Denna uppsats undersöker hur den kroppspositiva rörelsen visualiseras och memifieras på plattformen TikTok. Eftersom TikTok är en nyetablerad plattform som uppnått stort engagemang det senaste året så finns det ett behov av att studera hur olika fenomen tar sig uttryck på den. Kroppspositivism är något som tidigare ofta analyserats kopplat till bildbaserade sociala medier som exempelvis Instagram. Då TikTok är uppbyggd på ett sätt där ljud och video står i fokus, och även skapandet av olika memes och ljudmemes, så kan man tänka sig att kroppspositivismen tarett annorlunda uttryck på TikTok än på andra sociala medier. Under året 2020 gick TikTok ombåde Instagram och Twitter i engagemangsgrad, så att studera TikTok och de sociala fenomen och rörelser som uppstår där är av hög relevans. Genom en kvalitativ tematisk analys av hashtaggen#normalizenormalbodies identifierades mönster och strukturer till hur kroppspositivism framställs på plattformen. Två teman identifierades: normalisering av kvinnokroppen och motaktioner till bodyshaming. Filmerna som analyserats var också strukturerade utifrån antingen någon form av ljudmeme eller en mer föreläsningsliknande struktur. Men det gick även att se hur materialet till mestadels bestod av normalviktiga eller något större personer och inte det som samhället definierar som tjocka personer. Det går därför att ifrågasätta vem kroppspositivismen på TikTok faktiskt gynnar, om det endast är en viral trend som normalviktiga individer tagit över eller om tjocka personer ges utrymme till att bryta mot samhällets normer och ideal.

Barns sociala tillvaro i skolan och fritidshemmet omfattar många olika delar såsom skapande, upprätthållande och brytande av relationer med individer i sin närhet. Interaktion med andra barn blir synliga i barnens ständiga relationsarbete där barn får trygghet av en tillhörighet och samhörighet i relationer med andra barn. Studiens syfte är att beskriva hur barn upplever sociala relationer och kamratskap under sin dag i skolan och fritidshemmet. Utifrån en kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer med barn i årkurs två vid två olika fritidshem ville vi ta reda på hur de upplever sin sociala tillvaro. Genom att vi studerat tidigare forskning har vi fått stöd att konstruera frågor och ämnen som är intressanta att undersöka. Vår studie visar att interaktion med barn i andra klasser är ganska sällsynt, barnen drar sig oftast till sina egna klasskamrater på raster och fritidstid eftersom det känns tryggast. Barnen i intervjuerna har olika syn på kamratskap och dess innebörd, det framgår att vänskap för ett barn är mer djupgående än en kompisrelation medan ett annat barn har andra upplevelser. Det framgår också att barn blir uteslutna och utesluter andra när de inte “passar in”. Olika normer och värderingar som barnen uppfattat kan ligga till grund för denna process. Resultatet visar att vuxnas närvaro och deltagande är betydande för barnens relationsarbete och bidrar till en trygghet i barnens vardag. Tidigare forskning diskuteras sedan tillsammans med vår studies resultat utifrån symboliskt interaktionistiskt perspektiv. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

Den här uppsatens ämne handlar om utanförskap i utsatta segregerade bostadsområden samt om vilka möjligheter och resurser som invånare har. Studien har granskat det kollektiva missnöjet hos de yngre aktörerna som lever inom dessa sociala konstruktioner. De har därav fått genomgå sociala diskrimineringar på grund av de fastställda stigma som råder om det utsatta bostadsområdet i samhället. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur individen har påverkats av utanförskapet i det utsatta bostadsområde. Det har genomförts genom att analysera vilka bakomliggande faktorer som kan ha bidragit till individens känsla av grupptillhörighet inom de sociala kontexter som befinner sig i dessa områden. Därav granska vad som kan ha bidragit till individens tidigare associationer till kriminalitet inom de sociala konstruktioner. Studien har genomfört sex individuella intervjuer med olika respodenter. Respodenterna är utvalda utifrån specifika urval av individer som har växt upp i ett utsatt område i Stockholm, samt att de har en tidigare association till kriminallitet. Det empiriska matrialet består av transkiberade intervjumaterial, vilket har bearbetas och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys, för att hitta gemensamma mönster i respodenternas erfarenheter och upplevelse. Studiens teoretiska referensram har applicerats och analyserats med den empiriska materialet för att uppnå studiens ändmål. De teoretiska utgångspunkterna som använts i analysen är självuppfyllande profetia, in-group och out- group relationer samt etniska relationer.Resultatet visar att de fastställda stigma kring utsatta segregerade bostadsområden har skapat ett återkommande beteendemönster hos aktörerna i dessa områden. Det resulterar i att individen får en viss självuppfattning om deras sociala positioner och sociala möjligheter i samhället. Det kollektiva missnöjet kan därav leda individen till en vilja att tillhöra ett socialt gruppmedlemskap, vilket kan påverka individens associationer till kriminallitet som sedan förstärker deras position i den sociala gruppen.

