varumärkeskapital. Precis som för människor har studien klargjort att emotioner och identiteter spelar en central roll även för varumärken.