I denna uppsats presenteras en kultursociologisk analys av åttondeklassares noveller på temat medierad mobbning, ett begrepp som konstruerats i för studiens syfte: att undersöka mobbning under medierade livsvillkor för barn  och ungdomar. Mot bakgrunden av en tvärdisciplinär genomgång av psykologiska, pedagogiska, sociologiska och medie- och informationsvetenskapliga perspektiv och dess brister så föreslår detta arbete en utgångspunkt, tillika ett metodologiskt bidrag där elever själva får gestalta medierad mobbning genom novellförfattande, en socialpedagogisk approach som bygger på reflektioner kring den kvalitativa intervjun som metod, tillsammans med forskning som använder sig av reader-response. Utifrån flertalet teoretiska utgångspunkter konstrueras ett ramverk som gör kunskapsproduktion om barn och ungdomars livsvärldar möjlig genom kreativt skrivande, då genom användandet av William Corsaros tankelinjer om kamratkulturer och tolkande reproduktion, då tillsammans med Paul McLeans sociologiska diskussion om aktör, nätverk och kultur. Utifrån en diskussion om etik och kunskapsteori diskuteras även betydelsen av handllingars intentioner och konsekvenser, för att motivera en tolkning av Arendts perspektiv på våld, och hur detta kan ses som ett sociokulturellt instrument som sker inom ramen för mobbning, snarare än att mobbning likställs med ett mer oprecist våldsbegrepp. Genom en tematisk analys som bygger på en databearbetning genom användandet av diskursiv psykologi så presenteras diskursiva mönster i hur mobbning i medierad form, dels hur det definieras och vilka ramar och repertoarer som ingår enligt författarna själva, men även relationen mellan skolan och online som miljöer, likväl som möjligheter och risker med medialiseringen med fokus vid mobbning som fenomen. Analysen av novellerna visar att medierad mobbning bygger på en rad repertoarer där kommunikationsteknologi och digitala verktyg används för att förstärka detrimentär social interaktion, så som att skapa nya konton när man som förövare blir blockerad, att spridningen av media genom en mer epidemisk rörelse ökar styrkan hos en handling, och att rykteskonton kan möjliggöra mobbning där denna centraliseras till vad som kan liknas vid en kamratkulturs tolkning av skvallerpressen. Novellerna visar även en kontinuerlig rörelse mellan skola och online, där det som börjar på sociala medier kan fortgå eller ge effekt i skolan, och vice verka, tillgängligheten till offret utökas. Även så sker mobbning helt utanför skolan, det vill säga att den är medierad och kan vara oberoende av skolmiljön och de kamrater som existerar inom dess ramar. Sett till möjligheter och risker så lyfts en tydlig diskursiv riktning där mobbning generellt ses som ofrånkomligt, och man ger uttryck för att säga ifrån är något stigmatiserat inom kamratkulturer, och att vuxna sällan gör något. Detta leder, enligt novellerna till strategier som undvikande och flykt, men även så gestaltas självskadebeteende och självmord som ett rimligt, och ibland även det enda, till och med lyckliga slutet. Novellerna ger en unik inblick i hur mobbning under medierade livsvillkor förstås av högstadieelever, och visar på att vår förståelse av mobbning ofta begränsas av forskningsfältets förförståelse. När dessa elever träder in i rollen som författare i syfte att bidra med sitt perspektiv synliggörs en reflektion, som genom en kultursociologisk analys bidrar med en bredare förståelse för mobbning och dess komplexitet. Detta arbete är ett försök till att visa på hur verksamma forskare, pedagoger, och även vuxna i allmänhet, kan närma sig mobbning ur ett barn- och ungdomsperspektiv utan att begränsa möjligheterna för dem som begreppet berör att gestalta sin upplevelse.

Sociala medier har skapat ett nytt forum för åsiktsutbyte vilket ger nya förutsättningar för utövandet av yttrandefriheten och för det demokratiska samtalet. Uppsatsen undersöker hur samtalet förs i Sveriges riksdag av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna kring yttrandefriheten på sociala medieplattformar. Partiernas argumentation och förhållningssätt kring sociala medier och yttrandefrihet undersöks samt de värderingar som är viktiga att försvara. Detta analyseras utifrån tre liberala argument genom en kvalitativ textanalys som analyserar riksdagsmaterial där partierna diskuterar yttrandefrihet och sociala medier. Materialet inkluderar motioner och interpellationsdebatter. Uppsatsen visar hur Socialdemokraterna och Miljöpartiet menar att spridning av desinformation är ett stort problem. Moderaterna fokuserar stor del av sin argumentation på individens rätt och självbestämmande. I liknande argument lyfter Sverigedemokraterna individens rätt att yttra sig. Alla partier har en restriktiv hållning till att begränsa yttrandefriheten och vill istället se förbyggande åtgärder, exempelvis att utbilda i källkritik och informationssökning. De fyra partiernas resonemang går på olika sätt att förstå utifrån de liberala tankesätt som applicerats.

Syftet med studien är att - utifrån ett elevhälsoperspektiv – undersöka hur personal inom elevhälsa ser hur barn och ungas identitet och mentala hälsa kan påverkas vid användandet av sociala medier. Samt belysa hur den växande digitala världen tenderar att ta sig in i den fysiska världen och vad som händer med den sociala interaktionen till följd av användandet av sociala medier.  Studien utgår från en kvalitativ metod och bygger på fem informanter som arbetar inom skolan med elever och deras hälsa. Informanternas erfarenheter och upptäckter analyseras vidare med hjälp av tidigare forskning samt Goffmans dramaturgiska perspektiv. Social interaktion har i föreliggande studie utgjort en betydande roll då individen ständigt befinner sig i situationer som delas med andra. Även identitetsskapande och rollomfattning samt regionbeteenden med främre och bakre regioner används som analysverktyg. Resultatet av föreliggande studie visar att sociala medier är en stor del av barn och ungas vardag och används dagligen till mångt och mycket, på både gott och ont. Den huvudsakliga slutsatsen av resultatet är att sociala medier utgör ett verktyg som - när det används på rätt sätt - fyller en avgörande roll för individen. Vidare påvisar resultatet att den sociala interaktionen sker i mindre utsträckning ansikte mot ansikte men att sociala medier som verktyg även möjliggör interaktion med andra. Det finns en tydlig koppling mellan ökad användning av sociala medier och den ökade mentala ohälsan, men återigen - när det används på rätt sätt -kan utgöra en viktig roll för individen. Användandet av sociala medier har under senare år ökat markant samtidigt som användandet går ner i åldrar vilket påverkar rollomfattning och identitetsskapande i hög grad.

“Famous Star Wars Actress Daisy Ridley has quit her social media… this time for good.” “Adam Lundgren from the popular television show “Vår tid är nu” has a fear of social media. He says:” -          This is not good for me; I don’t think it is good for anyone.   In this study I have formed a rhetoric text analysis on two American articles from their daily press as well as online articles; providing a very famous celebrity in focus Daisy Ridley, who is not on social media, compared to two Swedish articles from their daily press and online articles with a famous Swedish celebrity (Adam Lundgren), who is also not on social media.  The main purpose of this comparison is to see how the two countries represent these celebrities’ opinions and choices about resisting being on social media. Questioning why and what their reasoning for them two celebrities to not be on social media?  The result shows that Swedish media didn’t care about Adam Lundgrens distance from social media, until a Swedish SVT production “Vägra sociala medier” aired on television with Adam Lundgren as the main character who reflecting his own thoughts and opinions. The American articles have shown that Daisy Ridley’s absence from social media, were for different reasons that have had the same conclusion, “Daisy Ridley quits social media”. Daisy Ridley has earlier been very positive towards social media and been supporting her fans through the platforms. However, because of hatred and bad behavior online, the deeply negative affect has caused Ridley to possibly put an end to her social media.

Astrid Lindgrens Värld (ALV) är en väletablerad temapark beläget i Sverige och öppnade år 1981 upp portarna första gången för att sedan, år efter år erbjuda upplevelser till sin växande besökarskara. Miljöerna där sagorna hör hemma utvecklas och karaktärerna kan genom parken komma till liv och därmed bestå i besökarnas hjärtan. Det unika med parken är att få chansen att möta det som bara fantasin annars kan skapa i en värld frånkopplad från verkligheten.   År 2020 kommer att beskrivas som ett år av främmande krafter då pandemin COVID-19 spred sig som en löpeld i världen och mänskligheten stod inför en oväntad utmaning. Restriktioner och rekommendationer om avstånd till andra samt användning av munskydd förändrade premisserna för turistiska attraktioner såsom ALV. Ovissheten och den föränderliga natur som pandemin besatt bäddade för förändringar i upplevelserummet och ALV fick redan innan öppning anpassas för en smittsäker upplevelse. Med avstamp i teoribildning beskriver vi begreppet upplevelserum och dess tillhörande aspekter, vilket sedan ligger som grund för studiens teman; upplevelserummets byggstenar samt sociala interaktioner i upplevelserummet. På så vis besvarar vi om och hur upplevelserummet har förändrats till följd av COVID-19 samt hur viktiga aspekters begränsning, såsom sociala interaktioner, förändrar arbetet med att bibehålla en eftersträvad upplevelse. Genom kvalitativa intervjuer med anställda i parken delgavs vi åsikter och tankar som vi för studien betraktar som sanning. Med de metodologiska valen insamlades empiri som analyserades och visade på förändringar som skett i upplevelserummet. Den fysiska utformningen där främst köer blev den största konsekvensen låg till grund för stark frustration hos besökare. En annan viktig aspekt som förändrades var de sociala interaktionerna som tack vare ALV kunde vägas upp med förståelse för icke-verbal kommunikation och interaktioner på avstånd. Trots det hårda arbetet blev inte upplevelsen som den är menad att vara och parken fick lida för en kraft större än vad de själva besitter. Trots svårigheter har ALV lärt sig mycket och ser nästkommande sommar i positiv anda och litar på att de erfarenheter som pandemin medfört kommer väl tillhands för framtiden.

This study explores what creates engagement on social media, studying user engagement with beauty brands on Instagram. In the last few years, social media has changed the way brands and individuals interact online. Depending on the context, different factors need to be considered in engaging the users. The study uses content analysis to investigate what drives the most engagement in the form of likes on Instagram coupled with semi-structured interviews to find out more detailed explanations and information about the user needs. The study analyses the result, using the information architecture model, containing the relationship between users, content and context, to explain how it relates to what creates engagement on social media. By analysing previous research and the data collected in our study we could reach a result. The study shows that for beauty brands to engage with their followers on Instagram, they first need to understand the users, content and context. Meaning they need to understand the context in which they are posting, what content to post depending on the context and most importantly, the users and what they need.

Att källsortera och återvinna medför vinster för vår miljö. Vi utvinner naturresurser på ett sätt som inte är hållbart för vår planet på grund av en ökad konsumtion. Ökad konsumtion leder också till ökat avfall. I Sverige finns idag ett utbyggt system för källsortering och återvinning, men det finns också potential för att öka graden av källsortering. För att uppnå de globala och nationella miljömål som antagits behövs en minskning från alla sektorer i samhället. En av de sektorerna är den svenska verkstadsindustrin. Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka faktorer som påverkar graden av källsortering hos medarbetarna på en verkstadsindustri samt undersöka vilja möjliga lösningar det finns för att öka källsorteringen. Resultatet visar att kön, utbildning och ålder är faktorer som påverkar. Kvinnor är mer angelägna om att källsorteringen kan förbättras och anser att de inte har rätt möjligheter att källsortera medan männen inte är lika angelägna om förbättring då de tycker att de har rätt förutsättningar. De med utbildningsnivån mer än 3 år på universitet- eller högskola har mest miljömässigt beteende men är sämre på att faktiskt källsortera. De med 1-3 år på universitet eller högskola är inte bättre på att källsortera men är mer angelägna om förbättringsåtgärder än övriga utbildningsnivåer. De två yngre åldersgrupperna, 18-30 år och 31-40 källsorterar inte i högst grad, men är mest angelägna om att förbättra källsorteringen.